Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Att byta ut <em id=God Jul mot God Helg är för det första omöjligt. Vi kommer inte att byta hälsningsord. De är så inarbetade, skriver språkvetaren Lars-Gunnar Andersson. Bild: Peter Lydén, Henrik Björnsson ">
Att byta ut God Jul mot God Helg är för det första omöjligt. Vi kommer inte att byta hälsningsord. De är så inarbetade, skriver språkvetaren Lars-Gunnar Andersson. Bild: Peter Lydén, Henrik Björnsson

Lars-Gunnar Andersson: Omöjligt att byta ut God jul mot God helg

Det har blossat upp en debatt om vilka julhälsningar som vi bör använda. Men på vilket sätt är helg mer inkluderande än jul?, skriver språkvetaren Lars-Gunnar Andersson.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Vi säger god jul till varandra när det är jul. Och om vi varit snälla och ätit vår gröt, kommer tomten med julklappar.

Det finns språkaktivister, personer som vill förändra etablerat språkbruk för att åstadkomma förändringar i människors medvetande för att på så sätt och på sikt förändra samhället. Nu vill de ge sig på julhälsningen.

Annars har språkaktivisterna mest ägnat sig åt ord för etniska grupper (till exempel samer och romer) och könsneutrala uttryck (justerare i stället för justeringsman). Somt har varit klokt, annat mer stolligt. Men, och det måste sägas, gränsen mellan klokskap och stollighet drar vi på olika ställen.

LÄS MER: Därför är det fel att byta ut "god jul" mot "god helg"

Nu har aktivismen tagit sig an julhälsningarna, och det är verkligen inte ett svenskt påhitt. Det har föreslagits att Happy Holidays ska användas i stället för Merry Christmas. Syftet är att detta skulle vara inkluderande och mångfaldsbefrämjande.

Merry Christmas kan ordagrant översättas till ’glad Kristusmässa’. Frågan är förstås hur många engelsktalande som tänker på den språkliga bakgrunden när de öppnar sina julklappar.

Jesu födelse

I den kristna världen firas julen till åminnelse av Jesu födelse. På franska heter det Joyeux Noël, på spanska Feliz Navidad och på italienska Buon Natale. I samtliga fall är den ordagranna betydelsen ’lycklig födelse’. Naturligtvis är det Jesu födelse som avses. På tyska säger man Frohe Weihnachten, ungefär ’glad helgad natt’. Orden christmas, navidad och Weihnachten har uppenbara kopplingar till kristendom och Jesu födelse.

Det svenska och nordiska ordet jul har en helt annan historia. Det är ett ord från hednisk tid som kan kopplas till den urnordiska midvinterfesten. Vid Nordens kristnande fick ordet jul leva vidare som benämning för en kristen högtid förlagd till den mörkaste tiden på året.

Att byta ut God jul mot God helg är för det första omöjligt. Vi kommer inte att byta hälsningsord. De är så inarbetade. Dessutom är den bakomliggande logiken obegriplig. På vilket sätt är helg mer inkluderande än jul?

Religiös koppling

Till skillnad från det hedniska jul, har helg en tydlig religiös koppling. Ordet är relaterat till helig och helgon. Svensk ordbok definierar helg på följande sätt: ”period (om några dagar) med allmän ledighet från arbete och möjlighet till gudstjänstbesök.” Här samsas en profan och en kristen tolkning av ordet, och den profana tolkningen blir allt vanligare.

LÄS MER: Jul – en hednisk högtid för alla

Bakom helg hittar långt tillbaka vi ordet hel, och helig kan då förstås som ’vara hel’. Samma sak kan sägas om engelskans holy, kopplat till whole. Och engelskans holiday (från holy day) har från början en religiös innebörd.

Möjligen skulle påhittet att byta God jul mot God helg kunna leda till att vi blir påminda om den kristna traditionen bakom julfirandet.

Möjligen skulle påhittet att byta God jul mot God helg kunna leda till att vi blir påminda om den kristna traditionen bakom julfirandet. Det skadar nog inte, alldeles oavsett vilken tro man bekänner sig till.

Alltså: Vi önskar varandra God Jul!