Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
1/3

Massiv kritik mot skolvalet i Göteborg: "Fullständigt haveri"

Förtvivlade vårdnadshavare över hela Göteborg riktar skarp kritik mot höstens skolval. Elever placeras på skolor de inte valt – med lång resväg som följd – och hundratals har redan överklagat.
– Det här slår helt galet, det är ett fullständigt haveri, säger föräldern Fredrik Färm.

För andra året administreras grundskolevalet i Göteborg av stadens grundskoleförvaltning. Tidigare sköttes det av stadsdelarna. Totalt ska 12 000 elever ansöka om och tilldelas plats på någon av stadens grundskolor.

Från och med i år processas ansökningarna digitalt där uppgifter om bostadsadress, skolenhetsönskemål och eventuell syskonförtur matas in i en databas.

LÄS MER: Nya regler: Elever tvingas ansöka för att gå kvar i egna skolan

Utgångspunkten är att eleven ska tilldelas sitt förstaval eller något av övriga fyra möjliga val.

Om antalet ansökningar på den önskade skolenheten överskrider tillgången görs urvalet enligt en förutbestämd prioriteringsordning, där kriterierna i tur och ordning utgår från följande:

1. Om eleven är nyanländ

2. Har syskon på skolan

3. Avstånd mellan hem och skola

4. Om så krävs – lottning

Detta gäller för årskurs 1-9. För barnen som börjar förskoleklass finns inte nyanlända med som urvalsgrund.

Kring detta har det blivit stort rabalder. Kritiken mot grundskoleförvaltningen, från vårdnadshavare över hela Göteborg, är massiv och grundar sig i huvudsak på en sak: Avståndsberäkning och dess konsekvenser.

"Det måste ha blivit fel"

GP har sedan skolplaceringsbesluten började skickas ut 30 april översköljts av vittnesmål från förtvivlade vårdnadshavare till barn som enligt besluten – och tvärtemot önskemålen – skiljs från övriga klasskamrater, placeras mil från hemmet och dagligen tvingas till timmar av extra restid.

För Fredrik Färms nioårige son Gustav kom beskedet om skolplacering minst sagt överraskande. När övriga klasskompisar på Lillekärrskolan fick sina förstaval om Klarebergsskolan hamnade han själv i Gårdstensskolan – på andra sidan älven.

– Vi tänkte att det måste ha blivit fel. Av 22 elever var vår son ensam om att skickas till Gårdsten. Alla andra hamnade i Klareberg, säger Fredrik Färm.

LÄS MER: Skolchefen: "Kommer dämpa segregationen"

Motivet som angavs från förvaltningen var att Gustav ”inte får plats” och att det skulle få ”stora ekonomiska och organisatoriska konsekvenser för kommunen” om familjens önskemål om plats på Klarebergsskolan skulle tillgodoses.

– Det tryckte igång hur många känslor som helst. Som en kränkning, beskriver Fredrik Färm.

Fredrik Färm ställer sig frågande till varför hans son Gustav placeras i Gårdsten. Bild: Mia Höglund

Fredrik Färm anser att familjen har hamnat i kläm på flera sätt. Dels handlar det om mätmetoden, där fågelvägsprincipen råder.

– Många kommuner mäter gångväg, cykelväg eller allmän väg. Här har man lagt en passare från Klarebergsskolan rakt ut.

"Vad vinner man på att rycka upp en nioåring?"

Sedan syskonförturen.

– Vår dotter har sökt och fått årskurs sju på Klarebergsskolan. Trots det skickas nioåringen till Gårdsten, säger Fredrik Färm.

Den tredje parametern är nyanlända. Ett antal stadsdelar har fått elevplaceringar på Kärras två skolor, vilket påverkar tillgången för de närboende.

– Jag förstår om barn från Angered vill söka sig till Klareberg. Då får du utöka antalet platser istället. Vad vinner man på det att rycka upp en nioåring från kompisarna och skicka honom till en annan stadsdel?

LÄS MER: Bakläxan: Fel av Göteborg att ge nyanlända förtur

Gustav Färm ska börja skolan helt utan gamla klasskamrater – i en helt annan stadsdel. Bild: Mia Höglund

Förutom ansökan om skolbyte och en överklagan till Göteborgs skolförvaltning funderar familjen både på att söka sig till en kranskommun eller uppvakta friskolorna.

– Man flyttar till en kommun av en anledning, exempelvis skola. Nu har vi både en plan C, D och E, säger Fredrik Färm.

"Kommer aldrig sätta honom på spårvagn"

En annan elev som drabbas är 13-årige Melvin Lessner Sveen som går på Nya Varvet-skolan. Hans och familjens önskan om en plats på Påvelundsskolan och Nordhemsskolan avslogs och istället placeras Melvin, som enda elev från sin nuvarande klass, på Brunnsboskolan på Hisingen. Det innebär en dryg timmes resa med kollektivtrafiken – enkel väg.

Melvin Lessner Sveen har hamnat i kläm i det nya skolvalet. Han föreslås resa drygt två timmar extra om dagen. Bild: Meli Petersson Ellafi

– Totalt innebär det mellan två och tre timmars resväg för honom varje dag. Han får åka 06.30 om han ska vara framme klockan 08.00, säger Melvins mamma Viktoria Lessner och fortsätter:

– Jag kommer aldrig sätta honom på en spårvagn för att åka så långt till skolan.

Nils Kaiser är tillförordnad avdelningschef Myndighet på Göteborgs grundskoleförvaltning och har tagit del av kritiken från vårdnadshavarna, som även SVT rapporterat om. Han är inte förvånad, men säger att mellan 80 och 90 procent av eleverna får sina förstaval.

LÄS MER: Karin Píhl: Kvotering i skolan löser inte grundproblemet

– Göteborg genomför Sveriges största skolval. Vi har 12 000 skolplaceringar inför hösten. Alltid när vi fattar beslut om skolplaceringar får vi reaktioner från vårdnadshavare som inte får den plats de önskar. Är det någon procent som reagerar blir det väldigt många, säger Nils Kaiser.

Vad är ditt budskap till alla förtvivlade föräldrar som hör av sig?

– Jag har full förståelse för att de är upprörda, förtvivlade och frustrerade. Min ambition som avdelningschef är att vi ska försöka rigga detta så att så många som möjligt får något av sina val. Det vi gör nu är att ta de som har överklagat eller anmäler att de vill ha ett skolbyte och ser över de ärendena.

Förvaltningen: "Överklaga om in inte är nöjda"

Går skolvalet att göra om?

– Nej, det går inte. Det beslut vi har fattat nu är ett gynnande myndighetsbeslut, de kan vi inte riva upp. Alla som har fått beslut som de är nöjda med kan vi inte riva upp. Har någon placerats på en skola kan vi inte säga att vi tar tillbaka den.

Nils Kaiser är tillförordnad avdelningschef på Göteborgs grundskoleförvaltning och bemöter kritiken från vårdnadshavare. Bild: Nettan Kock

Nils Kaiser fortsätter:

– Det vi gör nu är att uppmana vårdnadshavare att överklaga besluten om de inte är nöjda. Har vi begått handläggningsfel, då ska vi förändra det och fatta ett gynnande beslut. Om det inte finns fler skolplatser och det är fullt skickar vi vidare den överklagan till överklagandenämnden.

LÄS MER: Simon började högstadiet - flyttades från sin skola

Nils Kaiser säger att de överklagandena, som kommer in i hundratal, kommer att behandlas före sommaren.

– Det är ett väldigt stort tryck. Om vi omprövar, då skickar vi ut ett nytt beslut till vårdnadshavare. Jag kan bara beklaga att det har blivit på detta sättet, att man upplever att det är så. Det bottnar i att vi i vissa områden har ont om skolplatser.

"Mycket olyckligt om de känner så"

Många elever får långa resvägar till de föreslagna skolorna.

– Det finns inget självändamål i att skicka elever lång restid, tyvärr blir det en effekt. Ibland blir det längre restider. Det är bara att beklaga, säger Nils Kaiser.

Hur ser ni på att föräldrar funderar på att flytta till kranskommuner, vilket i så fall innebär att skolpengen försvinner?

– Det är mycket olyckligt om vårdnadshavare känner att de behöver byta kommun. Nu förfogar vi inte över platser i andra kommuner. Vi har en önskan och ambition att så många som möjligt ska få plats på närmaste skola. Det är det vi stävar efter. Tyvärr lyckas vi inte fullt ut.

Förtydligande: Nyanlända som urvalsgrund gäller för elever från årskurs 1 till årskurs 9, och inte för elever som börjar förskoleklass. Information som inte fanns med i den ursprungliga versionen av texten.

LÄS MER: Rektorn säger upp sig i protest – tvingas skära ned sju tjänster

LÄS MER: Fria ord: Sexåringar får ta smällen när kommunen bestämmer

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.