Matbud har ofta osäkra arbetsvillkor och låg lön. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT

Fler män än kvinnor är fattiga trots att de jobbar

På 1980-talet var den typiska fattiga arbetaren en ensamstående kvinna i 30-årsåldern. I dag är det en gift man mellan 30 och 49 år som är född i ett låg- eller medelinkomstland.

ANNONS

Tidigare var det vanligare att kvinnor hade ont om pengar trots att de arbetade. Den typiska personen under fattigdomsgränsen var ensamstående kvinnor födda i Sverige och med gymnasieutbildning.

Nu har utrikesfödda män gått om, i takt med att arbetsmarknaden förändras.

Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Från industriarbetare till matbud

Män som kom till Sverige på 1980-talet kunde enklare få ett industrijobb vid banden, menar Birgitta Jansson som är docent i socialt arbete.

– Idag ser industrijobben annorlunda ut och kräver mer utbildning. I stället finns de tillgängliga jobben i branscher med lägre löner och sämre villkor, bland annat inom lagerhantering, logistik och hemleverans av mat. Här har antalet jobb bara ökat, säger hon och fortsätter:

ANNONS

– Det är bara att tänka inom e-handeln. Det ökar mer och mer och den grupp som kör det till oss består i huvudsak av invandrade män. Och de har inte haft någon bra löneutveckling och heller ingen möjlighet att öka sina inkomster.

Färre tar sig ur fattigdomen

Parallellt med att männen gått om kvinnorna bland arbetande fattiga är det färre som tar sig ur fattigdomen, visar studien. Birgitta Jansson ser hur det blivit allt svårare att göra en klassresa.

– Man kan säga att det har blivit mer cementerat. Man fastnar i låga inkomster och där blir man kvar. Det får verkningar på framtiden. Om du har en låg inkomst får du låg pension och dina barn växer upp i en familj med låga inkomster.

Lovisa Broström och Birgitta Jansson forskar om fattigdom hos folk som arbetar. Bild: Göteborgs universitet

Lyckad jämställdhetspolitik

Skiftet från att gruppen har varit kvinnodominerad till mansdominerad har skett gradvis. Men Birgitta Jansson ser hur något hände redan under 1990-talets finanskris. Kvinnor, som i större utsträckning jobbar inom offentlig sektor, drabbades inte lika mycket av arbetslöshet.

– Krisen drabbade män på ett annat sätt än vad kriser gjort tidigare. De blev arbetslösa i större utsträckning än kvinnor, för krisen slog mot de klassiskt manliga yrkena.

Förändringen kan också förklaras av en lyckad jämställdhetspolitik i kombination med en misslyckad integrationspolitik. Kvinnor skaffar sig allt högre utbildning och får högre löner, medan invandrade män har svårare att hitta medelinkomstjobb utan utbildning och språkkunskaper.

ANNONS

Samtidigt jobbar kvinnor för kommunen och regionen där anställningsvillkoren är tryggare.

– Det kan vara så att det är lättare för invandrade kvinnor att få ett arbete som är just inom omsorgsyrken eller liknande, vilket leder till att de får en bättre lön.

Läs mer

Om studien

  • I studien definieras begreppet fattiga med arbete som personer vars disponibla hushållsinkomst ligger under den relativa fattigdomsgränsen. Detta motsvarar 60 procent av den årliga medianinkomsten, 13 300 kronor Samtidigt ska 60 procent eller mer av inkomsten komma från arbete.
  • I studien har man analyserat SCB:s data på befolkningen i åldern 18-65, mellan 1987 och 2016. Under denna period har andelen fattiga men arbetande legat på ungefär samma nivå, mellan 1,5 till 2 procent.
  • Studien har letts av Lovisa Broström och Birgitta Jansson vid Göteborgs universitet. Den är en del av större forskningsprojektet om arbete och fattigdom.
ANNONS