Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Personal kommer bland annat att flyttas mellan stationer när räddningstjänsten ska möta personalbortfallet: "Det kommer få konsekvenser som längre framkörningstid", säger Lars Klevensparr. Genrebild. Bild: Stefan Bennhage

Räddningstjänstens coronakris: Hjälp dröjer och insatser prioriteras bort

Med var femte brandman sjukskriven har räddningstjänstens verksamhet i Storgöteborg påverkats av det nya coronaviruset.
Framöver kan brandstationer behöva stänga, och redan nu kan allmänheten tvingas vänta längre på insatser – om de ens kan genomföras.

På räddningstjänsten i Storgöteborg hade man i förra veckan ett personalbortfall på omkring 20 procent, när det i kampen mot det nya coronaviruset betonats att man ska stanna hemma vid minsta sjukdomssymptom.

Flera beslut har nu fattats för att kunna hantera ett läge med färre brandmän i den operativa verksamheten.

Där tar man också höjd för ett läge där halva personalstyrkan saknas.

– Det kommer att bli mer besvärligt för våra brandmän, som är vana vid att arbeta på ett speciellt sätt som de kanske inte kommer att kunna göra nu, säger Lars Klevensparr, förbundsdirektör på räddningstjänsten Storgöteborg.

LÄS MER: Rykte eller fakta om det nya coronaviruset

Han fortsätter:

– Det innebär att vi prioriterar hårt, och att vissa brandstationer kommer att gå ner i bemanning. I ett sämstaläge kan det till och med bli så att någon brandstation helt enkelt får stängas.

Längre framkörningstid väntas

Polisen har tidigare gått ut med att man kommer behöva prioritera hårdare, när bemanningen är lägre, vilket alltså också gäller räddningstjänsten.

– Vi har specialförmågor och nationella uppdrag som vi vidmakthåller. Sedan handlar det om sådant som är riktigt tidskritiskt och handlar om att kunna rädda liv. Det kommer göra att vi medvetet väljer bort vissa delar, och i annat fall prioriterar.

För att genomföra vissa insatser, såsom rökdykning eller att använda stegbil, krävs enligt regler ett visst antal brandmän.

Andelen sjukfrånvarande var något mindre på måndagen än de 20 procent det låg kring förra veckan, enligt Lars Klevensparr: "Det är 12-13 procent i dag, men i normalfall har vi kanske en sjukfrånvaro på tre till fyra procent. Bild: Stefan Bennhage

Med lägre bemanning kommer sådana insatser i vissa fall inte kunna genomföras lika snabbt framöver, samtidigt som de enligt Lars Klevensparr ändå är prioriterade.

– Men det kommer att ta längre tid. Det måste vara fem brandmän för att kunna genomföra en säker rökdykningsinsats. Har en brandstation inte det på plats skickas också brandmän från en annan station. Då tar det längre tid innan man kan göra den insatsen.

LÄS MER: Vem har en "samhällsviktig funktion" om Sverige stänger ner ännu mer

"Klart det har påverkan"

Normalt sett har räddningstjänsten i Storgöteborg en miniminivå som ska innebära att minst 67 heltidsbrandmän är i tjänst samtidigt. Den siffran minskas nu till 43, enligt förbundsdirektören.

– Det är klart att det är väsentligt många färre brandmän, men det handlar om att vi tar höjd för det och försöker vara proaktiva.

Du pratar om personalbortfall och att prioritera. Borde allmänheten vara orolig för att inte kunna få hjälp?

Lars Klevensparr tystnar för några sekunder, innan han svarar:

– Det skulle kännas konstigt att säga "nej, det påverkar inte". Däremot att man ska vara orolig för att hela räddningtjänsten Storgöteborg eller hela Göteborgsregionen inte ska klara det… Det tycker jag inte. Vi tillhandahåller fortfarande, sammantaget sett, en väldigt stor förmåga och kompetens.

">
Lars Klevensparr, förbundsdirektör räddningstjänsten Storgöteborg. Bild: Pressbild

Känner du dig säker på att det kommer att räcka till?

– Garantera kan jag inte göra, men vi jobbar frenetiskt. Det vore naivt att säga att det inte har någon som helst påverkan; det är klart att det har. Men inte så att man ska känna en allmän oro.

Nekas övertidsarbete

Räddningstjänsten arbetar på flera sätt för att kunna ha en så hög bemanning som möjligt, och Lars Klevensparr menar att "det får kosta vad det kosta vill".

– Det enda skälet jag ser till är att vi inte vill slita ut brandmännen för snabbt. Det måste hålla över hela epidemin, och också om det blir en sommar som den 2018.

LÄS MER: Ökad sjukfrånvaro bland personalen – nu ska Sahlgrenska stoppa smittan i dörren

Flera brandmän som erbjudit sig att jobba extra, nekas övertidsarbete.

– Det är jättebra att min personal känner en sådan solidaritet, det är jag tacksam för, säger han och fortsätter:

– Men vi måste också ha en plan för det värsta. Det kommer inte hålla om vi har ett för högt övertidsuttag nu i mars, april och detta fortgår in i maj, juni, juli, augusti. Då har vi ingen personal i slutet av sommaren.

LÄS MER: Så här många personer har varslats i Västsverige

"Skapar en oro"

Än så länge har räddningstjänsten inte behövt prioritera mellan livsavgörande insatser på grund av personalbristen, enligt Lars Klevensparr. Men man planerar också för ett läge där det kan bli nödvändigt

– Vi måste ändå ha den planeringshorisonten. Därför fattade vi beslut i förra veckan, i samverkan med våra fem fackliga organisationer. Men det är klart att det här skapar en oro internt.

GP har varit i kontakt med flera fackförbund, som har bett om att få återkomma med kommentarer efter ett möte under tisdagen.

LÄS MER: Tio saker du vill veta om det nya coronaviruset

LÄS MER: Här är det senaste om coronaviruset

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.