Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Monica Crusners klienter kallar henne för ”styvbarnens morsa”, något hon tar som en komplimang. Bild: Meli Petersson Ellafi
Monica Crusners klienter kallar henne för ”styvbarnens morsa”, något hon tar som en komplimang. Bild: Meli Petersson Ellafi

Monica Crusner är advokaten som tar strid för barnen som samhället svek

Advokat Monica Crusner vill ge de glömda barnen upprättelse. Hon sitter med fingret på startknappen redo för omfattande skadeståndsprocesser. Det betyder att åtskilliga kommuner, däribland Göteborg, kan bli skyldiga att betala mångmiljonbelopp för att ha brustit i ansvar när barn placerats i fosterhem eller på barnhem.
– Som barn har de här personerna haft så vidriga upplevelser att man kan tro att de hämtats från skräckfilmer, säger hon.

Med Göteborg som bas driver Monica Crusner, 55, en advokatbyrå med kontor på flera orter. Under åren har hon ägnat sig åt affärsjuridik – men i somras ändrades inriktningen rejält.

Hon fick förfrågan om att företräda personer som yrkade på skadestånd av kommuner som de ansåg hade brustit i hanteringen vid omhändertaganden och tillsyn när de var barn.

Det var som att öppna en kran.

– Det är svårt att förstå att ondskan varit så utbredd – och att ansvariga blundat så länge, betonar hon.

Fler och fler hörde av sig.

– I dag har vi över 200 klienter och antalet växer hela tiden. Tio av byråns jurister jobbar på heltid med de olika fallen, några är pågående processer i Europadomstolen, säger hon.

De senare fallen härrör från beslut av den statliga och hårt kritiserade Ersättningsnämnden.

Den tillsattes av regeringen för att besluta om ekonomisk ersättning till personer som under barndomen vanvårdats när samhället omhändertog dem. Nämnden avslutade sitt arbete sommaren 2016.

Massiv kritik mot nämnden

– Kritiken mot nämnden var massiv och handlade bland annat om godtycklighet i bedömningar och vid beslut. Över hälften av de sökande fick avslag på märkliga grunder, säger Monica Crusner.

Många av dem har fått men för livet.

Nu är siktet inställt mot ett flertal svenska kommuner som i de aktuella fallen hade ansvar för placeringar och tillsyn från runt 1950-talet och framåt.

Göteborgs stad har hittills fått cirka 20 krav.

LÄS MER: Göteborgs stad krävs på miljonbelopp – efter påstådd vanvård av barnhemsbarn

Vanvård och övergrepp

Varje person kräver minst 250 000 kronor – det belopp som betalades ut av Ersättningsnämnden.

– I en del fall är beloppen högre. Det beror på hur grava kränkningarna, vanvården eller övergreppen har varit, hur länge bristen pågått och hur den påverkat personerna över tid. Många av dem har fått men för livet, säger hon och fortsätter:

En utbredd ondska som är svår att ta in.

– Det handlar också om vilken tillsyn ansvarig kommun har haft och vilka möjligheter den haft för att sätta stopp för misären – men inte gjort det. I en del fall handlar det om bristfälliga utredningar, i andra om helt felaktiga beslut, betonar hon.

Flera av Monica Crusners klienter placerades på Vidkärrs barnhem i Göteborg där regelverket var omvittnat hårt. Bild: Meli Petersson Ellafi
Flera av Monica Crusners klienter placerades på Vidkärrs barnhem i Göteborg där regelverket var omvittnat hårt. Bild: Meli Petersson Ellafi

Fått henne att gråta

Under resans gång har Monica Crusner läst journaler och lyssnat på berättelser som fått henne att gråta och bli illa berörd – men som samtidigt blivit en drivkraft i arbetet.

– Det är i många fall chockerande upplevelser. Små barn som våldtagits och misshandlats grovt, som tvingats sova i jordkällare, som stått utanför allt vad kärlek och trygghet heter. En utbredd ondska som är svår att ta in – och som pågått i åratal utan att samhället ingripit. Det är inget annat än ett stort svek, förlorade år som aldrig kan ersättas men där kommunerna måste ta ansvar och betala skadestånd, säger hon.

LÄS MER: Dansk statsminister ber barnhemsbarn om ursäkt

Göteborg bestrider ansvar

Hittills har de kommuner som fått kraven bestridit ansvar – bland dem Göteborgs stad som hävdar att ersättning inte kan utgå eftersom man anser att fallen preskriberats.

Det är inget annat än ett stort svek, förlorade år som aldrig kan ersättas.

Därför stäms kommunerna inom kort med början i tingsrätten – ett stort antal processer är att vänta. Några av de individuella skadeståndskraven ligger på runt en miljon. Totalt handlar det om tresiffriga miljonbelopp.

– Vi är redo att trycka på startknappen och är beredda på att gå hela vägen till Europadomstolen. Med den praxis som Europadomstolen utvecklat har vi stora möjligheter att vinna, säger hon.

Vi har stora möjligheter att vinna i Europadomstolen.

Hoppas på metoo – för barnen

I GP berättar sex av de personer som yrkar på skadestånd om den grymhet och den vanvård de utsattes för som barn – under samhällets beskydd.

– Jag är imponerad av deras rakhet och mod. De har utsatts för vidrigheter som de flesta av oss skulle ha svårt att ens föreställa sig – men är samtidigt bland de starkaste människor jag har träffat, säger hon och fortsätter:

– Jag hoppas att det här kan vara början till en metoo-rörelse för de glömda barnen – och att fler får upp ögonen för de hemskheter som fortfarande pågår, säger Monica Crusner.

LÄS MER: Vidkärrs barnhem värst i landet

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.