I en enkät som polisen gjorde 2021 uppgav sju av tio ingripandepoliser att de under året utsatts för påverkan eller trakasserier, oftast ansikte mot ansikte.
Syftet med hoten kan enligt myndigheten ha varit att får polisen att undvika patrullering i vissa områden eller att försvåra gripandet av förövaren.
Över 80 procent av poliserna som testade kameran i fält uppgav att de kände sig tryggare och att risken för våld eller hot minskade.
Används inom kort
Inom kort, under december månad, permanentas kameran och ska användas av poliser som jobbar med ingripande verksamhet, även civila poliser har möjlighet att använda kamera.
– Med de kroppsburna kamerorna vill vi uppnå en brottsförebyggande och dämpande effekt, att färre väljer att uttala hot eller begå fysiska angrepp mot poliser eller att en situation inte ska eskalera, säger Daniel Palfelt vid Noa, polisens nationellt operativa avdelning.
När kameran går igång informeras omgivningen genom en ljudsignal och en röd ljusdiod på kameran.
– I de fall brott ändå begås, filmar kameran händelsen och gärningspersonen kan därmed lagföras med hjälp av det registrerade bevismaterialet, säger Daniel Palfelt.
LÄS OCKSÅ: Hatet i upploppsfilmerna gav dem kalla kårar
LÄS OCKSÅ: Alla poliser i yttre tjänst får kroppskameror
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.