”Det här är min sista chans för sen är det slut. Jag vill visa att jag överlevde trots alla grymheter nazisterna utsatte oss för.”
Orden är Ester Rytz, en förintelseöverlevare som Göteborgs-Posten intervjuade inför Förintelsens minnesdag. Hon och hennes make Leon hade länge en överenskommelse om att inte prata med varandra om vad de upplevt i lägren men de ändrade sig och reste tillsammans till Auschwitz för att delta på minnesdagen.
Det är många människor som gjort fantastiska insatser för att vi inte ska glömma. Jag har också full respekt för de som inte orkar, det går nog inte att förstå hur Förintelsens fasor påverkar en om man själv inte var med. Nu, när det har gått 75 år sedan fångarna i Auschwitz befriades, finns inte många röster kvar som kan berätta om vad som skedde. För GP är det ett viktigt uppdrag att rapportera om minnesdagar som denna, för att ta vid och föra vidare vittnesmålen från Ester och Leon.
LÄS MER: Överlevarna: Glöm oss inte
Under Samling till demokrati som under måndagen arrangerades till minne av Förintelsen på Göteborgs universitet talade författaren Elisabeth Åsbrink om vad som kunde få vanliga män att bli en del av Förintelsen och kallblodigt mörda äldre, kvinnor och barn. I talet tog hon upp förintelsehistorikern Christopher R Brownings bok från 1992: Helt vanliga män – Reservpolisbataljonen 101 och den slutliga lösningen. Bokens slutsats var att det som fick vuxna män att bli massmördare var att lojaliteten gentemot gruppen blev starkare än identifikationen med offren. En önskan om att lyda order och att vara som alla andra i sin grupp övertrumfade det som säger åt oss att vägra den typ av bestialiteter som pågick i koncentrationslägren.
GP har ett ansvar
Som medicin mot detta förespråkade Åsbrink bland annat en yttrandefrihetskultur som rymmer många röster. Här har GP och andra medier ytterligare ett ansvar, vi måste bereda plats för samtal i god ton och utan hat för att inte skapa ett konformistiskt samhälle där endast en åsikt är den rätta. Det innebär att vi skapar ett inkluderande debattklimat utan att ge efter för de som försöker förpesta samtalet och skrämma folk till tystnad. Det kräver starka och modiga publicister för att klara av den balansgången.
LÄS MER: Så blev vanliga män massmördare under Förintelsen
Under minnesdagen på Göteborgs Universitet stod också elever från Torslanda på scenen. De har deltagit i Toleransprojektet som har sitt ursprung i en metod som togs fram efter att 14-årige John Hron mördades av fyra nazister 1995. Eleverna berättade gripande om ett besök de gjort i ett förintelseläger och hur de arbetat vidare med det i skolan. Under en dag när vi hedrar Förintelsens offer är det välgörande att också höra en ny generation prata och tänka om hur vi undviker att något liknande upprepas igen och hur vi ökar toleransen mot varandra. Och jag skriver verkligen under på vad en elev sa på scenen:
”Demokrati måste vi kämpa för varje dag”
