Efter påskhelgen har trycket på barnakuten varit det värsta på tre år, med upp till tre timmar lång väntetid. Normalt i mars och april kommer det cirka 150 barn per dag till akuten. I början på veckan kom det över 200 barn per dag.
–Över 200 är extremlägen. 30 procent av barnen som kom behövde inte träffa en läkare, utan fick rådgivning och enklare behandling av sköterskorna, säger Younis Khalid, sektionschef och överläkare på barnakuten på Drottnings Silvias barnsjukhus.
Många kommer med mindre krämpor. Enligt Younis Khalid är det alltid så, för det finns en sådan vana i Göteborg.
–Generellt brukar det vara många barn som kommer efter långhelger när vårdcentraler inte har öppet, men i år har det varit många fler än vanligt. Vi har inte haft så här höga nivåer sedan 2011, säger Younis Khalid.
I och med att föräldrarna tar med barnen till akuten för småkrämpor blir det långa väntetider, och de måttligt sjuka barnen som behöver bot och hjälp påverkas av förlängda väntetider.
–Jag är inte orolig för dem som är livshotande sjuka, dem tar vi hand om omedelbart, säger han.
De vanligaste sjukdomstyperna på akuten under veckan var varit olika typer av andningsbesvär. Astma, förkylning, olika typer av luftvägsinfektioner och en hel del allergier och utslag som hänger ihop med våren och utelekar. Och fallskador efter att barn har cyklat omkull eller trillat ner från klätterställningar.
Stukningar, skrubbsår och förkylningar – går inte det att självmedicinera?
–Jo, det kan man. Men jag tror att det finns en oro. I tidigare generationer klarade man av de här sakerna hemma, nu söker man på nätet eller söker sig till akutmottagningen. Och man gör det i allt större utsträckning, om man ser till det ökade akutflödet, säger Younis Khalid.
Hur ska man då få föräldrarna att gå till vårdcentralen med barnen i stället?
–Det finns flera skäl till varför det är så här. Det ena är vanan att söka vård på akuten – ja, då behöver vi ha vårdcentraler i direktanslutning till akuten med jourtid. Det skulle föräldrar ha lättare att acceptera, än att bli hänvisad till en jour- eller vårdcentral på stan.
Sådana fungerande exempel finns redan i Skåne och Stockholm, och på försök i Mölndal.
I ett samarbete mellan barnakuten och studenter på Chalmers har man försökt ta reda på varför så många föräldrar vänder sig till barnakuten i stället för vårdcentraler. Undersökningen visar att många inte vet vilken vårdcentral de tillhör och när den har öppet. Där har vårdcentralerna en viktig informationsuppgift.
Ett annat vanligt problem är att en del vårdcentralerna inte säger sig ha barnvana eller tider, och hänvisar patienterna vidare till barnakuten.
–I en analys man gjorde om primärvården för några år sedan såg vi att ungefär 50 procent av barnen som kommer till akuten kan tas om hand på en vårdcentral.
Barnakuten tar emot drygt 47000 barn per år, 23500 av dem skulle egentligen ha gått till en vårdcentral.
–Det handlar inte om att vi inte vill hjälpa barnen, utan att de ska få hjälp på bästa stället, säger Younis Khalid.
