Verklig skönhet är tretton lager lack

John Brovik njuter av Båtmässans vackraste skrov

Det här är ett kåseri. Eventuella ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Det är med Båtmässan som med våren. Man tror man vet allt om den, ändå blir man lika överraskad, lika förtjust varje gång. Och den där speciella båtkänslan mässan flaggar för kan ju starta hursomhelst.

Det var skeppshunden som drog oss ut, han ville lukta hav. Vi tog träbron över från Långedrag till Ängholmen. Sjöräddningens app berättade att det blåste 27 meter i sekunden i byarna. Båtarna krängde i hamnen när vi passerade ett hus med balkong. En man stod och plockade bort julgirlanger från räcket.

– Har ni seglat någon gaffelriggad båt? ropade han i blåsten. Jag har en gaffelriggad här, kom in i värmen så får ni se.

ANNONS

På andra våningen stod den, en hänförande vacker, meterlång modell av Colin Archers berömda räddningskryssare RS 14 ”Stavanger”, perfekt i skrovet, perfekt i riggen.

– Nej, den är inte köpt. Jag har byggt den själv och det tog nog ett år, berättade modellbyggaren Reid Peterson. Det hela började med att jag var hos frisören och där satt en bild av Colin Archern på väggen. Jag tyckte den var så vacker och sen sålde frisören också ritningar till båten. Jag köpte en ritning och sen var jag fast.

Byggstart hos frisören alltså, underbart. Mötet med makalösa ”Stavanger” gav en skön känsla som följer med mig in på Båtmässan nästa dag, rätt in mot doryn ”Doris” på avdelning Klassiska Båtar. Båten har en blå skylt på toften med texten ”Denna båt kommer att delta i Göteborgsrodden”.

Bredvid ”Doris” står Peter Sundman från Västkustens Träbåtsförening, mannen som kläckte själva idén till Göteborgsrodden, en händelse på vatten som ju saknats i Göteborg.

–Utgångspunkten för rodden är den här båten, en dory från fisket på Grand Banks. Jag fick en doryritning från Gloucester och så byggde jag båten hemma i verkstan. Sen tog vi ner Doris till Västervik och Hasselörodden, en traditionell roddtävling som gått i många år därnere. Det där, tänkte jag, är ju något vi borde ha här hemma i Göteborg.

ANNONS

Och nu är Göteborgsrodden sjösatt, fantastiskt! Man räknar med ett 40-tal roddbåtar på plats vid starten utanför Klippans Ångbåtsbrygga lördagen 31 augusti. Startfartyg blir Sjöräddningens ”Wilhelm R Lundgren” med Sällskapets Mikael Hinnerson som starter, tror han kommer att blåsa i en trumpet. En Rescue Runner finns också med som extra säkerhet under evenemanget.

–Vi vill ju bevara kulturarvet med Göteborgsrodden, säger dorybyggare Sundman. En trevlig tur blir det ju också genom Rosenlundskanalen, under broarna i vallgraven, Stora Hamnkanalen och en matrast vid slänten mitt emot Pedagogen. Riktig folkfest, kanske har någon med sig ett dragspel. Mycket att se för åskådarna som hänger över broräcken eller kantar kanalerna.

Jag gillar Sundmans dory direkt med sin breda essing i ek, vitmålade skrov och fina språnglinje. Doryn har en dramatisk historia under fisket på bankarna. Man staplade sexton dories på snabba skonare med långa klyvarbommar som kallades ”widow makers”, att beslå segel ute på bommen i grov atlantsjö var livsfarligt. På fiskeplatsen sjösattes doryn, två man i varje, havet kokade av hälleflundra och torsk. Men säkerheten var noll; bara i Gloucester omkom 3 800 fiskare mellan åren 1830-1900 på bankfisket.

Bredvid ”Doris” vilar Ostindiefararens skeppsbåt ”Martin”, lite skönt vinklad med seglen uppe. Båten har två master, loggertsegel i linneduk och långa, välformade åror. Även ”Martin” har den blå roddskylten.

ANNONS

Tätt intill skeppsbåten står Gabriella Johansson, Lars Ringner och Marie-Louise Edholm från ”Götheborg” och berättar om den närmaste framtiden för Ostindiefararen.

– Vi jobbar för att öppna upp skeppet under sportlovet med guidade turer och annat och vi lovar Göteborgarna roliga överraskningar framöver. Dessutom har vi en tävling här på Båtmässan med fint pris.

Och nästan direkt får Världens gångs mässpanare helt oväntat ett flott erbjudande:

– Ni kan få hänga med på Göteborgsrodden och sitta på aktertoften och följa hela rodden i realtid. Ta gärna på er något tidstypiskt, hatt och snusnäsduk, lite sånt.

Jag vet ju att ”Martin” har en dyvika i form av en champagnekork, levererad av en fransk borgmästare under ett hamnstopp, är tjärad, byggd i lärk och ek, döpt i konjak på Rivöfjorden. Ett tryggt ekipage alltså för en Göteborgsrodd du inte kan säga nej till.

Och framför ”Martin” och ”Doris” svävar tre Bohusekor med hela kustkulturen i sina gener.

– Hon är som ejdern på vågen, sa mästerbyggaren Roland Persson en gång till mig när jag undrade vad det var som var så speciellt med en Bohuseka. Det är därför hon är så lättrodd och go.

Men utslitna plastbåtar, som står och skräpar lite varstans, vad gör vi med dem?

Som två spjutspetsar sticker Pettersonbåtarna ”Siv” och ”Kantippa” fram på Båtmässan, renoverade i toppskick av ägaren Claes Fröberg. Det sjunger om 13 lager lack i mahognyn på båtarna som är nästan nio meter långa och inte ens två meter breda. Det sägs att om man flyttar snuset från ena mungipan till den andra så kränger båten något.

ANNONS

– Nej då, skrattar Claes Fröberg. Du kan lugnt flytta snuset. Det är klart att båten är lång och mycket smal, men så fort vi får upp farten lite så blir det stabilt.

Allt händer på mässan. Några båtlängder från Pettersonbåtar och Bohusekor är det världspremiär av Sjöräddningens räddningskryssare ”Margareta Emblad”, en helt ny klass som toppar med 43 knop.

–Jag är glad och stolt över den här båten säger sjöräddare Marie-Louise Dahlberg som vi träffar i cockpit på fartyget. Sex stycken är beställda och den här kommer att stationeras i Skärhamn. Klassad enligt norska Veritas, självrätande, ny ergonomi och perfekt anpassad för frivilliga sjöräddare.

Det finns gott om båtar i Sverige, bara på mässan över 300. Nya ska in, gamla ut. Välhållna träbåtar kan ju bli hur gamla som helst. Men utslitna plastbåtar, som står och skräpar lite varstans, vad gör vi med dem? Några meter från ingången till Båtmässan möter jag en lösning på det här problemet. Båtreturen, ett nätverk för skrotning av båtar, startat av Josefin Arrhenborg för 15 år sedan.

–Ja, vi hade en gammal segelbåt som måste skrotas men ingen som gjorde det, berättar Josefin i sin monter som ingen kan passera utan att få sig en tankeställare.

ANNONS

Här finns allt marint skräp du kan tänka dig: en trött plastbåt, rep, härvor av nät, nylonlinor, trasiga hummertinor, gamla läckande tvåtaktare.

– Det var därför jag och min kompis Maria startade båtskroten på Muskö utanför Stockholm och nu har det bara vuxit helt enormt, finns på 30 platser i landet. Folk har ändrat attityd, blivit mer medvetna. Jag har två barn och Maria tre och vi vill ju ha en ren skärgård och ett rent hav också i framtiden för våra barn.

Missa inget från GP Världens gång!

Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens Gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS