Forskare och politiker: Bilden av Sverige skadas

KD-ledaren Ebba Busch blir chef för det nya ”superdepartementet”, energi och näring, som inrättas i Ulf Kristerssons regering. Där blir hon vid nyår chef för Romina Pourmokhtari (L), regeringens yngsta minister och den som tar ansvaret för klimat- och miljöfrågorna i regeringen.

Det innebär att miljödepartementet, som varit eget kansli för dessa frågor sedan 1987, skrotas och att frågorna samordnas med näringspolitiken. Förändringen väcker stark kritik från många håll.

– Det är väldigt illavarslande och uruselt, sa Birgitta Dahl, tidigare socialdemokratisk minister som var med och inrättade miljödepartementet 1987, till SvD på tisdagen.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund, tidigare klimat- och miljöminister, är också bekymrad över högerregeringens planer.

– Det är tydligt att man degraderar miljö som politikområde och sätter det under näringspolitiken, säger han.

MP-toppen tycker att den nya regeringen sänker ambitionerna på miljöområdet och tror att näringsliv kommer att gå före natur.

– I skogsbruket, som har ett miljömål och ett produktionsmål, kommer produktionsmålet att gälla. På fiskeområdet samma sak, man kommer tillvarata näringsintressen snarare än en hållbar miljö. Och när det kommer till kemikalieanvändning har vi redan haft exempel på att de här partierna vill tillåta fler farliga kemikalier, då det öppnar möjligheter för näringslivet.

”Allvarlig signal”

Naturskyddsföreningen skriver på Twitter: ”Efter 35 år i naturens tjänst läggs miljödepartementet ner av den nya M-KD-L-regeringen. Det är en tydlig och allvarlig signal om nedprioriteringen av miljöpolitiken.”

På onsdagen sågs även Grön ungdoms språkrör Aida Badeli sörja framför departementets fasad.

Även Mathias Fridahl, lektor vid Linköpings universitet som riktat in sig på klimatpolitik, ser faror med förändringen.

– Risken är ganska stor att man prioriterar ned miljö och klimat, säger han.

Simon Matti, professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, är inne på samma spår. Med ett eget departement med en miljöminister som chef signalerar man att Sverige är ett land i framkant.

– Det finns ett tydligt symbolvärde i att säga att vi inte behöver ett dedikerat miljödepartement. Det spiller över till frågan om miljö- och klimatministerns status i det nya sammanhanget, nu är man inte längre departementschef utan underställd energi och näring. Hur prioriterade är miljö- och klimatfrågorna då?

I linje med det som sagts

Samtidigt tycker inte Simon Matti att det är särskilt förvånande att klimat, energi och näringsliv förs ihop, eftersom det ligger i linje med den politik partierna till höger sagt att de vill driva.

– Om klimatfrågorna blir energifrågor och om energifrågorna samtidigt är väldigt starkt sammankopplade med industrins behov blir det väldigt naturligt att de tre bitarna sitter ihop i ett departement.

Även om det är bra att partierna fokuserar på den långsiktiga energiförsörjningen missar de mycket av det andra som har med miljö och klimat att göra, enligt Matti.

– Det finns ett antal miljöfrågor som inte rör klimat som är nog så viktiga, som tyvärr har halkat bort i debatten. Det är precis som klimatet avgörande för vårt liv på jorden att det finns bin och annat. En sådan fråga, som inte direkt är klimat utan handlar om miljö kommer i skymundan när vi inte har ett miljödepartement och en departementschef som ansvarar för de här frågorna, utan ett statsråd på energi och näring.

Per Bolund tror att bilden av Sverige kommer att förändras utomlands.

– Sverige har betraktats som en föregångare som sätter press och hjälper andra länder att fatta modiga beslut och öka ambitionerna. Nu kommer Sverige, inom EU-kretsen och internationellt, snarare framstå som en bakåtsträvare.

Simon Matti tror att bilden kommer att förändras även här hemma, med så här tvära kast.

– Vi har en massa bränsleproducenter, industrier som är mitt inne i en grön omställning. Plötsligt så flippar det över och så säger man ”bort med reduktionsplikten det är kärnkraften som är framtiden.” De tvära kasten är väldigt ogynnsamt för att andra samhällsaktörer ska våga investera. Det är väldigt mycket pengar som står på spel. Det företag och andra investerare vill ha, även om det är en privatperson som ska köpa en ny bil, är långsiktighet, säger han.

Nu behöver den nya högerregeringen visa att den inte bara kan tänka långsiktigt kring energin, utan även visa att andra frågor finns kvar, enligt Matti.

– Det är en massa svenska aktörer som blir osäkra, det skapar såklart massa otrygghet för dem. Och då gäller det för en regering, som litegrann byter spår eller lyfter fram andra saker, att skapa förtroende.

Ett nytt perspektiv

Ulf Kristersson menar i stället att Sveriges ambitioner på miljö- och klimatområdet fortsatt är höga. I regeringsförklaringen sa han att miljöproblemen är en av vår tids stora gränsöverskridande frågor och att Sverige ska nå klimatmålet med nettonollutsläpp till 2045. Samtidigt underströk han energipolitikens betydelse för klimatet:

– Det energipolitiska målet ändras från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt.

Den nya miljö- och klimatministern Romina Pourmokhtari menar att det handlar om ett perspektivskifte till en mer vetenskapligt förankrad miljö- och klimatpolitik och en långsiktigt hållbar utveckling, som gör skillnad på riktigt.

– Hade det varit så enkelt att det hade räckt att förbjuda allt som är dåligt för miljön hade vi varit klara för länge sedan. Det är viktigt att man gör det här på ett sätt att tillväxten inte dippar, ekonomin inte kraschar, att folk blir arbetslösa, eller som nu inte har råd att köra till sina jobb, sa hon till GP som nytillträdd minister på tisdagen.

LÄS MER:Ulf Kristersson: Sverige går att laga

LÄS MER:Så är han som ledare, Ulf Kristersson

LÄS MER:M, KD och L bildar regering med stöd av SD

TEXT

Anna Ekström

anna.ekstrom@gp.se

TEXT

Anette Holmqvist

anette.holmqvist@gp.se