- Det här kan vara förödande för vissa enskilda flygplatser, säger Peter Larsson, vd för Sveriges regionala flygplatser.
En kostnad på 80 kronor per passagerare och enkel resa. Det är den skatt som är tänkt att tas ut på inrikes flygbiljetter enligt flygskatteutredningen. Bland kritikerna vid presentationen i onsdags fanns inte bara Centern och Moderaterna utan även S-distrikt i Norrland.
Nu lyfter även Sveriges regionala flygplatser med ett 30-tal flygplatser bland medlemmarna frågan. De kämpar redan med stora ekonomiska problem och Peter Larsson menar att "detta kan vara det som får bägaren att rinna över".
- Vi befarar det värsta. Vi har ett överhängande hot från EU-kommissionen gällande fortsatt offentligt stöd och frågan om Bromma flygplats blir kvar, säger han.
Blöder ekonomiskt
Samarbetsorganet har ingen samlad ekonomisk statistik men i en rapport som Trafikverket gjorde 2014 redovisade man ett underskott på 300-400 miljoner kronor per år. Peter Larsson gör bedömningen att det resultatet är representativt även för i år. Skellefteås flygplats gör ett negativt resultat på minus fem miljoner kronor.
För Karlstad flygplats är situationen ännu värre, där är prognosen ett underskott på 23 miljoner kronor.
- Jag tycker att man leker med elden. Många flygplatser kämpar redan för sin existens. Är man ute efter en klimateffekt finns det bättre sätt som utveckling av biobränsle, säger styrelseordförande Mikael Lundström.
Han påtalar också att detta redan prövats i andra länder men med dåligt resultat. Som exempel nämner han Norge där en liknande skatt på 80 norska kronor gjorde att Ryanair slutade att flyga till Rygge flygplats, sex mil söder om Oslo. Konsekvensen var att flygplatsen fick lägga ned och ett par hundra anställda miste sina jobb.
Finansminister Magdalena Andersson (S) betonar att utredningen just kommit och ska ut på remiss.
- Skatten har en väldigt bra fördelningsprofil. En sådan skatt skulle till stor del betalas av människor i Stockholmsområdet och våra storstäder. Vill man stödja jobb och tillväxt i glesbygd eller långt ifrån Stockholm finns det nog effektivare sätt än att inte ha någon beskattning på flyget.
Statliga flygbolag
I Norge och Finland är flygplatserna statliga och kan därmed täcka upp förluster hos de mindre. I Sverige däremot återfinns lönsamma flygplatser som Arlanda och Landvetter under Swedavia medan de som blöder är de kommunägda.
TT: Gör verkligen 80 kronor så stor skillnad för folk i valet om de ska resa eller inte?
- När det gäller det enskilda kundmötet har du inget val men du gör färre sådana per år. När det sedan är dags för nyinvesteringar i regionen kanske du struntar i dessa, säger Peter Larsson och fortsätter:
- Vi är i händerna på flygbolagen. Det här kommer inte påverka stora bolag som SAS och större linjer som Stockholm–Göteborg. Ett mindre flygbolag som får kostnadsökningar kommer däremot ta bort flighter eller en destination.
Fakta: Effekter av flygskatten
Flygskatteutredningen hoppas att en skatt kan åstadkomma:
Skatteintäkter på 1,8 miljarder kronor per år till statskassan.
Minskad efterfrågan på uppemot 5 procent på inrikesflyg.
Minskad efterfrågan på uppemot 2 procent inom Europa.
Minskad efterfrågan på 1,5–2,1 procent utanför Europa.
Antalet resenärer från svenska flygplatser väntas minska med 450000–600000 personer per år, jämfört med om ingen skatt införs.
Utsläppen förväntas minska med 0,08–0,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Utredningen anser att effekterna är begränsade – men ändå positiva.
Källa: Flygskatteutredningen
