I 22 år har läkare som gör sin allmäntjänstgöring fått svara på en enkät om sin arbetsplats. Bland annat handlar frågorna om hur handledningen fungerar, om arbetsmiljön, det kollegiala stödet, om de utsatts för hot och trakasserier och om lönen.
Svaren sammanställs sedan där 62 sjukhus i landet rankas utifrån ett sammanfattat betyg.
Vinnaren i årets AT-ranking blev Hallands sjukhus i Varberg och på plats två kom Hallands sjukhus i Halmstad.
Sahlgrenska universitetssjukhuset som just nu har 110 AT-läkare hamnade i år på plats 13 på rankinglistan tillsammans med Kungälvs sjukhus. Det är en klar förbättring mot 2019 då de låg på plats 57. Sedan dess har de klättrat långsamt uppåt. 2020 låg de på plats 46 och förra året på plats 27.
– Det är väldigt glädjande siffror för oss som jobbar med AT och för alla göteborgare som blir sjuka och förtjänar god vård och ett gott bemötande, säger Erik Hulegårdh, AT-läkarchef på Sahlgrenska.
När resultatet kom 2019 började Sahlgrenska ett arbete med att bland annat prata med medarbetarna för att sedan jobba fram en handlingsplan för förbättring. Där har de jobbat med lön, rekryteringsprocessen och handledning. Sjukhuset har även jobbat med det sociala, som teambildning och skapat en Facebook-sida för AT-läkarna för att, som de själva uttrycker det, skapa en utbildning i toppklass.
– Det skall vara tryggt på jobbet, du ska lära dig något nytt varje dag och det ska vara roligt. Vi försöker också vara ännu mer lyhörda för AT-läkarnas önskemål och återkoppling, i stort som smått, säger Erik Hulegårdh.
Skulle rekommendera Sahlgrenska till andra
En av frågorna i enkäten var: ”Skulle du rekommendera en vän/kollega att söka AT vid samma sjukhus?”. Enligt Shadi Ghorbani, ordförande för Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF), som ligger bakom enkäten, fick Sahlgrenska universitetssjukhuset 100 procent i rekommendation från AT-läkarna i rapporten.
På frågan om arbetsmiljön ansåg 55 procent att de kunde påverka sin arbetsmiljö. På Sunderbyn sjukhus, som kom sist i rankingen, tyckte ingen att de kunde påverka sin arbetsmiljö, medan i Varberg tyckte alla tvärtom.
Rapporten visade också att en av fyra AT-läkare överväger att lämna yrket, vilket är en ökning från förra året då det var en av fem. Shadi Ghorbani menar att det är en tråkig och oroväckande utveckling. Enligt enkäten är orsaken till den dåliga arbetsmiljön hög arbetsbelastning och dålig löneutveckling.
Kan det ge brist på läkare i framtiden?
– Det är redan brist på specialister i alla regioner. Samtliga 21 regioner rapporterar brist på specialistläkare enligt den senaste rapporten från Socialstyrelsen.
Stor brist på AT-platser
I rapporten framgår det även att det är stor brist på AT-platser ”vilket medför att de statliga satsningarna på fler utbildningsplatser i slutändan inte leder till fler specialistläkare. I stället skapas en växande grupp av olegitimerade läkare i väntan på AT”.
– Vi vill att regionerna ska komma upp i 19,4 platser per 100 000 invånare för att se till behovet och för att beta av kön. Där ser vi att storstadsregionerna ligger under, säger Shadi Ghorbani.
Att det är brist på AT-platser är Sahlgrenska väl medvetna om.
– Vi har sedan flera år identifierat problemet och håller med om det. Vi har utökat från 40 platser årligen, till 51. Och vi hoppas kunna utöka till fler AT-platser för att dra vårt strå till stacken, säger Erik Hulegårdh, AT-läkarchef på Sahlgrenska.
Fakta AT-tjänstgöring
Grundutbildning till läkare i Sverige sker på ett universitet i form av läkarprogrammet under 5,5 års tid (330 högskolepoäng), vilket leder till läkarexamen.
Därefter följer allmäntjänstgöring, AT, som är en klinisk och praktisk del av läkarutbildningen som utförs på ett sjukhus med stöd av handledare. AT ska genomföras under minst 18 månader inom olika områden. En godkänd AT ger läkarlegitimation och behörighet att arbeta som läkare och att börja specialiseringstjänstgöring, ST.
2020 fattade riksdagen ett beslut om att allmäntjänstgöringen på sikt ska fasas ut när läkarprogrammet förlängs till 6 år (360 högskolepoäng) och leder till både läkarexamen och läkarlegitimation. I stället har en bastjänstgöring, BT, införts. Däremot ska AT-tjänstgöringen fortfarande genomföras av personer som påbörjat sin läkarutbildning tidigare än 2021. Det innebär att AT och BT kommer samexistera i flera år framöver.
Källa: Sveriges läkarförbund
LÄS MER:Sahlgrenska krävs på miljonbelopp för olaglig övertid
LÄS MER:Privat vårdgivare ska korta köerna till donationsbehandling
LÄS MER:Patient får vänta elva veckor på mammografi trots knöl i bröstet
