Hotbilden från den radikalnationalistiska miljön mot invånare i Göteborg ska kartläggas. Samtidigt ska social resursnämnd föreslå åtgärder för att skydda invånare i Göteborg som riskerar att utsättas för hot eller våld. Det beslutade kommunstyrelsen på onsdagen.
– Det handlar många gånger om hur ensamma unga män bakom datorerna radikaliseras. Vi vill se hur hotbilden ser ut, och vilket skydd som kan behövas, säger kommunalrådet Jonas Attenius (S).
S tog initiativ till förslaget som även alliansen, V och MP slutit sig till. De menar att staden behöver ha beredskap för att möta hoten och skydda göteborgarna.
– Vi får signaler om att hotet ökar radikalt. Då är det bra om vi är förutseende för att följa läget i Göteborg, säger kommunalrådet Elisabet Lann (KD).
Bakgrunden är den lägesbeskrivning som gjorts av Försvarshögskolan, som tittat på hur påverkan och hot mot det demokratiska samhället från högerextremism ser ut i Sverige och hur attacker riktats mot politiskt oliktänkande, människor med utländsk bakgrund, muslimer, judar och hbtq-personer.
Internetbaserad hatkultur kan trigga våldsdåd
Här beskrivs hur internetbaserad hatkultur kan trigga nya vit makt-inspirerade våldsdåd mot minoriteter.
– Det här handlar om en ny miljö, som man inte haft så mycket diskussion om innan, säger Jonas Attenius.
Magnus Ranstorp, docent vid Försvarshögskolan och en av författarna bakom rapporten, har tidigare sagt till GP att det kommer att ske fler vit makt-influerade terrordåd i Sverige.
– Den radikalnationalistiska miljön sprider ett narrativ som gör att folk tänker väldigt svartvitt, och glider mot mer extrema tankar kring sina medmänniskor och minoriteter.
– Helt plötsligt har du någon som triggas och bestämmer sig för att göra något, och det är förstås jättesvårt för Säpo att upptäcka de här personerna.
LÄS MER:Ranstorp: Det kommer att ske fler vit makt-terrordåd
Hoten från islamistisk extremism
Förslaget röstades igenom med bred majoritet. Men SD ville också se en nulägesanalys av hotbilden mellan olika etniska och religiösa grupper i Göteborg och ifrågasätter om det är i linje med stadens jämställdhets- och mångfaldspolicy att utreda en enda hotkategori.
– Det är navelskåderi, man måste inkludera alla konflikter om vi ska komma till botten med det här. Att få tid för ett 20-tal skinnskallar är väl behjärtansvärt och det ska vi göra. Men det finns ett otal andra grupperingar som är minst lika våldsamma och extrema. Det gäller att få tag i alla, säger kommunalrådet Jörgen Fogelklou (SD).
Demokraterna är inne på samma spår och ville föra in den islamistiska och den våldsbejakande autonoma miljön i kartläggningen eftersom att de också utgör ett hot mot demokratin.
– Jag är förvånad över att ursprungsyrkandet inte blev komplett, säger kommunalrådet Martin Wannholt (D).
”Gått under radarn”
Elisabeth Lann (KD) säger att det inte finns något som säger att det inte går att titta på detta vid ett annat tillfälle.
– Det har kommit rapporter om att det här hotet ökar, och det har gått under radarn när fokus har varit på annat håll. Ofta blir det är bättre om det renodlas, så kan det finnas skäl att återkomma till andra hot mot demokratin, säger hon.
Karin Pleijel är kommunalråd för MP.
– Vi vet att exempelvis hbtq-personer blir ständigt trakasserade och att enstaka individer kan göra stor skada. Den här grupperingen har fått för lite uppmärksamhet i den här jakten på våldsbejakande extremister.
