Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

En medarbetare i Göteborgs kommun har nu fått rätt till eget skrivbord efter en förhandling mellan Göteborgs rättighetscenter och arbetsgivaren. Medarbetaren har också fått ersättning för diskriminering. Bild: Mostphotos
En medarbetare i Göteborgs kommun har nu fått rätt till eget skrivbord efter en förhandling mellan Göteborgs rättighetscenter och arbetsgivaren. Medarbetaren har också fått ersättning för diskriminering. Bild: Mostphotos

Muskelsjuk förväntades släpa runt utrustning – dagligen

Lena förväntades att byta skrivbord varje dag precis som kollegorna – trots svåra funktionsnedsättningar. Räddningen blev Göteborgs rättighetscenter. I dag har hon en garanterad fast plats i kommunens nya kontorslandskap och ett skadestånd från Göteborgs stad.
– Jag vill bara kunna gå till jobbet, må bra och utföra mitt arbete, säger hon.

Lena lider av en muskelsjukdom sedan födseln och har alltid i sitt yrkesliv behövt annorlunda teknisk utrustning jämfört med kollegorna. Hon sitter i en formgjuten stol, har handledsstöd och ett speciellt tangentbord för att minska belastningen på hennes förtvinande muskler.

– Jag har svag muskulatur i hela kroppen och vissa rörelser tröttar ut mig snabbt. Jag har svårt att gå och kan inte lyfta armarna över naveln. Om några år kommer jag vara rullstolsburen och behöva permobil för att ta mig fram, säger hon.

Flyttade till nya lokaler

LÄS MER: DO stämmer Sahlgrenska för diskriminering

LÄS MER: Hennes mans hjärnblödning kallades ”kulturell svimning”

I september förra året flyttade den kommunala förvaltningen in i nya lokaler och i samband med flytten infördes ett så kallat aktivitetsbaserat arbetssätt. Det innebär bland annat att medarbetarna ska tömma sitt skrivbord varje dag när arbetsdagen är över för att nästa dag kunna sätta sig vid ett annat skrivbord.

När Lena förstod innebörden av det nya arbetssättet bad hon om en fast plats men placerades i stället i annan lokal i ett grannhus – vilket försvårade samarbetet med kollegorna och ledde till många promenader mellan husen.

"Here we go again"

När hon med stöd av närmsta chefen bad om en fast arbetsplats på grund av sin funktionsnedsättning fick hon nej.

– Först blev jag jätteledsen och ville bara fly, sedan bara arg. Det är så typiskt Göteborgs stad med sin slogan "en stad för alla" men som inte är det. Under hela mitt ärende har jag upplevt en utmattande känsla av att "here we go again", skriver Lena i ett mejl till GP.

">
Kristina Ramstedt, huvudskyddsombud och förtroendevald för Vision. Bild: Privat
Kristina Ramstedt, huvudskyddsombud och förtroendevald för Vision. Bild: Privat

I oktober blev hennes situation ett fall för facket och Kristina Ramstedt, huvudskyddsombud och förtroendevald för Vision på Norra Hisingen.

– Allt hon behövde var att ett eget skrivbord men hur vi än försökte kom vi ingenstans med arbetsgivaren. Då fanns två vägar att gå, den fackliga vägen med förhandlingar eller kontakta Göteborgs rättighetscenter, säger hon.

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering, GRC, är en antidiskrimineringsbyrå i Västra Götaland som ger kostnadsfri juridisk rådgivning till den som har blivit utsatt för diskriminering.

Fall för diskrimineringsbyrå

I samma veva som GRC påbörjade sin process mot förvaltningen ordnades en tillfällig fast skrivbordsplats i samma lokaler som kollegorna där Lena sitter sedan i januari.

Lenas arbetssituation bedömdes vara ett fall av diskriminering på grund av fysisk funktionsnedsättning av GRC där Carin Apelmo är en av juristerna.

– När det gäller aktivitetsbaserade kontorslandskap riskerar det att utestänga ganska stora grupper från arbetsmarknaden och det här var första gången vi fick ett ärende som vi kunde driva, säger hon.

Carin Apelmo, jurist vid Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Bild: GRC
Carin Apelmo, jurist vid Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Bild: GRC

Förhandlingarna mellan GRC och den kommunala förvaltningen avslutades nyligen i en förlikning. Resultatet blev att Lena får en diskrimineringsersättning och en garanterad fast skrivbordsplats där hennes utrustning kan ligga kvar dag efter dag.

– I dag mår jag bra. Jag var orolig för repressalier men jag har inte upplevt något. Min chef har varit stöttande. Det var i början som en del kollegor som kunde kommentera ”vad lyxigt att ha sin egna plats” men nu har jag inga sådana kommentarer då alla är vana vid att jag sitter vid min plats, skriver Lena.

Larmar om bristande kunskap

Vidare är förvaltningen ålagd att upprätta en handlingsplan där rutiner och riktlinjer kring diskriminering förtydligas som väntas vara klar i juni.

– Det framgick ganska tydligt att det inte fanns så hög kunskap om vilka behov som kan finnas för personer som faller utanför funktionsnormen. För att inga andra ska utsättas för detta behöver kunskapsnivån hos HR-personalen vid förvaltningen höjas, säger Carin Apelmo.

Pierre Dikanda är HR-chef vid stadsdelsförvaltningen på Norra Hisingen.

GRC:s bedömning är att Norra Hisingen hade bristande kunskap om vilka rättigheter funktionsnedsatta har på sin arbetsplats – hur ser du på det?

– Jag tror inte det handlar om kunskapsbrist utan vi flyttade in i ett helt nytt hus som inte var 100 procent klart, säger han.

Vilka hinder fanns för att ge henne ett eget skrivbord – det fanns ju skrivbord på plats?

– Det var andra saker vi behövde åtgärda innan medarbetaren kunde komma på plats. Vilka vill jag inte gå in på, då det här är ett individärende, säger han.

"Helt bestört"

HR-chefens svar förvånar hos huvudskyddsombudet Kristina Ramstedt.

– Det fanns inga andra åtgärder att vänta på så jag vet inte vad han menar. Om jag ska vara ärlig är jag helt bestört över förvaltningens agerande i det här fallet, säger hon.

Camilla Blomqvist, stadsdelsdirektör på Norra Hisingen, delar inte GRC:s slutsats att HR-personalen har bristande kunskap på diskrimineringsområdet.

– Det är inget jag har märkt av och jag uttalar mig inte i enskilda fall men jag håller med om att det tog onödigt lång tid att hitta en lösning, säger hon.

Enligt förlikningsavtalet tvingas dock nu förvaltningen att hålla utbildning på området för all HR-personal.

Fotnot: Lena heter i verkligheten något annat.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.