Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

I undersökningen visar det sig att niondeklassare oftast får tag i alkohol från en vuxen. Alkoholkonsumtionen totalt fortsätter dock att minska. Bild: Claudio Bresciani/TT

Unga dricker betydligt mindre – men tar mer Tramadol

Alkoholkonsumtionen bland skolelever i Göteborg fortsätter minska. Detsamma gäller rökningen. Samtidigt har narkotikaklassade läkemedel som Tramadol blivit mer populärt än spice.

Var tredje år kartlägger Göteborgs stad alkohol- och narkotikavanorna hos elever i årskurs 9 samt i tvåan på gymnasiet. Under tisdagen presenterades resultatet av årets undersökning.

Den visar bland annat att alkoholkonsumtionen fortsätter minska, precis som rökningen.

När den första undersökningen gjordes år 2004 sa 70 procent av niondeklassarna att de druckit alkohol och 88 procent av eleverna i tvåan på gymnasiet.

I år är siffrorna nere på 36 respektive 64 procent.

Ulla Kungur på social resursförvaltning har arbetat med drogförebyggande arbete och undersökningen sedan första utgåvan 2004. Hon har också författat årets rapport.

Vad hade du sagt 2004 om någon visat dig årets siffror?

– Jag hade inte trott på det. Det är en fantastisk utveckling, säger Ulla Kungur.

Skärmtidens fördelar

Hon ser flera förklaringar till den minskade alkoholkonsumtionen: En hälsotrend, att föräldrar slutat bjuda på alkohol samt ett förändrat umgängesmönster hos unga i form av datorspel och sociala medier.

– Som 15-åring hänger man inte utomhus och dricker öl längre, utan man är hemma och spelar med sina kompisar i stället, säger Ulla Kungur.

– Det finns självklart nackdelar med skärmtid, men det gör i alla fall att man är hemma mer i den åldern.

LÄS MER: Internetforskaren: "Begreppet skärmtid är meningslöst"

Har minskningen något att göra med invandrares annorlunda alkoholkultur?

– Man har undersökt det men inte sett någon tydlig koppling. Det handlar mer om detta att det blir en god spiral: Ju färre som dricker desto mindre blir grupptrycket. Det här majoritetsmissförståndet, "alla andra håller på", uppstår inte lika enkelt, säger Ulla Kungur.

Ett beslag av Tramadol som Tullverket tidigare gjort. Arkivbild. Bild: Jessica Gow/TT

Mer läkemedel

Men det finns också oroande tendenser i årets rapport.

Bland elever som anger att de har testat narkotika är cannabis vanligast, och på andra plats kommer kokain. Sist undersökningen gjordes låg syntetisk cannabis, spice, på tredje plats, men den har nu tagits över av smärtstillande läkemedel som exempelvis Tramadol.

Tramadol är ett narkotikaklassat läkemedel som GP rapporterat om flera gånger. För drygt ett år sedan berättade exempelvis polisen att beslagen av preparatet ökat kraftigt. Läkemedlet är en opioid och därmed nära besläktat med de mycket beroendeframkallande substanserna heroin och morfin.

– Man använder det med cannabis för att förstärka ruset. Det är en mycket allvarlig drog, säger Ulla Kungur och hänvisar till utvecklingen i USA.

Där rasar en opioidepidemi som dödat hundratusentals och försatt många miljoner i beroende.

LÄS MER: Så blev USA opioidberoende

LÄS MER: Fler läkemedelsbolag inför rätta för överdoser

Cannabis ses som ofarligt

Ulla Kungur pekar också ut attityden till cannabis som en oroande tendens i rapporten. Själva bruket ser ungefär likadant ut som sist undersökningen genomfördes, men allt färre uppger att de tror att cannabis är farligt.

En majoritet, 57 procent, av killarna i tvåan på gymnasiet tror att det föreligger liten eller ingen risk för skada om man provar cannabis en till två gånger. För tjejerna är samma siffra 48 procent.

På frågan om det är ofarligt att röka på varje helg svarar 16 procent av alla elever i årskurs 9 ja, samt 20 procent i gymnasiets år två.

Enligt Ulla Kungur riskerar unga cannabisbrukare både skador på hjärnan och ett mycket problematiskt beroende.

– Det har stor påverkan på livet. Man blir omotiverad och kan få problem socialt med vänner och familj. Jag brukar säga att cannabis är en lurig drog, problemen smyger sig på och är inget man märker på direkten.

Totalt uppger 21 procent av eleverna i tvåan på gymnasiet att de någonsin provat droger. Det är en ökning med två procentenheter sedan 2007. I årskurs nio har andelen sjunkit från 10 till 7 procent. Detta är viktigt att ha med sig, understryker Ulla Kungur.

– Många tror att narkotikabruket ökat eftersom man dricker mindre, men så är det inte.

– Den missuppfattningen uppstår lätt, att drogbruket ökar och går ner i åldrarna, när det egentligen är tvärtom. Det är väldigt viktigt att unga som inte håller på med droger vet att det är fullständigt normalt.

Fakta: Skolelevers drogvanor i Göteborg 2019, ett urval

Antal medverkande i undersökningen:

• Årskurs 9: 3748

• Gymnasiet år två: 3292

Alkoholkonsumenter niondeklassare:

• Mest: Majorna-Linné, 47 procent

• Minst: Östra Göteborg, 21 procent

Alkoholkonsumenter gymnasiet år två:

• Mest: Majorna-Linné, 80 procent

• Minst: Angered: 40 procent

Vanligaste sättet att få tag i alkohol:

• Årskurs 9: Från annan vuxen (17 procent)

• År två på gymnasiet: Från partner, kompis eller kompis syskon (30 procent)

Vanligaste negativa konsekvenserna av alkoholbruk:

• Årskurs 9: Kört moped, bil eller annat motorfordon (16 procent)

• År två på gymnasiet: Förstört saker eller kläder (24 procent)

De som anger att de har testat droger har använt (årskurs 9/gymnasiet år två):

• Cannabis: 93/96 procent

• Kokain: 11/12 procent

• Smärtstillande: 11/10 procent

• Ecstasy: 10/10 procent

• Spice eller liknande: 9/4 procent

• Amfetamin: 7/7 procent

• LSD och annan psykedelia: 7/7 procent

• Sömn/lugnande: 7/7 procent

• Heroin: 5/1 procent

• Annan narkotika: 5/1 procent

• Vet ej: 2/2 procent

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.