– Det har blivit så dyrt, herregud, säger Ingrid Veliz och syftar på priserna i affärerna hon brukade handla i fram tills nyligen.
Hon är sjukskriven sedan en tid tillbaka och lever på stöd från försäkringskassan. Hon har sett matpriserna sticka iväg den senaste tiden, vilket har gjort tillvaron svårare. Som medlem kan hon handla i svinnbutiken Maträtt för en tredjedel av priset.
– Det har hjälpt jättemycket, säger hon.
Även pensionären Dodo Nordgren har fyllt sin kundkorg till kanten. Hon går även till de andra affärerna i närheten. Vissa färskvaror finns inte alltid att få tag på. Men att bara handla där är otänkbart med hennes inkomst.
– Det är tufft. Jag lever på 11 000 i månaden, säger hon och blir skakig i rösten.
– Man måste betala hyra... internet. Det räcker inte till mat.
1000 ansökningar per månad
Maträtt är Räddningsmissionens sociala supermarket som säljer donerad mat från aktörer inom livsmedelsindustrin. Alla kan handla här, men medlemmar får 70 procent avdrag på varorna. För att få förmånen ska man inte tjäna mer än 11 200 kronor i månaden.
När Maträtt öppnade sin butik i Flatås i mars 2020 fick man i snitt 200 ansökningar per månad. Året därpå 300 i månaden. Men efter att affären i Rannebergen slog upp portarna i april 2022, klättrade ansökningarna till 1 000 per månad. Responsen var enorm i stadsdelen som helt har saknat mataffär de senaste fyra åren.
En orsak är geografiskt, enligt verksamhetschefen Ida-Lina Frisell. I Rannebergen bor många som lever på försörjningsstöd, men inflationen har gjort sig märkbar menar hon.
– Absolut ja, det syns jättetydligt. Det är ju inte så att fler går på socialbidrag sedan inflationen började. Många har haft möjligheten att ansöka tidigare, bara att de har klarat sig på marginalen. Nu gör de inte det längre.
Kan ni tänka er höja att ribban för medlemskap?
– Vi vill jättegärna höja gränsen för att det finns ett behov, men vi är en idéburen organisation och det krävs både ekonomi och resurser för att lösa detta, säger hon.
Vad ser ni som lösning?
– Vi ser helst att man kommer i arbete, men kan man inte arbeta ska ersättningarna vara på en nivå som är anpassad efter kostnaderna som finns i samhället. Det är inte så att vi ser det vi gör att som lösningen på lång sikt.
Ingen ökning av försörjningsstödet
Av Maträtts medlemmar lever 60 procent på försörjningsstöd. Till Ida-Lina Frisell vittnar kunderna om att de ser prislapparna växa, medan deras inkomst är densamma.
För personer som lever på gränsen finns ett inbyggt problem i systemet. Försörjningsstödet justeras inför varje kalenderår, utifrån den så kallade riksnormen – inte efter varje konstaterad inflationsökning. Kommunen kan alltså inte höja bistånden utan vidare.
– Storleken på försörjningsstödet är politiskt beslutat. Vi kan inte som förvaltning betala ut extrapengar utifrån att omvärldsfaktorerna förändras, säger Fredrik Johansson, direktör på socialförvaltning nordost där Rannebergen ingår.
I stället får initiativ från civilsamhället dra en del av lasset. Fredrik Johansson är glad över Räddningsmissionens initiativ i Rannebergen.
– All verksamhet vi kan få i Rannebergen är positiv för livet i stadsdelen.
Riksnormen
Riksnormen avgör nivån på försörjningsstödet, tillsammans med skäliga kostnader för vissa andra behov.
Beloppen bestäms av regeringen inför varje nytt kalenderår och grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar.
Riksnormen tar hänsyn till:
- hur många personer som finns i hushållet
- ålder på barn och skolungdomar
- om barn och skolungdomar äter lunch hemma
- om vuxna är ensamstående eller sammanboende.
LÄS MER:Sociala butiken Maträtt växer och bygger ut
LÄS MER:Till slut: Matbutik till Rannebergen – men alla jublar inte
