Språkfrågan orsakade den förra mandatperiodens kanske mest infekterade politiska strid i Göteborg. På ena sidan stod Socialdemokraterna, som precis som Sverigedemokraterna, drev kravet på att ett språktest skulle göras i samband med nyanställning.

På andra sida allianspartierna, som till en början inte ville se problemet, och V och MP – som menade att Socialdemokraterna drev frågan för att flirta med SD-väljare. Språktest avfärdades av kommunalrådet Daniel Bernmar (V) som något vansinnigt, dyrt, onödigt och ren symbolpolitik.

V har svängt

Nu sitter S, V och MP i ett gemensamt styre. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) säger att frågan är så viktig att den fanns med redan i förhandlingarna mellan de tre partierna under hösten.

– Vi hade väldigt bra samtal där – i en lite annan ton än det som var i debatten tidigare, kan man väl säga. Vi är helt överens om att detta är viktigt.

Varför var det så laddat att prata om ett test tidigare?

– Ja, det kan man fundera på. Men nu är vi överens om att det är en viktig del, att kunna testa språkkunskaperna.

I ett yrkade till äldreomsorgsnämnden skriver S, V, MP och C att man ska införa ”en språkmodul i rekryteringsprocessen, i syfte att testa kandidatens språkkunskaper”. Modellen bygger på ett material som Socialstyrelsen tagit fram och som totalt omfattar 25 kompetenskrav.

Muntligt och skriftligt test

Marina Johansson (S), ordförande i äldrenämnden, säger att underlaget ska bearbetas vidare till ett mer konkret test som sannolikt ska vara både muntligt och skriftligt. Hennes bild är att pandemin blev en ögonöppnare för många, och att den gjort det lättare för alla att se de brister som finns inom äldreomsorgen.

– Vissa frågor har en tendens att bli väldigt laddade, men nu när vi pratat igenom det har vi en samsyn i att det faktiskt finns brister.

Marie Brynolfsson är kommunalråd med ansvar för personalfrågor för Vänsterpartiet. Hon säger att hennes parti hela tiden varit med på att språkfrågan är viktig och att de håller med om att personal som möter äldre ska kunna prata och göra sig förstådda på svenska.

– Sedan har vi inte varit överens om att införa ett språktest, men nu har vi landat i den här kompromissen, som är en bra lösning som vi alla kan ställa oss bakom, säger hon.

På vilket sätt är den bra?

– Det bygger ju på Socialstyrelsens nya bedömningsstöd som inte funnits tidigare, och det är ett stödmaterial till den bedömning som redan görs vid anställning, så att den kan bli mer enhetlig och professionell.

Se över kunskaperna

I överenskommelsen ingår också att man regelbundet ska se över även befintliga medarbetares språkkunskaper och stötta dem som har behov av det.

– Vi har många anställda i dag som har för låg nivå, det måste vi hantera mycket mer systematiskt än tidigare, säger Marina Johansson.

En annan kritik som riktats mot införandet av språktest är att det skulle förvärra en redan i dag stor rekryteringsproblematik. Jonas Attenius menar att det är fel sätt att se på frågan. Det är inte bara att fylla på med mer händer inom omsorgen – de anställda måste ha rätt kompetens, säger han. Problemen att hitta folk handlar snarare om att villkoren är för dåliga.

– Var sjunde Kommunalare ligger under 23 000 i grundlön, det är fullständigt horribelt. Så det handlar om villkor, säger han.

LÄS OCKSÅ: Göteborgs stad inför språktest i äldreomsorgen

LÄS OCKSÅ: Gert, 81, lider av hemtjänstens bristande svenska: ”Bryter ned mig”

LÄS OCKSÅ: För undersköterskorna är språkfrågan på liv och död

LÄS OCKSÅ: Förslag om språktest i äldreomsorgen röstades ned

TEXT

Följ

Arne Larsson

[email protected]

Följ