Angelica Dimakis är nyhetschef på Göteborgs-Posten.
Angelica Dimakis är nyhetschef på Göteborgs-Posten. Bild: Sanna Tedeborg

”Där forskning och riktlinjer saknas frodas orättvisa lätt”

Vad händer när en kvinnas vilja eller psykiska mående blir ett hinder för en vaginal förlossning? Vad händer om hon känner sig mer trygg med ett kejsarsnitt och vem bestämmer om hon ska få det? GP:s granskning visar att det beror på vem du frågar.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

”Det svenska kejsarsnittet” är Göteborgs-Postens granskning som belyser den del av förlossningsvården som ska hjälpa förlossningsrädda. Ett snårigt fält med få regler och olika praxis. Och, ska det visa sig, starka känslor av orättvisa, konflikter och tvång.

Det handlar om den del av vården där det inte bedöms finnas medicinsk indikation för ett kejsarsnitt. Den del där psykosocial indikation eller en kvinnas önskan ligger till grund för bedömning. Den del som gör att du skickas till den så kallade Auroravården.

Auroramottagningar

Auroramottagningen tar emot kvinnor som är rädda, kvinnor som har negativa erfarenheter av förlossningsvården eller andra erfarenheter som påverkar deras vilja att föda vaginalt.

Hit kommer även kvinnor som av någon anledning landat i att kejsarsnitt är det bästa för henne och hennes barn om vården inte anser att det finns en medicinsk indikation.

Auroramottagningar i Sverige kan ha olika namn beroende på var i landet du bor och till landets mottagningar kommer sammanlagt tusentals kvinnor varje år.

GP kommer i en rad artiklar att granska hur det kan komma sig att det ser så olika ut över landet och vilka konsekvenser det får. Traditioner, praxis och beprövad erfarenhet möter internationell forskning och aspekter som knappt har undersökts av svenska myndigheter. Åsikter som att kvinnan bör vara autonom och få bestämma själv möter tankar om orimligheten i att en patient helt skulle besluta om sin egen vård.

ANNONS

Kunskap är något bra. Kunskap möjliggör kontroll och rättvisa.

En del kommer att hävda att vi enbart genom att belysa dessa frågor och lyfta berättelserna tar ställning i frågan om valfritt eller reglerat kejsarsnitt. Så är det självklart inte. Auroravården är dessutom mer än så. Men precis som allt som ska granskas gäller det att beskriva nuläget och sedan titta på det utifrån olika aspekter.

Reportrarna har mer än en gång i detta arbete fått höra vi kanske skrämmer de tusentals kvinnor som varje år besöker Auroravården ännu mer genom att skriva om den. Så är det självklart inte heller. Kunskap är något bra. Kunskap möjliggör kontroll och rättvisa.

Vård som tillåtits att bli ideologiserad

GP:s granskning visar en ojämlik och oförutsägbar vård. Som kan bero på var du bor. Och vilken mottagning du hamnar på. Och på vilken eller vilka personer du möter hos vårdgivaren. Och vilken kultur som råder där.

Den visar en vård som genom avsaknad av viss forskning, få riktlinjer samt starka traditioner, i viss mån verkar ha tillåtits att bli ideologiserad. Där du kan vara för eller emot. Du kan tillhöra olika sidor – hålla med om, ta avstånd från. För i frågan om kejsarsnittet gäller den gamla devisen att där fakta och forskning saknas får istället antagande och tyckande större plats.

ANNONS

Och diskussionerna frodas på sociala medier. Forum där inte sällan vårdens barnmorskor, med sin kunskap och beprövade erfarenhet, står mot kvinnor som anser att de borde fått välja, styra över sin egen kropp och vara autonoma. Kvinnor döms utifrån vilken sida snittet de står.

Granskningen visar på konsekvenserna för vården när patienterna flyr de mottagningar som uppfattas som strikta med snitt. I jakten på ett snitt tar sig nämligen kvinnorna till kliniker som uppfattas som mer liberala.

GP kan också visa på konsekvenserna för de enskilda kvinnor som känt sig orättvist behandlade eller felaktigt bemötta på en Auroramottagning.

För hur ska du som patient kunna påvisa det? Att du till exempel blivit orättvist behandlad? Att du anser att du eller ditt barn utsattes för onödiga risker?

Där är det svårt att bli hörd.

Det kräver att du antingen kan hänvisa till regelverk, praxis eller likvärdiga bedömningar som slutat annorlunda.

I en vård där regelverk och riktlinjer saknas eller inte måste efterföljas, där man istället jobbar med rekommendationer och där praxis har fått växa fram ur den kultur som finns på respektive mottagning, där är det svårt att som patient bli hörd.

Alla utom en som anmält Aurora-vården till Ivo de senaste fem åren har fått se sin anmälan läggas ner utan utredning. Den som utreddes slutade utan anmärkning för vården. Skälen till det är flera.

ANNONS

LÄS MER:Nekades snitt – tarmen sprack under förlossningen

LÄS MER:Vårdens tävlingsmoment: Minska antalet kejsarsnitt

Din åsikt!

Vad är dina erfarenheter när det gäller vården av förlossningsrädda? Hur skulle du vilja att vården såg på kejsarsnittet? På onsdag den 26 april öppnar vi upp för debatt på vår sajt. Håll utkik efter artikeln som heter just Din åsikt. Där har du chansen att dela med dig av dina tankar och se vad andra tycker. Vi kör i gång klockan 07.00 och finns med dig hela dagen.

ANNONS