Det var en allvarsam uppställning kommunala ledare som höll pressträff på Socialdemokraternas partihögkvarter i Stockholm tillsammans med partiets ekonomisk-politiske talesperson Mikael Damberg (S).
Ledarna för Göteborg, Stockholm och Malmö målade alla upp en mörk bild där kommunerna får ta smällen när regeringen i deras ögon inte tilldelar tillräckliga statsbidrag för att väga upp för inflation och ekonomisk kris.
Stora besparingar
Alla tre framhöll att risken är mycket stor för att välfärden kommer att drabbas hårt, men att man nu gör allt som går för att försöka freda dessa verksamheter.
– I Göteborg går vi fram med besparingar på 100 miljoner kronor, framför allt på byråkrati och administration, så att det inte ska slå mot förskollärare, lärare och så vidare, säger Jonas Attenius (S), kommunstyrelsens ordförande i staden.
Som politiker på lokalplanet har trion möjlighet att höja skatten i den egna kommunen för att säkra pengar till välfärden. Det är dock ingenting som finns i planeringen just nu, men det kan heller inte uteslutas framåt.
– Vår budget för 2023 innehåller ingen skattehöjning och det är inga planer vi har framåt, men i den situation där vi befinner oss, där det är oerhört pressat och det i praktiken har blivit en övervältring av kostnaderna på kommunerna, så det är klart att det blir en pressad situation, säger Attenius.
Slår mot låga inkomster
Karin Wanngård (S) i Stockholm beskriver kommunalskatten som en platt skatt som slår hårdast mot den som tjänar minst. Det innebär en skatt med ett procentuellt skatteuttag på inkomsten i stället för en skatt som stiger vid ökade inkomster.
Det gör att hon drar sig för en höjning, menar hon.
– Stockholms hushåll har det extremt tufft ekonomiskt och därför vore det så mycket bättre om regeringen hade behållit skatten på statlig nivå för höginkomsttagare som hade genererat 13 miljarder till landets välfärd.
Jonas Attenius instämmer, och säger:
– Det innebär att om du höjer en krona så slår det hårdare mot den som tjänar 22 000 kronor än 50 000 kronor.
Mikael Damberg tycker att det är fel läge för kommunerna att tvingas höja skatten nu. Han menar att det skulle slå hårt mot familjer som redan drabbats hårt av höjda räntor och stigande matpriser.
Skulden lägger han på regeringen, som borde gjort mer för att kompensera kommunerna för de tuffa tiderna.
– Jag vet inte om regeringen inte förstår att det är det här som kan bli konsekvensen. De borde ha förstått att välfärdsfinansieringen var alldeles otillräcklig, säger Damberg.
Får skära bort ”onödigt”
Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) i Malmö tror att många kommuner runt om i landet kommer att tvingas höja skatten framåt, men också att skära bort mycket av den verksamhet som inte är tvingande.
– Det regeringen gör nu är att man tvingar oss till att verkligen börja ta bort allt som inte är lagstadgat, säger hon.
Som exempel från sin egen kommun Malmö ger hon familjecentraler, som hon ser som en viktig åtgärd inte minst för att förebygga att unga ska dras in i kriminalitet, men som inte ingår i det en kommun är skyldig att tillhandahålla enligt lag.
– Det är valfritt att ha familjecentraler som fångar upp föräldrar som behöver stöd, men vi har det för vi vet att det gör skillnad.
Darvik: Måste prioritera
Oppositionsrådet Axel Darvik (L) håller inte med om kritiken från Attenius. Han menar att de rödgröna partierna i Göteborg måste bli bättre på att prioritera bort saker och fokusera på det som är välfärdens kärna.
– Det finns en hel del onödiga kostnader. Här behöver man verkligen se över resurserna så man får fram dem till det som är det viktiga, det lagstadgade som handlar om våra barn, unga och äldre, säger han.
Bland de exempel på sådant Axel Darvik ser som onödigt finns subventioner till att bygga hyresrätter och till kollektivtrafiken samt gratis entréer till exempelvis museum.
LÄS MER:Rekordstort förtroendetapp för Kristerssons regering
LÄS MER:Föräldrar tar lån – för att köpa mat och vinterkläder
LÄS MER:Pehrson (L): Det har varit för ”fett” att vara arbetslös
