2022 kördes Nadja Blom ihjäl på Hisingen i Göteborg. En av hennes söner dömdes senare till livstids fängelse för hedersmord på sin mamma. Mordet, och den granskning som GP gjorde, visade på en hederskultur inom delar av den romska minoriteten.
– Jag tror att det som hände Nadja Blom skapade en medvetenhet att hedersrelaterat våld och förtryck förekommer i den romska kontexten och jag upplever att den händelsen blev en ”aha-upplevelse” för många. Där tror jag att vi verkligen kan se att det finns ett behov av ett kunskapslyft, säger jämställdhetsminister Paulina Brandberg.
Den romska minoriteten är en av fem nationella minoriteter i Sverige och nu ger regeringen Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att sammanställa en lägesbild av utsattheten inom minoriteterna och vilka insatser som kan vara effektiva.
– I den romska kontexten så menar jag att vi ser en förekomst av hedersrelaterad våld och förtryck som jag upplever att det finns en ganska stor okunskap kring. På motsvarande sätt kan det finnas särskilda behov hos andra nationella minoriteter som vi måste sätta fingret på. Vi ser absolut att det finns ett behov av kunskapshöjande insatser, säger Paulina Brandberg.
Kulturministern: Måste ha olika lösningar
Uppdraget är en del av den den tioåriga nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och omfattar olika typ av våld i nära relationer — en viktig del i regeringens strategi, säger kulturminister Parisa Liljestrand, som har ansvar för minoritetspolitiken:
– Om vi ska kunna ge ett bra skydd och rätt åtgärder, där inte någon hamnar vid sidan av, så kan vi inte ha ett ”one-size-fits-all-tänk”. Vi måste se hur situationen ser ut just för specifika grupper, där de nationella minoriteterna är grupper som vi vill rikta oss särskilt till för att de åtgärder vi vidtar också verkligen ska fungera för barn och kvinnor.
Varför särskiljer ni de nationella minoriteterna från andra grupper?
– Det här är ju en fråga som vi behöver jobba med brett och i hela samhället. Vi måste ha olika lösningar för olika typer av problematik och för olika grupper där det här sker. Man måste kunna se att det finns olika frågeställningar som behöver besvaras och olika lösningar, för det ser inte likadant ut överallt, säger Parisa Liljestrand.
Finns det brist på kunskap hur det ser ut i de här grupperna idag tycker ni?
– Min bild är att det absolut finns det, säger jämställdhetsminister Paulina Brandberg.
Krav från expertkommitté
Enligt den så kallade Istanbulkonventionen, ska Sverige leva upp till vissa krav om bland annat förebyggande åtgärder, skydd och samordning av arbetet mot mäns våld mot kvinnor.
I en rapport från 2019 konstaterade Europarådets expertkommitté GREVIO (Group of Experts on Action against Violence against Women and Domestic Violence) att det i Sverige fanns ett behov av kunskapshöjande insatser för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor som tillhör en nationell minoritet.
Uppdraget som regeringen nu lämnar, är ett steg i den riktningen menar kulturminister Parisa Liljestrand:
– Det här handlar ju framförallt om att vi ska skapa förutsättningar för att vi ska ha en bra kunskapsnivå bland yrkesverksamma kring vilka specifika behov som kan finnas. Men det handlar lika mycket om att också kunna titta på olika gruppers specifika behov av stöd och hjälp.
Borde inte myndigheterna redan känna till hur ser det ut?
– Här finns det ju uppenbart en kunskapslucka. Och det här uppdraget är ett sätt att också bidra till att öka kunskapen. Både för att vi vet att vi kommer behöva mer kunskap men också för att insatserna och åtgärderna som man kan tillämpa ska fungera för sitt syfte
Hur kommer det sig att regeringen ser den här problematiken först nu?
– Det här är en del i det arbetet som vi gör för att öka jämställdheten på ett generellt plan i vårt land. Då blir det viktigt att också kunna jobba med specifika insatser i grupper och för grupper där vi ser att det behövs andra insatser och åtgärder än de som vi har använt tidigare, säger Parisa Liljestrand.
Enligt jämställdhetsminister Paulina Brandberg, behövs mer riktade insatser.
– När man har arbetat med de här frågorna tidigare så har man haft en alldeles för bred palett och för enkelriktade åtgärder vilket har fått till effekt att det är många som har fallit vid sidan av och som inte har fått tillräckligt stöd och hjälp från samhället. Vi är väldigt måna om att alla som bor i Sverige ska kunna känna att det finns stöd och skydd som är anpassat för den situation som de lever i. Så har det inte varit hittills i Sverige.
De nationella minoriteterna i Sverige
De nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, som också är ett urfolk, sverigefinnar och tornedalingar.
Ha en nära dialog med minoriteterna
Uppdraget ska slutredovisas senast våren 2027 och ska bland annat innehålla en översyn av förebyggande insatser. I uppdraget ingår också att arbeta med kunskapshöjande insatser som ska bidra till ”god omsorg och bemötande” i ärenden som rör våldsutsatta inom de nationella minoriteterna.
Arbetet ska ske i dialog med andra myndigheter, men också med representanter från de olika minoriteterna.
Hur ser man då till att det blir en bra representation från minoriteterna?
– Det kommer ju vi naturligtvis att få återkomma till. Och myndigheterna som får uppdraget kommer behöva jobba med detta naturligtvis. Det är ju viktigt att se till att det finns en bred representation och viktigt att prata med olika delar av de olika minoriteterna för att få en så bred bild som möjligt, säger Parisa Liljestrand
Vad tror ni det kan bli för reaktioner från minoriteterna? Kan det vara så att de känner sig utpekade?
– Det hoppas jag verkligen inte. Det här är ett uppdrag som handlar om att öka jämställdheten på generell nivå i hela vårt land, bland hela vår befolkning. Det här hoppas jag att våra nationella minoriteter kommer att se som en styrka — att regeringen ser att det finns ett behov av att öka kunskapen i majoritetssamhället, även för minoriteterna. Det här är ett sätt att göra det, säger hon.
LÄS MER:Jämställdhetsministern: Nadja Blom kan bli nya Fadime
LÄS MER:Nästan var tredje samisk kvinna utsatt för våld
LÄS MER:Barnbrudar importeras till Sverige – tolvåring i GP:s granskning av hederskultur
