Under söndagen slog Botaniska upp sina grindar för att bjuda besökarna på en rundtur i höstens skafferi längs trädgårdens grusgångar. Här fanns tillfälle att träffa svampexperter, se hur man färgar garn med svamp, bäst tar tillvara plockad svamp, se hur man bereder lin, få goda råd om ekologisk odling av grönsaker och om hur man tar fram sina egna fröer.
Samtidigt jubilerade äppelutställningen och som nästan alltid var Björn Aldén på plats för att ge råd och tips till frågvisa äppelodlare.
– Det var jag som startade utställningen, berättar han.
Kön med äppelentusiaster ringlar lång fram till bordet där han och den andra pomologen Elin Andersson sitter mitt i utställningen av all frukt. Där svarar de på frågor, för det facila priset av 20 kronor per äpple som testas.
Göteborgs botaniska trädgård
Trädgården är med sina 175 hektar en av Europas största. Den odlade delen upptar 40 hektar och rymmer 16 000 arter och kulturformer.
Göteborgs botaniska trädgård har fått flera priser genom åren och är ett av de största besöksmålen i Västra Götaland. Den gränsar till naturreservatet Änggårdsbergen.
Här kan du söka efter specifika växter.
Källa: botaniska.se
Anette Sjölund står först i äpplekön tillsammans med systern Ulrika Ölund som antecknar svaren. Två sorter har de fått med sig från gården i Nordingrå som de rår om på fritiden.
– Det är jättefint att det finns så mycket kunskap här. Mycket har fallit i glömska när man inte frågat sina föräldrar, konstaterar Anette Sjölund.
Transparente blanche, som är landskapsäpple för Västerbotten, var det ena av deras äpplen alldeles säkert, medan det andra troligen var Silva, som är landskapsäpple för Norrbotten.
Nu får trädet stå kvar
Anette Sjölund frågade också om två äppleträd som hon har hemma på tomten i Hisingen.
– Det ena är Danzigs äpple, som är från 1700-talet och inte går att köpa i dag, Det andra trädet hade jag tänkt ta ner, men så blir det inte nu efter att pomologen sagt att Signe tillisch är ett av de godaste äpplena, berättar hon.
Den vanligaste frågan till pomologerna är annars vilken sort man ska välja till sin trädgård.
– Sedan frågar man mycket om bekämpning av sjukdomar och det är inte ett lätt kapitel, förklarar Björn Aldén.
Träden ska skötas som allt växande och för att må bra behöver de ljusgenomsläpp i kronan och gödsel i jorden. Sedan finns det åtminstone tre hot mot den perfekta frukten.
Skorv som orsakas av svamp är ett vanligt problem, men inte värre än att man kan ”leva med det” eftersom det bara sitter på skalets yta, enligt honom. Det är bara att skala och sedan äta frukten.
Fruktmögel undviks bäst genom att gallra frukten, eftersom svampen sprider sig lätt om äpplena hänger för tätt.
– Och med ett pick från en fågel eller stick från geting sprider sig svampen snabbt.
Förutom skorv och fruktmögel är äppelmasken, som är äppelvecklarens larver, ett tredje hot.
– Var noga med att räfsa undan angripen fallfrukt och blad på hösten, eftersom maskarna övervintrar på bladen, tipsar Björn Aldén.
Ett dåligt år för skörden
Äpplet är vår mest odlade frukt. Globalt äter vi 100 miljoner ton om året. 2019 är ett dåligt år för den svenska skörden, medan 2018 var ett ”enormt bra” år sett till antal frukter per träd.
LÄS MER: Test där de godaste vaniljsåserna utsetts
Det finns tre skäl till varför det i år blivit dålig utdelning, enligt honom. Det första är att det var ett särdeles bra år förra året. Då träden dignar av frukt går det åt mycket energi och de behöver spara sig.
– Förra årets torka gjorde ju inte att det blev bättre.
Sedan blev det helt plötsligt 25 grader varmt redan i april i år och därefter slog kylan till med minusgrader på sina håll i landet. Frukten fick frostangrepp.
Den tredje orsaken var att det lagom till pollineringen fortfarande var kylslaget och därmed svårt att flyga för bin och andra pollinerare.
– Dessa tre saker samverkade och har gett en dålig äppleskörd i år.
Firad frukt
Förutom att äpplet fick en alldeles egen dag på den 40-årsjubilerande utställningen på Botaniska infaller äpplets dag i veckan. Den 25 september firas frukten i hela landet.
Äpplets dag
Äpplets dag 2019 infaller den 25 september och är instiftad av Riksförbundet Svensk trädgård.
Inspirationen till äpplets dag kommer från England, där Apple Day firats sedan 1990 med hundratals lokala evenemang.
Tanken med dagen är att öka intresset för och kunskapen om svenska äpplen och skötseln av fruktträd.
Firas i Sverige sedan 2016.
I Sverige odlar vi ungefär 23 500 ton äpplen varje år. Det är cirka 15 procent av de äpplen vi konsumerar. Resten importeras. Ett äpple från Frankrike genererar dubbelt så stora utsläpp av växthusgaser som ett svenskt äpple och ett äpple från Nya Zeeland genererar fyra gånger så stora utsläpp, enligt beräkningar av Naturvårdsverket.
I dag går det att köpa svenska äpplen i butik större delen av året och det svenska utbudet är betydligt större än tidigare på grund av ökad fruktodling, bättre lagringsteknik och förädlingsprogram för svenska äppelsorter.
Dock, enligt forskare på SLU, är det ont om svenska äppelsorter som är anpassade inför framtida klimatförändringar.
Ruttnar i trädgårdarna
I svenska privata trädgårdar finns kapacitet för cirka 280 000 ton äpple per år, enligt en rapport från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Fritidsodlingens riksorganisation. Men bara 5 procent, eller runt 15 000 ton, äts upp. En del ligger kvar i trädgårdarna och ruttnar.
Och en undersökning på SLU (2015) visar att i äppelodlingarna lämnas 1,7 kilo äpplen kvar på varje träd efter skörd, vilket innebär cirka 18 procent av den totala äppleskörden årligen.
På fruktkartan.se och andra grupper kan de som har frukt och de som vill ha frukt mötas.
Gratis äppleapp
Med Nordiska museets fria mobilapp äppelappen kan du få hjälp med sortbestämning, lära dig mer om äppelodling och läsa dina favoritäpplens historia.
Källa: Nordiska museet
