Möte i Björlanda kile. Företrädarna för fyra av Göteborgs småbåtshamnar ser glada ut, men deras kritik mot Grefab, Göteborgsregionens Fritidshamnar AB, är bister. Från vänster: William Ressel, Lars-Olof Larsson, Boo Hever, Janerik Dimming och Anders Torwald.
Möte i Björlanda kile. Företrädarna för fyra av Göteborgs småbåtshamnar ser glada ut, men deras kritik mot Grefab, Göteborgsregionens Fritidshamnar AB, är bister. Från vänster: William Ressel, Lars-Olof Larsson, Boo Hever, Janerik Dimming och Anders Torwald. Bild: Petter Trens

Båtägare ilskna på Grefabs ledning

Fritidsbåtsägarnas kritik mot Grefab är massiv. Den handlar om bristande tekniskt kunnande och slöseri med pengar. Företrädare för fyra båtklubbar kontaktade GP efter stadsrevisionens kritik mot det kommunala bolaget.

ANNONS

– Om vi ska börja med det positiva, så fungerar hamnpersonalen väldigt bra, säger Janerik Dimming, ordförande för Hovås-Askims båtklubb.

Han berättar att två bryggor i somras kollapsade i Hovås, på grund av ruttna balkar. Inom två dagar var båda lagade, tack vare ”hamngubbarna”.

LÄS MER:Kommunens hamnbolag Grefab prickas av revisionen

Så värst många fler lovord blir inte sagda under träffen i Björlanda kile, Göteborgs största småbåtshamn, där ytterligare fyra båtägare, företrädare för fyra hamnar, samlats.

– Kunskapen finns hos hamnpersonalen. För tio år sedan hade de ett ganska stort ansvarsområde. Men sedan kom skandalerna i bolaget och då krymptes det. Hos ledningen finns endast begränsad kompetens om båtar, anser William Ressel, från Torslanda Lagun.

ANNONS

Köpte allt för stor kran

Ett exempel på det var, menar han, när Grefab köpte en mastkran med kapacitet för mycket större båtar än de som kan gå in i hamnen i det gamla flygfältsområdet.

– Konsulten som sålde den skrattade hela vägen till banken. Det handlar om verksamhetskunskap. Driver man en verksamhet utan det, blir det tokigt, säger William Ressel.

Janerik Dimming skjuter in att han inte kan visa sig i ”sin” hamn utan att någon båtägare anmäler något fel på anläggningen till honom.

– Det måste jag så klart föra vidare. Men det är oftast som att prata med en vägg, säger Dimming.

Just avsaknaden av ett fungerande system för klagomålshantering var en av många brister som påtalades i stadsrevisionens granskning av fjolårets verksamhet hos Grefab.

"Brister i redovisningen"

Så här års är bryggorna i Björlanda kile tomma. Men även sommartid är 400 av platserna inte tillsatta av avtalskunder, hävdar Anders Torwald, ordförande i hamnföreningen.

– Bristen på redovisning av så kallade säsongsplatser gör att vi inte har en aning om de är uthyrda eller nyttjas gratis av båtägare som tar sig friheter eller dumpar stulna båtar i hamnen, säger Torwald och tillägger:

– Här har bryggor gjorts om för att passa stora båtar, men de platserna finns det inget behov av. Det är ett exempel på hur illa ledningen känner till verksamheten.

ANNONS

Samma fenomen, outhyrda båtplatser, finns även i Torslanda Lagun och i Hinsholmens båthamn, enligt båtägarna där.

– Vid den yttre bryggan i Hinsholmen har vi ett antal stora båtplatser tomma. Samtidigt hävdar Grefab att det är 15 års kö till de större båtplatserna i hamnen, säger Boo Hever.

560 platser tomma

Enligt Grefabs uppgifter är åtta procent, det vill säga 560 av bolagets båtplatser, outhyrda sommartid.

Kostnaden för de tomma platserna hamnar hos de befintliga båtägarna, med ständiga och omotiverat stora avgiftshöjningar. Det är den samlade uppfattningen hos de fem hamnföreträdarna.

– För åtta år sedan betalade jag 11 720 kronor om året för min båt. Nu kostar det 17 800 kronor, säger Boo Hever.

Alla är eniga om att det finns stora underhålls- och investeringsbehov i hamnarna, behov som inte tillgodoses med hänvisning till pengabrist.

"Noll intresse för nya intäkter"

– Grefabs intresse för alternativa intäkter är noll. Det är så mycket enklare att bara debitera befintliga båtägare, säger Janerik Dimming.

Båtklubbs-representanternas främsta förslag är att Grefab bör lägga bort sitt motstånd mot gästplatser. Ett annat är aktivare marknadsföring, något som möjligen inletts när Grefab i år var med på Båtmässan för första gången på många år.

– Och när de har brist på pengar: varför sträcker de inte ut handen till fler kranskommuner? undrar Lars-Olof Larsson från Hinsholmens båtklubb.

ANNONS

William Ressel påpekar att Grefab enligt ägardirektiven ska drivas kostnadseffektivt, och förundras över att bolaget i fjor flyttade sin administration från ett dyrt läge i centrala Göteborg till ett annat.

– De hyr 310 kvadratmeter för en årshyra på 740 000 kronor. Om de i stället skaffat kontor i Torslanda, Sisjön eller i någon av de egna hamnarna hade de kommit undan med 350 000 kronor, hävdar William Ressel.

"Bara ett sätt att pungslå oss"

När han fört fram dessa synpunkter till Grefabs vd har hon sagt att bolaget varit hänvisat till att hyra av (likaledes) kommunala Higab.

– Då drar jag slutsatsen att det bara är ett sätt för kommunen att pungslå oss båtägare, säger Ressel.

LÄS MER:Grefab fortsätter lägga felet hos stadsrevisionen

Grefabs styrelseordförande säger att hon har fullt förtroende för Grefab-ledningens tekniska kompetens.

– Det är klart att det finns mycket synpunkter, men det finns också jättemånga nöjda kunder, säger Christina Backman (M), och hänvisar mer specifika frågor till bolagets vd.

Ann-Christine Alkner-Dahl är Grefabs vd.

Om mastkranen i Torslanda Lagun säger hon att den kom på plats 2010, tre år innan hon tillträdde.

– Det var en onödig kostnad, men det är trots allt bättre att den är för stor än för liten.

"All beläggning redovisas"

Beträffande säsongsplatserna säger Alkner-Dahl att de redovisas precis som all annan beläggning, men att det kan göras på ett rättvisande sätt först efter sommarsäsongen.

ANNONS

I Björlanda kile har platser byggts om för bredare båtar, säger hamn-vd:n.

– När vi bygger nytt satsar vi på flytbryggor med y-bommar för flexibilitetens skull. Hamnen är byggd för långa smala segelbåtar, men nu ligger efterfrågan på kortare och bredare motorbåtar.

Flertalet av Grefabs tomma platser finns bland de 2 200 i den största hamnen, Björlanda kile. Men de finns också i andra hamnar, konstaterar Alkner-Dahl.

– Vi har en del kunder som inte sätter sina båtar i sjön. Därför har vi en del fina platser som ser tomma ut, men för vilka vi har intäkter.

"F d företagsledare förstår inte regelverket"

Grefabs vd träffar ordförandena i hamnarna två gånger om året. Hon säger att flera av dem är pensionerade företagsledare, som har svårt att inse att hon har ett regelverk att förhålla sig till och inte kan agera affärskvinna.

– De brukar föreslå att vi ska använda en app så att vi kan hyra ut båtplatser sommartid när ordinarie båtägare är ute. Men som kommunalt bolag kan vi inte ta betalt för samma plats två gånger. Och det finns inget behov av gästplatser i Göteborg, säger Ann-Christine Alkner-Dahl.

Grefab kan självt inte besluta att ta in fler ägare. Och vd:n säger att om nya kommuner kommer in, så blir det färre båtplatser för invånarna i de nuvarande ägarkommunerna.

ANNONS

– Nästan samtliga lediga platser finns i Björlanda kile, medan vi har 15 års kö i Hovås-Askim.

Nya kontoret?

Huvudskälet till flytten var att arbetsmiljön var dålig i de gamla lokalerna, säger Ann-Christine Alkner-Dahl.

– Jag vet inte i vilket hamnkontor vi skulle ha fått plats. Det vore fint om vi kunnat betala 350 000 i hyra, men jag kan inte trolla. Nu har vi fina lokaler som är lätt tillgängliga för alla. Vi har samma hyra som tidigare, men 70 kvadratmeter större yta.

LÄS MER:Hamnbolaget Grefab vägrar acceptera revisorernas kritik

ANNONS