För ett år sedan kallade biskopen till sig de ledande politikerna i Göteborg för att berätta att kyrkan träffar allt fler människor som inte har råd med mat. I en GP-artikel då berättade Linus Hermansson om att trycket på kyrkans matutdelning i Bergsjön ökat och att han möter nya grupper i sitt arbete.
Sedan dess har egentligen allt blivit värre.
Som en följd av kriget i Ukraina har inflationen skenat och priset på alla matvaror skjutit i höjden. Det märks i kyrkan i Bergsjön och hos andra samfund som delar ut mat.
– Det har fyllt på med ännu fler grupper, vi ser en större bredd av ensamstående föräldrar. Man kan se hela skalan på ett annat sätt i dag. Personer som inte alls varit i den här situationen tidigare, säger Linus Hermansson.
Döljer det för barnen
I kylskåpet i Brunnsparken sitter små lappar med citat från människor han mött i sitt arbetet: "Jag äter resterna av barnens tallrikar eller säger att jag reda ätit", står det på en av dem.
– De föräldrar som kommer till oss berättar att de prioriterar barnen och försöker dölja hur illa det är för dem. Så är det. Det hör vi återkommande. Det är väldigt skamfyllt att ta emot mat, men de som kommer till oss har inget val.
Leif Dahlin jobbade under många år som präst i Bergsjön och var med och drog igång församlingens matutdelning för 20 år sedan. Han tycker att det är bra att de jobbat med detta under så många år, men samtidigt skamligt att det ska behövas.
– När jag pratar med mina vänner – jag bor i Billdal och känner många där – så vet de flesta inte att det finns matfattigdom i Sverige. De blir väldigt förvånade. Och upprörda, säger han.
Samma bild i moskén
Kalsoom Kaleem, informationsansvarig i muslimska samverkansgruppen, berättar att de möter samma sak i moskén och andra samlingslokaler: allt fler uttrycker en oro över att pengarna inte räcker till och ber om hjälp.
Tillsammans med Svenska kyrkan, Stadsmissionen, Räddningsmissionen, Saronkyrkan och Betlehemskyrkan försöker den muslimska samverkansgruppen rikta politikernas ögon mot de de beskriver som ett växande problem.
– Politikerna måste ta ett ansvar och göra en kartläggning och ta fram en plan för hur vi ska jobba med den här frågan, så att inga barn eller vuxna ska behöva gå hungriga. Det kan inte vara ett ansvar bara för civilsamhället. Det måste vara en politisk fråga, säger Kalsoom Kaleem.
Leif Dahlin säger att ingen ska behöva lägga sig hungrig i ett välfärdsland som Sverige. Han tror inte att politikerna tycker det heller.
– Så det måste väl vara ett rimligt krav att göra en kartläggning. Men för att de ska ta tag i det så behövs det nog ett tryck underifrån, och det är det vi försöker skapa, säger Leif Dahlin.
Vid sidan av Svenska kyrkan finns det flera andra församlingar och grupper som delar ut mat. Linus Hermansson säger att det åtminstone är flera hundra familjer som är beroende av att kunna hämta en matkasse. Kanske är det tusentals. Ingen har överblick.
– Det finns alldeles för lite kunskap. Inget vet hur det ser ut i Göteborg, säger han.
Syns även i Askim
Helt klart är i alla fall att församlingarnas och stadens bild av hur det ser ut skiljer sig åt. Linus Hermansson konstaterar att Göteborgs stad på sin hemsida skriver att FN:s globala mål nummer två ”Ingen hunger” inte är något problem här.
– Vi har en helt annan bild.
Em Jakobsson är diakon i Askims församling, i ett område med andra förutsättningar än Bergsjön. Han säger att man skulle kunna tänka sig att det inte finns några behov av nödhjälp där. Men det gör det. I hans församling delar man inte ut mat, utan andra typer av bistånd.
– Vi lappar och lagar och de här maskorna i skyddsnätet de börjar bli lika stora som Nordsjön. Eller Indiska oceanen. Det funkar inte så bra längre och det syns även i Askim.
LÄS MER:Göteborgare har inte råd med mat – kyrkan larmar
LÄS MER:Pantpensionärerna har blivit en del av stadsbilden
LÄS MER:Kravet: Gratis frukost i skolan
