2027 kommer ett nytt system för handel med utsläppsrätter börja gälla i EU. Systemet kallas för ETS 2. För att Sverige ska kunna anpassa sig till de nya reglerna har därför Riksdagen klubbat igenom ny lagstiftning.
De allra flesta bedömare menar att de nya EU-reglerna kommer att innebära höjda bränslepriser. Men hur mycket dyrare det kommer att bli råder det stor osäkerhet kring.
Ett forskningsinstitut i Tyskland har räknat på prisökningar på runt sex kronor litern, medan regeringens egen bedömning är att priserna på bensin och diesel kommer att öka med runt 1,50 per liter – till en början.
Experten: Köp inte bensin- eller dieselbil
Ronny Svensson är tjänstebilsexpert vid företaget Ynnor och har jobbat med tjänstebilar sedan 1986. Han har tillsammans med en ekonom gjort en egen uträkning och landar då på att bensinpriset när de nya reglerna införs blir runt fem kronor högre. Dieselpriset lär bli ännu högre.
– Det här nya systemet är lite som fiskauktionen i Göteborg. Du vet inte vad priset för räkorna blir. Det beror på hur mycket som fiskas upp och massa andra faktorer. Det är samma sak med de här utsläppsrätterna. Det är något vi kommer få bjuda på. Vi vet att det blir färre och färre utsläppsrätter och ja, då kommer priset att öka, säger han.
Går det att säga något om hur det kan se ut?
– Jag och en nationalekonom har räknat på det. Då utgick vi från ett baspris på 20 kronor litern för dieseln vid pump. Men det är så långt fram i tiden och många osäkra faktorer spelar in. För de ”gammelbilar” som finns kvar då och som körs som många bilar körs i dag, då kommer priset att ligga runt 28–30 kronor litern tror vi, säger han och fortsätter:
”Systemet är lite som fiskauktionen i Göteborg”
– Med tanke på de här nya reglerna och den osäkra framtiden kring det här systemet vill jag råda alla som funderar på en ny bil i dag: Köp dig inte en dieselbil eller bensinbil. Det kommer inte att vara värt det om några år.
”Ingen vet vart oljepriset tar vägen”
Magnus Nilsson är fristående klimatpolitisk analytiker med uppdrag från bland annat regeringen, myndigheter och branschorganisationer. Han är samtidigt fritidspolitiker för Socialdemokraterna i Stockholm.
Han har följt utvecklingen och debatten noga.
– Priserna kommer att gå upp när den nya utsläppshandeln införs, hur mycket finns det olika bud om. Inledningsvis räknar man med priser på åtminstone 50 euro per ton, då är det inte omöjligt att soppan skulle bli 1,70–1,80 kronor dyrare per liter. Om det istället blir 100 euro per ton blir prisökningen dubbelt så stor, säger han och fortsätter:
– Det nya utsläppshandelsystemet omfattar hela EU. I Sverige handlar det nästan enbart om drivmedel, men på kontinenter värmer många sina hus med kol och gas. Hur väl man där lyckas ersätta fossila bränslen med till exempel värmepumpar kommer att påverka priserna över hela unionen, även här i Sverige. Men det har naturligtvis stor betydelse hur väl vi lyckas få ned fossilbränsleanvändningen även här, och då hjälper ju till exempel den höjda reduktionsplikten till.
Vad tror du om framtiden? Vilka priser hamnar vi på?
– Pumppriset påverkas av en massa faktorer. Ingen vet vart oljepriset tar vägen, hur konjunkturen ser ut eller vilka priser det blir på utsläppsrätterna. Hur det slår mot priset kan ingen säga. Poängen med utsläppshandeln är att de totala utsläppen inom EU blir lika stora oavsett till exempel drivmedelspriserna.
Jonas Eliasson är måldirektör på Trafikverket. Han menar att man måste hålla isär de nationella klimatmålen och de som EU har satt upp.
– Det finns två olika mål. Det är EU:s 2030-mål och sen Sveriges egna kring vägtransporten, där alltså varken flyg eller sjö ingår utan nästan bara vägtransport. I EU:s klimatmål ingår transportsektorn, men även jordbruket, kemisk energi, småindustrier och bostadsuppvärmning, säger han och fortsätter:
– Det egna målet är klimatlagen och det har vi själva bestämt i Sverige. Det som sker hos EU är vi ålagda av EU och det binder mycket hårdare.
Vad tror du om framtiden?
– Om vi ska nå vårt eget klimatmål för 2030 behövs betydligt mer biodrivmedel i transportsektorn. Nu har dock elektrifieringen gått lite snabbare än vad många först trodde. Men det hänger fortfarande mycket på hur snabbt trafiken växer, hur elektrifieringen fortsätter. Det är det ingen som riktigt vet.
Jonas Eliasson pratar inte bara om de nya reglerna, utan även om världsmarknadspriset för bensin, diesel och olja som är svårt att förutspå.
– När vi gör trafikprognoser är 2030 nästan kortsiktigt. Vi pratar mer om 2040-2050 och menar på att 2045 kommer nästan hela fordonsflottan vara elektrisk. Det måste den vara för att klara EU:s fordonskrav. De bränslefordon som då är kvar ska drivas med biodrivmedel och inte fossila bränslen.
Vilka priser kommer vi ha om ett par år?
– Någon exakt prognos kring det har vi inte.
Men det kommer vara dyrare vid pumpen?
– Allt kan hända. Men det är troligt i alla fall.
EU:s utsläppshandel i korthet
Det nya systemet heter ETS 2.
Från och med år 2027 startar auktioneringen inom det nya utsläppshandelsystemet ETS 2. Till skillnad från det första utsläppshandelssystemet med industrier, flyg och rederier (EU ETS) så kommer man att auktionera alla utsläppsrätter inom ETS 2. Under den första perioden, år 2027–2032, så kommer man att auktionera ut ca 3,8 miljarder utsläppsrätter.
* EU bestämmer hur stora de totala utsläppen får vara för deltagarna – nivån kallas utsläppstak. Det innebär att den tillåtna mängden utsläpp är förutbestämd och minskar varje år.
* Den tillåtna mängden utsläpp fördelas på utsläppsrätter, som säljs (auktioneras) eller delas ut gratis till deltagarna.
* Varje utsläppsrätt ger deltagaren rätt att släppa ut ett ton koldioxid.
* Deltagarna måste varje år redovisa sina utsläpp och överlämna utsläppsrätter som motsvarar sina utsläpp.
* Deltagarna kan köpa och sälja utsläppsrätter mellan varandra. Om en deltagare har ett underskott av utsläppsrätter (det vill säga om de har färre utsläppsrätter än de har utsläpp) måste det täckas genom att deltagaren köper fler utsläppsrätter. Ett överskott av oanvända utsläppsrätter kan däremot säljas eller sparas.
Källa: Naturvårdsverket
