Det är inte vilket djur som helst som kan återvända till Sverige i framtiden. Visenten kan väga upp mot 800 kilogram och är Europas största landlevande däggdjur.
Med hjälp av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, så vill stiftelsen Skogssällskapet utreda effekterna av att återinföra vilda visenter. Senast djuret gick vilt i Sverige är daterat till 9 500 år sedan men nu kan det bli verklighet igen.
– Skogssällskapet vill få forskarnas hjälp att analysera hur frilevande visenter skulle kunna samverka med markägare, allmänhet och med naturen, säger Harald Nylinder, affärsområdeschef för Skogssällskapets egna skogar och initiativtagare till projektet.
Bra och dåligt
Vilda visenter har återinförts i flera länder i Östeuropa på grund av deras positiva effekt på skogsmiljön och den biologiska mångfalden.
– Som jag ser det så saknar vi de här stora gräsätarna och det är inte bara visenterna. Förr i tiden så släppte man ut djuren på skogsbete. Då gick de runt och betade. Man vet att ganska många av arterna som är hotade är hotade för att det inte finns den typen av djur som håller landskapet öppet, berättar Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet.
Det är inte bara att visenten betar som kan medföra en positiv effekt. Till exempel ska det som äts också komma ut vilket kan gynna arter som exempelvis olika dyngbaggar. Men det finns också negativa aspekter som ska undersökas i förstudien.
– Många kan tycka att det kan vara läskigt att möta en stor tjur i skogen och sen så är det också en trafikfråga. Det ska sägas att de är mycket långsammare än till exempel älgar och de är flocklevande, säger Karin Fällman Lillqvist och fortsätter:
– Vi ska också undersöka påverkan på jordbrukssamhället. De är framförallt gräsätare och det är enklare att äta gräs på en äng än i skogen. Då får man titta på hur man kan hjälpa jordbrukare.
Mänskligt ansvar
I stora delar av Europa så var det människan som låg bakom visentens försvinnande. Idag är det listat på EU:s art- och habitatdirektiv vars mål är att säkra den biologiska mångfalden. Stiftelsen Skogssällskapet grundades i Göteborg 1912 på liknande premisser då de ville återbeskoga utarmade ljunghedar.
– Här har vi ett stort ansvar just för att återskapa något som vi haft tidigare. Det ligger i vårt DNA, säger Karin Fällman Lillqvist.
I Sverige finns det idag inhägnade visenter på djurparker. I förstudien kommer deras beteende att granskas men forskarna kommer även hämta information från länderna i Östeuropa där visenten är frilevande. Förstudien väntas vara klar nästa år och skulle den peka på ett införande av vilda visenter är möjligt så ska en ansökan skickas in till naturvårdsverket – för första gången någonsin.
– Vi hoppas att förstudien kan ge många svar. Om det visar att det inte alls finns förutsättningar så är det också intressant och något vi lär oss av, säger Karin Fällman Lillqvist.
Västmanland först ut
Om Skogssällskapet når punkten där visenten ska återinföras så blir Västmanland det första länet för det vilda djuret.
– Vi har en fastighet som ligger i ett område där vi tror att visenten har en geografisk förutsättning. Det är väldigt stora områden utan asfaltsvägar och med lite folk som bor där, säger Karin Fällman Lillqvist.
Hur troligt tror du det är att vi kommer se vilda visenter i Sverige framöver?
– Det är svårt att säga om just vår studie får ett positivt resultat men intresset är stort och jag tror vi kommer ha vilda visenter om en inte allt för avlägsen framtid.
LÄS MER:Älgar vill ha balanserad kost
LÄS MER:Strandad val blev turistattraktion i Storbritannien – måste flyttas
LÄS MER:Nya exotiska fästingar i Sverige tar med sig nya virus
