Här är makthavarna som ska bestämma vad som byggs i Göteborg

I samband med årsskiftet gjordes Göteborgs stads organisation för stadsutveckling om från grunden. Det tidigare systemet har kritiserats flitigt och stadens egen stadsarkitekt Björn Siesjö har kallat det för ”en höna utan huvud”.

Bakgrunden till kritiken är att tunga stadsbyggnadsfrågor ofta fallit mellan stolarna eller rentav tvingats läggas på is efter att det framkommit att de riskerar att leda till miljardförluster.

Orsaken som pekats ut är bland annat en problematisk stuprörsorganisation där flera kommunala förvaltningar, som stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret och fastighetskontoret, förväntats samarbeta utan att någon har ett övergripande ansvar.

– Alla bestämmer olika saker och pekar åt olika håll, har stadsarkitekt Björn Siesjö sagt tidigare.

Görs om i grunden

Det är en uppfattning som även delas av de styrande politikerna, vilket nu har lett till att de gamla kontoren lagts ner och ersatts av en helt ny apparat som trädde i kraft i samband med årsskiftet.

Bland annat har den nya stadsbyggnadsnämnden skapats, som nu kommer att ha det övergripande ansvaret för all stadsplanering i Göteborg.

Under december valdes den nya nämnden in och bland de elva nya ledamöterna finns totalt fem kommunalråd – det vill säga heltidsarvoderade politiker som sitter i stadens hösta ledning kommunstyrelsen.

– Jag har aldrig sett någon nämnd med fler kommunalråd under min tid som politiker, säger Hampus Magnusson (M), som blir andre vice ordförande i den nya nämnden.

Han är ett av de kommunalråd som varit med allra längst i Göteborg och har även meriter från att ha varit ordförande för byggnadsnämnden och vice ordförande för fastighetsnämnden, som bägge nu läggs ner.

Hur ser du på att partierna valt att ”toppa” uppställningen i just den här nämnden?

– Det är positivt. Jag tolkar att de som sitter där nu kommer ha starka mandat att kunna sluta breda överenskommelser och ta bra beslut för göteborgarnas bästa.

Wannholt (D) positiv

Martin Wannholt (D) är också invald i den nya stadsbyggnadsnämnden och har lång erfarenhet av stadsbyggnadsfrågor.

Även han ser positivt på att det sitter så många kommunalråd i den nya nämnden eftersom det ger en större insyn för kommunstyrelsen, vilket på sikt kan underlätta arbetet i stora frågor.

Tror du att konfliktnivån höjs när det blir högre uppsatta politiker i nämnden, att frågor riskerar att politiseras mer än tidigare?

– Initialt så jag tänkte jag också det, men jag tror faktiskt inte det.

– Det tar ett tag innan man kommer in i byggnadsnämndens arbete och förstår sig på handlingarna, men ganska snabbt inser de nya människorna att konflikter är något som man ska undvika – om det inte är något väldigt viktigt – och att man inte ska föra in för mycket politik i det.

Utöver de fem kommunalråden finns även tunga namn i form av Liberalernas vice gruppledare Eva Flyborg, som under 20 års tid var riksdagsledamot för dåvarande Folkpartiet.

Ett annat namn är Kristdemokraternas Mats Ahdrian, som var fastighetsnämndens ordförande, men som kanske är mer välkänd som före detta ordförande och klubbdirektör i Frölunda samt vice ordförande för IFK Göteborg.

Johannes Hulter, som tidigare varit med och drivit stadsutvecklingsnätverket Yimby och är Socialdemokraternas nya kommunalråd med ansvar för stadsutveckling, blir den nya nämndens ordförande.

SD får inflytande

En rundringning till den nya nämndens ledamöter visar att flera är överens om att den största förändringen – utöver det rent organisatoriska – kommer vara att både Centerpartiet och Sverigedemokraterna sitter med i stadsbyggnadsnämnden.

I många frågor kommer de två partierna, som inte har formaliserat samarbete med några andra partier, få den avgörande rösten när de rödgröna och högersamarbetet (M, KD, L och D) tycker olika.

– I vissa ärenden kommer Centerpartiet bli vågmästare och i andra är det kanske Sverigedemokraterna, säger Johan Zandin (V), förste vice ordförande i stadsbyggnadsnämnden.

De här två partierna, som ofta beskriver sig som varandras motpoler, har tidigare inte suttit i byggnadsnämnden. Bägge kan därför betraktas som något av oprövade kort när det kommer till stadsbyggnadsfrågorna.

För Sverigedemokraternas del är det dessutom första gången man över huvud taget får inflytande över stadsutvecklingen i Göteborg.

Fogelklou: ”Järntorget börjar bli apfult”

Hur kommer det märkas av?

– Göteborg får inte bli ett nytt Malmö brukar jag säga och därför måste vi se till att behålla skattekraft i Göteborg, säger Jörgen Fogelklou (SD), ledamot i stadsbyggnadsnämnden.

Hur menar du att Göteborg inte får bli ett nytt Malmö?

– Där har man haft en stor utflyttning av skattebetalare som vi nu också ser i Göteborg.

Fogelklou, som varit SD:s kommunalråd sedan 2017, anser att stadsbyggnadspolitiken i Göteborg måste motverka utflyttningen till kranskommuner bland annat genom att det byggs fler hus och bostadsrätter.

– Sedan måste vi bygga vackert, det är extremt viktigt. Vi får inte bygga ett nytt Manhattan. Jag tycker att Järntorget börjar bli apfult, säger han.

– Urbaniseringen är något som vi förstår också, men vi kommer vara en nagel i ögat kring att vi måste bygga för göteborgarna och inte bara för människor som ska tjäna pengar på en fastighet.

C vill se fler småhus

Precis som Sverigedemokraterna hade Centerpartiet inget mandat i tidigare byggnadsnämnden. Men till skillnad från SD har Centern haft indirekt inflytande över stadsutvecklingspolitiken genom att de var med och styrde staden förra mandatperioden.

– Vi kommer vilja jobba för förtätning, men också fler radhus och småhus i centrala och mellanstaden, säger kommunalrådet Emmyly Bönfors (C), som nu blir ledamot i nämnden.

Centerpartiet vill även bygga fler äganderätter i utsatta områden, samt strypa produktionen av hyresrätter i segregerade områden. Utöver det menar Emmyly Bönfors att klimat- och miljöfrågorna kommer att vara viktiga för hennes parti.

Hon hoppas att Centerpartiet kan få en slags mittenroll som samarbetar över blockgränserna i den nya nämnden.

– Jag tror att vi kan vara en bra mittenspelare som kan få till breda överenskommelser, säger Emmyly Bönfors.

Text

Etezaz Yousuf

etezaz.yousuf@gp.se

Följ