Lisebergs rabatter prunkar – men nöjesparkens expansion har gått hårt åt stadens grönområden. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.
Lisebergs rabatter prunkar – men nöjesparkens expansion har gått hårt åt stadens grönområden. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet. Bild: Mia Höglund

Ny studie: Göteborgs grönytor har stadigt minskat i över 30 år

Göteborg har förlorat en betydande andel grönska sedan 1986 och stadens grönytor bara fortsätter att krympa, till förmån för industrier, vägar – och nöjesparker. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

ANNONS
|

Känns det som att grönskan i Göteborg ständigt naggas i kanten, för att ge plats åt industrier, bostadsområden, shoppingcentrum och vägar? Din magkänsla har rätt.

Enligt en ny studie från institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, har Göteborgs kommun förlorat en betydande andel grönska mellan 1986 och 2019, närmare bestämt fyra och en halv procent.

Studien utgår från satellitbilder, där man använt sig av ett vegetationsindex för att identifiera andelen grönska i området. Man har gjort nedslag vid åtta olika tillfällen och trenden över drygt 30 år är tydlig: Grönskan minskar.

– Vi har inte sett att grönskan ökat någon enda gång under detta tidsspann, säger studiens författare Kristin Blinge, masterstudent vid institutionen.

ANNONS

LÄS MER:Larmet: Enorm plastvirvel förpestar västkusten

LÄS MER:Bärbuskar mejades ner i Välens naturreservat av misstag

Grönskan är hem för många insekter

Områden med storindustri, hamn och logistik har stått för den största minskningen av grönytor. Men grönska har försvunnit även i det som Göteborgs stad kallar mellanstaden, innerstaden och ytterstaden.

– I innerstaden har grönska försvunnit när institutioner som universitet och nöjesparker expanderat, säger Kristin Blinge.

Med nöjesparker, menar du Liseberg?

– Ja, det har gått åt mycket gröna ytor när Liseberg har utökat. Men också runt exempelvis universitetsområdet Humanisten har det försvunnit mycket grönska.

Buskar och blad är inte bara rekreationsmöjligheter och trevliga blickfång för invånarna. De är också livsmiljöer för många olika insekter och djur.

– Dessutom har grönytor viktiga funktioner som regnvattenhantering, ljuddämpning och reglering av lokalt klimat.

Kristin Blinge.
Kristin Blinge. Bild: Privat

En sak som överraskade Kristin Blinge var att etableringen av nya vägar, kollektivtrafik, cykelbanor och gångbanor har tagit så stor andel grönyta i anspråk.

– Det är fascinerande att vägar har en så stor del i detta och där finns en stor risk att trenden kommer att fortsätta. Just nu arbetar Göteborgs stad med en ny översiktsplan och det är viktigt att man tar hänsyn till de här delarna i det arbetet.

Och Göteborg bara fortsätter växa. År 2035 beräknas det vara 700 000 invånare. Det kräver fler bostäder och mer infrastruktur. Samtidigt har staden en grön strategi, där det tydligt anges att man ska utveckla stadens grönområden och säkerställa ”god tillgång till parker och naturområden”.

ANNONS

Stadsträdgårdsmästaren om den negativ trenden

Johan Rehngren, stadsträdgårdsmästare i Göteborg, håller med om att stadsutvecklingen under lång tid har gått hårt åt stadens grönska – och att man inte helt lyckats vända trenden.

– Det här visar att vi inte riktigt har förstått värdet av grönområdena och att det är en resurs som vi måste värna när vi tar beslut om stadens utveckling framöver, säger han.

Han ser trots allt en del positiva tecken i de projekt som pågår i staden nu, som Frihamnen, Gullbergsvass och Backaplan.

LÄS MER:Stadens jätteaffär – sålde studenttomt för 54 miljoner

LÄS MER:Ny design av regnbågsflaggan kommer att vaja i Göteborg

– I de planerna får vi in mer parkytor och grönska genom att lägga funktioner på varandra, så vi både förtätar staden och lyckas göra den grönare.

Johan Rehngren är övertygad om att det går att kombinera en växande stad med hållbara lösningar och mycket grönska.

– Den här utvecklingen går att rubba, men då måste vi vara öppna för innovationer och tänka att både trafikytor och kvarter ska kunna samutnyttjas. Vi kan inte fortsätta med 60-talstänket där vi optimerar varje enskilt anspråk, men för det krävs en politisk vilja.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS