Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Christofer Ahlqvist: Journalistikens revansch – i nya kanaler

2018 var dagspressens sämsta ekonomiska år någonsin. Det är en mörk bild som målas upp i den nya rapporten Medieekonomi men om vi tittar framåt ser vi att möjligheterna för dagspressen är större och mer lovande än på länge.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

För några år sedan var det svårt att se en hållbar affärsmodell för tidningar som ville göra kvalitetsjournalistik. Annonsintäkterna för papperstidningarna hade gått ner under många år, minskningen i dagspress mellan 2011 och 2016 var 45 procent, enligt Institutet för reklam- och mediestatistik (IRM). Även dagstidningarnas prenumeranter hade stadigt minskat i flera årtionden. När internet slog igenom på allvar ökade läsningen på tidningarnas sajter kraftigt vilket ledde till större digitala annonsintäkter men de mötte inte alls de summor som papperstidningarna tappade. En orsak till att de digitala annonsintäkterna inte ökat tillräckligt snabbt för svenska tidningshus var – och är än i dag – att globala storföretag som Facebook och Google tar nästan all tillväxt. Mellan åren 2014 och 2016 gick 94 procent av all digital annonstillväxt till utomnordiska jättar, visar Nordicoms publikation Kampen om reklamen.

Men om det var de globala nätjättar som var orsaken till de minskande annonsintäkterna var det andra globala nätjättar som banade väg och hjälpte nyhetsmedievärlden att hitta en ny riktning och se ljuset i tunneln. Bolag som Netflix och Spotify satsade stenhårt på innehåll och visade att man kunde ta betalt för det på nätet.

Under de senaste åren har i stort sett alla morgontidningar i Sverige infört någon slags betalmodell på nätet.

2018 var, ur en ekonomisk synvinkel, det sämsta året för Sveriges mediehus sedan mätningen startades.

I veckan presenterade Myndigheten för press, radio och tv sin rapport Medieekonomi och det var ingen rolig läsning för dagspressens företrädare. 2018 var, ur en ekonomisk synvinkel, det sämsta året för Sveriges mediehus sedan mätningen startades.

Läs mer: Kommunerna som blev tidningsdödens senaste offer

De här siffrorna kan också märkas i en brutal verklighet, i slutet av 2018 tvingades Laholms tidning att lägga ner och för bara några veckor sedan gick Alingsås Tidning i konkurs. Under året har flera konsolideringar skett i branschen: Bonnier köpte, tilsammans med norska Amedia, Mittmedia och majoriteten av Stampen Media köptes av den norska lokaltidningskoncernen Polaris tillsammans med NWT och Västerbotten-Kuriren. Det blir allt tydligare att det i stort sett är omöjligt att driva en tidning utan att samarbeta eller vara en del av en större koncern. Det kommer dock inte att räcka. Mediehusen måste också bli så pass kostnadseffektiva att vi kan lägga så mycket som möjligt av våra resurser på journalistik för det är med den som vi konkurrerar i en värld där allt fler aktörer slåss om medieanvändarnas tid. På GP har det inneburit att vi bland annat förändrat vår distribution, för när allt fler väljer en digital prenumeration istället för en pappersprenumeration blir varje exemplar av papperstidningen dyrare att dela ut. I en del områden så har läsarnas prenumerationsavgift inte ens täckt distributionsbolagets kostnader för att dela ut tidningen.

Inte mycket slår en lång frukost ihop med en välfylld Göteborgs-Posten.

Jag älskar papperstidningen och jag vet att många av er läsare också gör det. Inte mycket slår en lång frukost ihop med en välfylld Göteborgs-Posten. Det är för att kunna fortsätta erbjuda det som förändringarna i distributionen har gjorts. På öar utan broförbindelse lämnas exempelvis tidningen nuförtiden vid kajen och de flesta som bor i flerfamiljshus får tidningen levererad till bottenvåning. I nästa vecka kommer vårt distributionsbolag att inleda ett arbete med att ytterligare effektivisera sina rutter och lägga om vägen som utdelarna tar när de ska lämna tidningen. De här förändringarna ska inte påverka sluttiden för när tidningen levereras men det kan under de närmaste veckorna förekomma vissa störningar i distributionen. Jag hoppas att ni läsare har förståelse för detta med tanke på att vi gör förändringarna för att vi även fortsatt ska kunna erbjuda en papperstidning. Här vill jag också slänga in ett tips till våra pappersläsare som ännu inte upptäckt vår e-tidning: Om du någon kväll inte kan vänta på nästa dags tidning så kan du numera också läsa en första edition av tidningen redan klockan 10 på kvällen i din dator, läsplatta eller mobil. Sedan uppdaterar vi eGP en gång till med det allra senaste från kvällen så på morgonen finns en ny version där bland annat sena sportresultat är med.

Utifrån siffrorna i rapporten och konkurser på tidningsmarknaden hade man kunnat välja att bara se det negativa men det finns också positiva trender som jag känner igen från Göteborgs-Postens utveckling.

I dag är det lite fler än 42 000 läsare som betalar för att ta del av vår journalistik digitalt

I dag är det lite fler än 42 000 läsare som betalar för att ta del av vår journalistik digitalt och andelen har stigit kraftigt de senaste åren samtidigt som ungefär en tredjedel av alla läsare på vår sajt är under 35 år. Med dessa fakta med mig är jag övertygad om att framtiden inte är så mörk som vissa rapporter gör gällande. Så länge det finns ett intresse för samhället, både det lokala och nationella, så kommer det att finnas ett behov av journalistik. Ett behov som Göteborgs-Posten ska fortsätta fylla.

Christofer Ahlqvist: Därför är granskande journalistik viktigt