Lärare i Göteborg har tidigare slagit larm om bristen på läromedel. Hur man tvingats ta till olaglig kopiering för att dela ut studiematerial och hur elever fått dela på böckerna, utan möjlighet att låna med en bok hem.
Sedan dess har lokala satsningar gjorts. Innan årsskiftet 2021/2022 ökades anslaget med 850 kronor per elev, och våren 2022 gjordes en insats med cirka 40 miljoner kronor till skolan. Enligt Grundskoleförvaltningen gick en stor del av pengarna till böcker i pappersform, men även till vissa digitala läromedel.
Läraren HP Tran är en av dem som tidigare upplevt stora problem med att det saknats böcker till eleverna. Efter satsningarna tycker han att det blivit bättre. Men han menar också att det ser olika ut på olika skolor, och att det fortfarande finns förbättringspotential.
– När det gäller läromedel, och då menar jag fysiska böcker, så har det definitivt blivit en klar förbättring. Som det ser ut hos oss just nu finns läroböcker i nästan samtliga ämnen, men inte till alla elever på alla pass, säger han.
De ökade anslagen till läromedel har placerat Göteborg på en förstaplats i den senaste rapporten från Läromedelsföretagen, som ger en översikt av läromedelsinköp i Sverige 2021. Under året lades i genomsnitt 2049 kronor per elev, vilket är en dryg fördubbling gentemot 2020 års belopp 978 kronor.
– Om Göteborg ligger i topp, säger det ganska mycket om hur det ser ut i övriga landet, säger läraren HP Tran om rapporten.
Stor variation mellan kommuner
Det varierar mycket mellan kommunerna hur stor andel av budgeten som läggs på läromedel. Det finns inget minimibelopp för vad man ska lägga i läromedelskostnad per elev, utan det är rektorns ansvar att fördela pengarna i verksamheten.
Flera västsvenska kommuner finns med både i topp- och bottenskiktet. Stenungsund och Töreboda ligger båda i topp tio, med 1586 respektive 1390 kronor per elev. Längst ner på listan hamnade Grästorp, med endast 63 kronor per elev.
Det stora glappet mellan kommunerna oroar Stefan Persson, ordförande vid Läromedelsföretagen.
– Man kan konstatera att läromedelstillgången i Sverige ökade något under 2021. Det är säkert en konsekvens av pandemin, då det blev uppenbart att det inte fanns tillräckligt med läromedel när eleverna skulle studera på distans. Det som är oroväckande är att skillnaderna mellan kommunerna ökade, därmed blev likvärdigheten mindre.
Politiker vill fortsätta satsa
För läraren HP Tran är nu förhoppningen att det fortsätter avsättas pengar till läromedel även framåt.
Regeringen har tidigare aviserat en satsning på skolan där pengar ska öronmärkas för läromedel. Enligt grundskolenämndens ordförande, Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), är det avgörande för hur mycket pengar kommunen kommer lägga på läromedel framöver.
– Vi har verkligen ambitionen att det ska finnas bra läromedel. Vi hoppas att vi ska få medel för läromedel i kommunerna, som regeringen lovat i sin budget. Vi vet inte än hur det kommer att se ut, när det kommer eller i vilken omfattning. Men vi hoppas verkligen att vi kommer få se satsningen som de har aviserat, säger Viktoria Tryggvadottir Rolka.
Axel Darvik (L), andre vice ordförande i grundskolenämnden, menar att satsningarna blir en utmaning med den nya budgeten i Göteborg.
– Med budgeten som de rödgröna lagt fram blir det ett kärvare läge, då kommer man behöva prioritera detta framför andra grejer och göra vissa nedskärningar, säger han.
Viktoria Tryggvadottir Rolka står fast vid att det behövs statliga resurser.
– Vi lägger exakt lika mycket på skolan som dem i sin budget. Vi har i princip vänt ut och in på hela kommunkassan för att ha råd att behålla den nivån vi har i skolan idag. Jag förväntar mig att vi har en regering som levererar på vad de sagt. Att vi får resurser för att fortsätta satsa på bra läromedel till våra barn som är vår framtid, säger hon.
Hoppas på lagstadgad rätt till läromedel
Läraren HP Tran anser att det inte bara är pengar som behövs för en långsiktig förändring. Han menar att den bästa lösningen hade varit en lagstiftning för elevers rätt till läromedel.
– Det behöver finnas lagstadgat, att i er skola finns så här många elever, och då ska det finnas så här många böcker. Det ska finnas öronmärkta pengar, säger HP Tran och fortsätter:
– Om behovet av böcker var lagstadgat tror jag det skulle hjälpa skolor att köpa dem. Annars går det att komma undan med att säga att man vill ha andra typer av läromedel, till exempel digitala.
Kan inte digitala läromedel motsvara läroböcker?
– En PDF sparad i ett moln, där eleverna lär sig på en skärm är inte samma sak som en faktisk bok som man håller i handen. Den fysiska boken är absolut överlägsen den digitala. När eleverna blir större kan det vara en helt annan sak. Men i grundskolan är en fysisk bok bättre än en digital.
Läromedelsbarometern
Branschorganisationen Läromedelsföretagen sammanställer varje år statistik över läromedelsinköp till Sveriges kommunala grundskolor. Med läromedel menas tryckta produkter, hybrider som innehåller både tryckta och digitala delar, samt fristående digitala läromedel.
Rapporten baseras på statistik från Läromedia, SCB och Skolverket. Läromedelsföretagens medlemmar står för över 90 procent av den totala läromedelsförsäljningen i Sverige. De 16 procent elever som går i fristående grundskolor inkluderas inte i statistiken.
LÄS MER:Göteborgs skolor kan tvingas skära ned
LÄS MER:Här är Göteborgs skolor med bäst betyg – år efter år
