När rivningsbeslutet kom för kvarteret Röda Bryggan, byggt på 1800-talet vid Rosenlundskanalen, följde en lång debatt om huruvida det var rätt eller fel att så gammal bebyggelse försvinner. Dessutom innebar det att olika kulturverksamheter som hade hyrt in sig i lokalerna fick lämna.
LÄS MER:Byggstart för nya kvarteret vid Pustervikområdet
Rivningarna blev verklighet och på platsen uppförs nu nya byggnader med runt 60 bostadsrätter. Men det hus som bedömdes ha störst kulturhistoriska värden, Brogatan 2, sparades och fick istället bevarande- och rivningsskydd.
Sämre skick än väntat
Nu pågår restaureringen av byggnaden. I princip är arbetet klart med husets fasad. Inledningsvis var uppskattningen att runt 70 tegelstenar skulle behöva bytas. Men när fogarna frästes ur och stenarna togs bort föll även stenarna runtomkring ur väggen. När fasaden var klar hade över 1 200 stenar bytts, enligt Jonas Gustafson, styrelseordförande på Sverigehuset, en av projektets två byggherrar.
– Det var väldigt mycket sten som varit dålig. Men sedan handlade arbetet också om att hitta rätt bruk, fog och fönster som passar in, säger han.
För ungefär ett år sedan inleddes arbetet med att förstärka husets grund. Dessutom har ett nytt tak byggts. Byggnaden ska inrymma fyra lägenheter: två mindre en halv våning upp och två större som går över flera våningar. Den största lägenheten kommer att kunna bli ett 200 kvadratmeter stort townhouse med egen trappa för att ta sig mellan våningarna, från källare upp till vind.
Brogatan 2 är en del av den tidiga bebyggelsen i Göteborg som uppfördes utanför Vallgraven, när staden växte så att den inte längre kunde rymmas innanför befästningarna. Sedan dess har huset använts till lite allt möjligt. I flera omgångar har lokalerna varit ölcafé. Byggnaden har också använts till bostäder, arkitektkontor, lager och som gudstjänstlokaler. När socialdemokratin fortfarande var en ny rörelse höll en av pionjärerna, August Palm, ett tal här i början av 1880-talet. Alla verksamheter som har kommit och gått innebär att av den ursprungliga interiören finns i princip nästan inget kvar att bevara, enligt Jonas Gustafson.
LÄS MER:Nya restauranger i Göteborg 2020 – och några som väntar 2021
– Det finns vissa få detaljer som vi sparat, som foder på innerdörrar och ett vackert gammalt trappräcke, säger han.
Husockupanter
Insidan av huset är en byggarbetsplats. Ett tunt lager byggdamm täcker väggarna. Det finns inga golv så för att ta sig runt får man kliva på bjälklaget.
Eftersom det fortfarande finns öppningar runt fönster och tak har duvor ockuperat byggnaden i väntan på att bostadsrättsinnehavarna dyker upp under hösten 2023.
LÄS MER:Nu rivs klassiska husen vid Järntorget
Av de cirka 60 lägenheterna som byggs i anslutning till Brogatan 2 är hälften sålda. Nyproduktion i ett så centralt läge betingar höga priser. Den dyraste trean i huset, som har egen terrass, kostar över tolv miljoner. Utan intäkterna från nybyggnationen bredvid hade det aldrig gått att få ekonomin att gå runt för restaureringen av Brogatan 2, enligt Anna Henriksson, vd på Sverigehuset.
– Det är förenat med vansinniga kostnader. Hade man bara haft det här projektet för sig själv hade det inte gått att genomföra ekonomiskt. Men eftersom vi samtidigt får göra en nyproduktion är det möjligt.
Under rundvandringen i huset deltog även Hampus Magnusson (M), ordförande i byggnadsnämnden.
– Det speciella här är att man med nyproduktion även kan lyfta det gamla Göteborg. Det är verkligen en kulturgärning som annars inte varit möjlig, säger han.
LÄS MER:Här är nya kvarteret som ska byggas vid Pusterviksområdet
