Det är största riskerna med Göteborgs nya skyskrapor

Karlatornet, Citygate, Gårda Vesta och Kineum. De nya höghusen i Göteborg ploppar upp som svampar ur marken. I takt med det ställs räddningstjänsten inför flera nya utmaningar när det kommer till säkerhet i byggnaderna som kan sträcka sig upp mot 70 våningar.
– Vi har en ”höga hus”-grupp som jobbar specifikt med komplexa byggnader, säger brandingenjören Leif Loeskow.

ANNONS
|

Gothia Towers vid Svenska mässan och Läppstiftet vid Hisingsbron var under många år synonymt med Göteborgs högsta hus. Men mycket har hänt sedan dess.

Det har nog inte undgått någon, varken göteborgare eller besökare, att byggprojekten i staden är under full konstruktion. Karlatornet i Lindholmen blir med sina 245 meter Göteborgs första skyskrapa och Nordens högsta byggnad.

Samtidigt byggs det sista på Citygate i Gårda som räknas stå klart för inflyttning den första oktober. Då blir det Nordens högsta kontorshus med en höjd på 144 meter och en yta på 42 000 kvadratmeter.

”Mycket folk staplade på höjd”

Tvärs över gatan på Gårda brandstation sitter Johan Helsing, regional insatsledare, och brandingenjören Leif Loeskow i ett inglasat mötesrum.

ANNONS

Än så länge har Räddningstjänsten Storgöteborg inte ryckt ut på någon brand i skyskraporna, men de har under de senaste åren ställt om sina arbetsuppgifter i samband med att byggnaderna nått nya höjder.

– Vi har en ”höga hus”-grupp där jag och Johan ingår, som har en utökad kompetens avseende komplexa byggnader. Vi arbetar med utveckling, omvärldsbevakning och är med under plan- och byggprocesserna och i förvaltningsskedet, säger Leif Loeskow.

I rollen som insatsledare jobbar Johan Helsing dels operativt ute vid pågående händelser och dels med insatsförberedelser med hur de ska hantera bränder i höga byggnader.

I takt med att skyskraporna tar form ställs Räddningstjänsten Storgöteborg inför ett antal nya utmaningar. Bland annat att det är mycket folk på liten yta, då allt är staplat på höjden.

– En utmaning är att kunna ta sig upp i byggnaden, dels ren vertikalförflyttning men också att samsas med utrymmande. Ett viktigt hjälpmedel är räddningshissarna som är avsedda för oss. Sedan måste vi få upp vatten till våningen det brinner på, säger Leif Loeskow.

Krav på inbyggt brandskydd

Sedan 2012 är det krav på att det ska finnas inbyggt brandskydd i form av räddningshissar samt en ledning som transporterar vatten i nya höga byggnader.

– Våra pumpar är inte dimensionerade att trycksätta vatten över en viss höjd. Därför finns stigarledningen som transporterar upp brandvatten till den aktuella våningen, säger Johan Helsing.

ANNONS

Andra verktyg som är särskilt viktiga i höga byggnader är automatlarm och sprinklers som används för att ge goda förutsättningar att begränsa branden.

Vem kontrollerar att den utrustningen fungerar?

– Det är fastighetsförvaltarna som ansvarar för egenkontroll och underhåll av brandskyddet. Men vi är också ute och ser till så att de lever upp till det ansvaret, säger Leif Loeskow.

Större avspärrningsområden

Ytterligare problem som kan dyka upp vid utryckning till en skyskrapa är att konstruktionen gör att kommunikationen mellan brandpersonalen och ledningscentralen inte fungerar som den ska.

– Eftersom våra höjdfordon inte når upp på utsidan, måste vi göra all insats inifrån huset. Vid insats med rökdykare är fungerande kommunikation en förutsättning, säger Johan Helsing.

Att ventilera kan också vara besvärligare i högre byggnader, berättar han. Vid händelse av brand måste det finnas förutsättningar i byggnaden för att ventilera ut brandgas och rök. Dessutom måste större områden spärras av vid den aktuella platsen.

– Nedfallande byggnadsdelar som fönster och plåtar är också en risk vi måste ha i åtanke. Delar kan lätt singla iväg långt om de lossnar på 100 meters höjd och bidra till andra olyckor, säger Johan Helsing.

Hur väl rustade är ni om det börjar brinna högst upp i en skyskrapa i morgon?

ANNONS

– Trots att det är nytt och komplext tror jag att vi skulle lösa det på ett bra sätt, under förutsättningarna att brandskydden fungerar som de ska. Jag känner mig trygg med att vi skulle lyckas genomföra en säker och effektiv insats.

Här är Göteborgs 10 högsta byggnader

Karlatornet

Karlatornet i Lindholmen blir med sina 245 meter Göteborgs första skyskrapa och Nordens högsta byggnad. Här kommer 73 våningar att rymmas. Karlatornet beräknas stå helt klart 2024.

Citygate

2018 var byggstarten för Nordens framtida högsta kontorshus Citygate (till höger på bild). Den första oktober räknas inflyttning till det 144 meter höga huset med 36 våningar.

+One

Man har inte satt spaden i marken – så ingenting är klart. Men i skrivande stund håller man på att ta fram en detaljplan för vad som då blir Gothias fjärde, och högsta, torn. Målet är att det nya höghuset ska stå klart 2025. +One kommer då att bli 140 meter högt med 40 våningar.

Kineum

Kineum beskrivs som ett ”5-stjärnigt kontor”. Här byggs bland annat hotell, restauranger, gym, blombutik och en pool fördelat på 27 våningar 110 meter ovanför markplan. Inflyttning väntas ske under 2022.

Draken

Draken på Järntorget ska bli Göteborgs högsta hotell med över 100 meter i höjd och 33 våningsplan. Invigningen beräknas ske sommaren 2023.

East tower

Vid Korsvägen står Gothia Towers, där en av dem är East tower. Med 100 meter över marken och 29 våningar högt är det en av Göteborgs högsta byggnader.

Gårda Vesta

Gårda Vesta består av två kontorsskrapor med 15 våningar, med en höjd på 57,4 meter, respektive 26 våningar som är 97 meter hög. Byggnaden stod klar i slutet av 2020.

Läppstiftet

Läppstiftet vid Hisingsbron var under många år synonymt med Göteborgs högsta hus – men mycket har hänt den senaste tiden. Med 86 meter och 22 våningar tar den plats vid vattnet i närheten av Lilla Bommen.

Crown tower

Crown tower är en del av Gothia Towers vid Korsvägen. Byggnaden är 82 meter hög och har 25 våningar.

West tower

Med en höjd på 77 meter och 24 våningar är West tower också en del av Gothia Towers vid Korsvägen.

Det byggs även en hel del i Karlastaden. Bland annat tornhuset Cassiopeja på 43 våningar och Auriga med sina 36 våningar, men här finns ingen utsatt höjd i nuläget.

LÄS MER:Byggbasen: ”Buller är ljudet av framåtskridande”

LÄS MER:Citygate – skyskrapan som hamnat i Karlatornets skugga

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS