Under ett år åkte reportrarna Michael Verdicchio och Madeleine Gartéus runt i Sverige och ut i Europa för att söka svar på varför våldet inte hindras.
Under ett år åkte reportrarna Michael Verdicchio och Madeleine Gartéus runt i Sverige och ut i Europa för att söka svar på varför våldet inte hindras. Bild: Sanna Tedeborg

”Sveriges mördade kvinnor blir bara fler – men vi blundar för lösningen”

I 30 år har samhället analyserat hur mäns våld mot kvinnor ska stoppas. Våldet som pågår dygnet runt – mot var tredje svensk kvinna – och varje år leder till att omkring 15 kvinnor dödas. Ändå fortsätter vi att fascineras och förfasas. Men tänk om lösningarna för att stoppa våldet redan finns där ute – och vi medvetet blundat för dem?

ANNONS
|

”Hennes namn var” började som en frustration.

En frustration över att se ännu en tidningsrubrik – ännu en kvinna – som misshandlats eller dödats av en man hon haft en relation med. En frustration över att ännu en gång se den drabbade kvinnan få en biroll – ofta som ren rekvisita – i historien där hon fått betala det ultimata priset.

Vi ville berätta om kvinnorna.

Om mammorna, döttrarna, systrarna och de bästa vännerna. Vilka de var, och vilka de inte fick fortsätta bli.

Med tiden blev frustrationen till ilska.

För det visade sig att många av kvinnorna på pappret hade gjort alla rätt: dokumenterat sina skador, berättat för närstående och kontaktat svenska myndigheter för att få stöd och hjälp.

ANNONS

En del hade ryckt upp sina liv och tvingats gå under jorden för att skydda sig mot den våldsamme gärningsmannen. Ändå slutade allt i att de dödades. Hur kunde det bli så?

Tack vare tidningen Aftonbladet som i över ett decennium räknat antalet dödade kvinnor så vet vi hur många de är. Mindre känt är att Socialstyrelsen i tio års tid har gett oss svar på hur problemet skulle kunna lösas.

Varje år går myndigheten igenom de 15-talet fall av kvinnor som dödats i relationer – ja, det är så många, år efter år – för att se hur svenska myndigheter hade kunnat stoppa männen och rädda kvinnornas liv. Och i förlängningen även hjälpa de tusentals kvinnor som lever i våldet just nu. För i de flesta fall har myndigheter faktiskt känt till våldet redan innan kvinnorna dödats.

Lösning efter lösning har sammanställts – även i lättläst version – innan de skickats ut till Sveriges politiker. Som varje år lovar krafttag, nya utredningar och nollvisioner.

Sedan dödas en kvinna till.

Och en till. På samma sätt som året innan.

Varje gång blossar debatten om mäns våld mot kvinnor upp igen. Vad som gått fel och vad som borde gjorts. Hur vi ska ta tag i epidemin där män fortsätter misshandla, hota och döda kvinnor dag efter dag. Som om det var första gången. Innan debatten återigen dränks i den senaste gängskjutningen eller explosionen.

ANNONS

Vid sidan om står kvinnojourerna och experterna och skriker för döva öron. Om lösningarna som redan finns. Och medan ännu en familj ser sin dotter bli förminskad till livlös rekvisita i historien om hennes eget liv.

Ingen tycks intresserad av vem kvinnan var. Och vad hon inte fick bli.

Det vill vi ändra på.

”Det är deras tur nu”, som Tova Mobergs bästa vän Moa Östlin säger till oss i Hennes namn vars andra avsnitt som publiceras nästa måndag.

Moa Östlin, till vänster, vill att hennes bästa vän Tova Moberg blir ihågkommen för den hon var.
Moa Östlin, till vänster, vill att hennes bästa vän Tova Moberg blir ihågkommen för den hon var.

19-åriga Tovas öde blev rikskänt när hon försvann en majkväll utanför Hudiksvall 2017. Två dagar senare hittades hon mördad, och hennes före detta pojkvän sitter nu av ett livstidsstraff för bland annat mord.

Men vem var Tova? Mer än det hon utsattes för.

En älskad dotter, syster och bästa vän. En ung tjej som gärna åkte skateboard och slalom och räknade ner dagarna till studenten.

Under den här granskningen ställde vi oss frågan:

Hade kvinnornas död kunnat förhindras? Hade våldet kunnat stoppas?

Experter och sakkunniga är överens:

Ja, det hade det.

Så är det inte dags nu – på riktigt?

Tänk om lösningarna för att stoppa våldet redan finns där ute – men att vi medvetet blundat för dem? Madeleine Gartéus och Michael Verdicchio ligger bakom Göteborgs-Postens satsning ”Hennes namn var”.
Tänk om lösningarna för att stoppa våldet redan finns där ute – men att vi medvetet blundat för dem? Madeleine Gartéus och Michael Verdicchio ligger bakom Göteborgs-Postens satsning ”Hennes namn var”. Bild: Sanna Tedeborg

GP:s granskning: Hennes namn var

Var tredje svensk kvinna som varit gift/sambo har utsatts för hot eller våld i relationen. Dagligen drabbas tusentals kvinnor av våldet och varje år dödas 15 av dem. Trots att svenska myndigheter redan har många av lösningarna för att stoppa brotten – och rädda kvinnors liv.

I den granskande podden Hennes namn var djupdyker GP:s reportrar Madeleine Gartéus och Michael Verdicchio i sex uppmärksammade rättsfall där kvinnor utsatts för våldet – i jakten på svaret på hur samhället hade kunnat förhindra brotten.

Genom att granska hundratals rättsdokument och sekretesstämplade utredningar avslöjar reportrarna hur svenska myndigheter år efter år fortsätter begå fel som leder till kvinnors död.

Samtidigt ställer de sig frågan – vilka var egentligen kvinnorna bakom statistiken och tidningsrubrikerna?

Hennes namn var finns där poddar finns och på specialsajten gp.se/hennesnamnvar.

Avsnitten släpps varje måndag.

Lyssna hos GP

Lyssna på Acast

Lyssna på Apple Podcaster

Lyssna på Spotify

LÄS MER:15 kvinnor dödas varje år i Sverige – trots att samhället vet vad som ska göras

LÄS MER:Så kan du och myndigheterna stoppa morden på kvinnor

LÄS MER:Hennes namn var: Anna

LÄS MER:Journaler visar: Tre läkare kände till mördarens planer – ändå höggs Anna ihjäl

ANNONS