En oas att fly till när man behöver komma undan stadspulsen – så beskriver flera jubileumsfestdeltagare Botaniska trädgården i Göteborg.
Trädgården invigdes 1923. Jubileumsfestens konferencier, trädgårdsjournalisten Gunnel Carlson, berättar att det var så varmt den dagen att besökarna var tvungna att ta skydd i skuggan under en stor ek.
– Känner ni igen det? frågar Gunnel Carlson publiken. Ni får göra detsamma om det blir för varmt idag.
”Vår trädgård”
Trots värmen var det många som tog sig till Botaniska under lördagen. Somliga kom klädda i 20-talskläder dagen till ära – som kärleksparet Rose-Marie Levinsson och Necmettin Atlialp. Botaniska är en viktig plats för dem.
– Det är vår trädgård, säger Rose-Marie Levinsson, som berättar att de bor i en etta i Masthugget.
Här spenderar de mycket tid, och Necmettin Atlialp blir påmind om sin egen trädgård från tiden när han bodde i Tyskland. Där odlade han åtta olika sorters tomater. Men här i Botaniska trädgården upptäcker han hela tiden nya plantor, som han aldrig har sett förut.
– Det är underbart här, alla träden ger en sådan avslappnad atmosfär. Det är en stor gåva att ha den här platsen mitt i centrum, säger Necmettin Atlialp.
Rose-Marie Levinsson fyller i:
– När jag går här brukar jag klä av mig skorna och gå barfota. Det är så härligt att ha fötterna i gräset. Det gör mig glad och lycklig.
På scenen framför byggnaden Stora Änggården sjöng Mattias Enn revytexter från 1920-talet. De goda vännerna Harriet Jerrhagen och Kerstin Wennerström, som också har klätt sig tidstypiskt, nynnade glatt med i musiken.
– Jag kommer hit så ofta det går, i alla årstider. Det blir hela tiden finare och finare. Jag har varit i många botaniska trädgårdar, men den här slår alla, säger Kerstin Wennerström.
Harriet Jerrhagen har själv en trädgård, och gillar att komma hit för att få tips på växter. Hon odlar mest blommor – som pioner och rosor.
– Men dahlior satsar jag inte på, de njuter jag bara av här, skrattar Harriet Jerrhagen.
Barn får lära sig odla
Förutom att vara en plats för återhämtning, lyfter man under lördagens firande trädgårdens roll i bevarandet av den biologiska mångfalden. Här värnar man om utrotningshotade växtarter och satsar på pedagogisk verksamhet för att sprida kunskap.
– Tyvärr är det många barn i dag som inte har någon koppling till trädgård och natur, de vet inte hur det går till när man odlar en morot. Men det är viktigt att förstå vår koppling till naturen för att vi ska klara klimatkrisen, säger Botaniska trädgårdens styrelseordförande Helen Persgren.
Därför bjuder de in skolklasser, som får odla sina egna grönsaker. Barnen får vara med i hela processen – från att plantera ett frö till att skörda en färdig morot. I skolträdgården får de också lära sig namn på olika växtarter.
Hur viktigt är det att Botaniska trädgården får finnas kvar?
– Otroligt viktigt. Vi vill verkligen att det ska vara en angelägenhet för hela Västra Götaland. Att det ska vara ett populärt besöksmål och ett ställe man kommer till för att sänka axlarna, säger Helen Persgren.
LÄS MER:De skapade en lekfull trädgård av trist gräsmatta
LÄS MER:Över 2 000 personer yogade i Botaniska trädgården
