Albert och Herbert. Bild: Hjörnearkivet

Kristian Wedel: Min kulturkanon är tydligen en gubbkanon

Tråkigt nog sorterade mitt tioåriga jag bort kvinnorna.

Det här är ett kåseri. Eventuella ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS

Jag har anförtrotts ett förtroendeuppdrag av två tonåringar i vänkretsen. Det är två unga män. Den ena är uppvuxen i Örgryte. Den andra är uppvuxen i Salamiyah, vilket ligger drygt tjugo mil norr om Damaskus. Det spelar ingen roll. Skillnaden mellan Örgryte och Salamiyah är i detta sammanhang obetydlig.

Ty de två unga männen är båda mycket fjärran från den planet som de vill att jag ska föra dem till.

De har bett mig att vara deras vägledare till det kulturella universum som har präglat svenska gubbar som är födda på 1970-talet. De två unga männen från Örgryte-Salamiyah är kloka. De kommer att gå långt. De har observerat att vi svenska sjuttiotalistgubbar påfallande ofta sitter – man är frestad att säga sitter i vägen – på just de positioner som dagens sjuttonåringar behöver passera i samband med anställningsintervjuer.

ANNONS

För att inte tala om möten med framtida presumtiva svärfäder. De har insett att de behöver begripa.

De har därför bett mig – anförtrott mig – att sammanställa en lista över den kultur som har präglat dagens manliga sjuttiotalister.

Kort sagt: En gubbkanon.

Det är framför allt svenska tv-serier från sisådär år 1980 som är ett betydande glapp i deras bildning.

De två unga männen har lovat mig odelad uppmärksamhet under tre timmar.

Tyngd av uppdragets vikt och ansvar har jag nu suttit kulna vinterkvällar och sammanställt en lista över sådan kultur från 1970- och 80-talen som alla sjuttiotalistgubbar gillar. Listan är huller om buller, som all sann kultur, och en tv-serie är väl rentav norsk, men det kan inte hjälpas. Jag har också petat in lite kåserier och tecknade serier.

  • TV-serien ”Albert & Herbert”
  • TV-serien ”Fleksnes fataliteter”
  • Den tecknade serien ”91:an Karlsson”.
  • Torsten Ehrenmarks kåserier.
  • Filmen ”Mannen på taket”
  • Barnprogrammet ”Fem myror är fler än fyra elefanter”.
  • Lustspelet ”Fröken Fleggmans mustasch”.
  • Barnprogrammet ”Sant & Sånt” med Staffan & Bengt
  • Bo Baldersons deckare.
  • Sture Hegerfors PS-ruta.
  • Galenskaparna & After Shave

I mån av tid ska jag förstås precisera och motivera mina val. När det gäller Fleksnes ska jag visa det legendariska trekungamötet inom svensk humor, det vill säga avsnittet ”En ulykke hender så lätt”, där Rolv Wesenlund, Sten-Åke Cederhök och Magnus Härenstam möts i samma scen! I Torsten Ehrenmarks fall vill jag hävda att ingen människa i längden kan överleva utan kåserisamlingen ”Med sås på slipsen”. Det är världslitteraturens finaste skildring av en knäckebrödssmörgås med sveciaost. Och ska man blott se ett enda avsnitt av någon svensk julkalender är det ”Se upp i backen”, det vill säga avsnitt nummer 2 av Albert & Herberts julkalender, sänt den 2 december 1982. Och ska man välja tre minuter ur Svenska Ords väldiga produktion skulle det kunna antingen vara molekylskötaren Malte Lindeman eller Lena Nymans improvisation om inkokt lax i ”Fröken Fleggmans mustasch”. När det gäller 91:an Karlsson kan jag väl blott som hastigast framhålla att den måste tecknas av Nisse Egerbrandt och att civilisationen svårligen kan bestå utan avsnittet där 91:an och 87:an av misstag river det gamla kruthuset.

ANNONS

När det gäller ”Fem myror ...” bör man välja ett avsnitt med både lattjolajbanlådan och Monica Zetterlunds värmländska tolkning av Vera och Ellen.

Den unga mannen från Salamiyah ska få öva på att säga Ellen på värmländska.

Galenskaparna & After Shave skulle kunna företrädas av bröderna Sankt Gotthard eller kanske av Knut Agnreds trumslagare.

Som envar kan se är denna lista djupt problematisk ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är synnerligen besvärande. Men det är så dags nu. Det panteon som präglade mitt tioåriga jag var mycket gubbtungt. Såvitt jag kan se förekommer 20 män och – generöst räknat – 4 kvinnor. Det är verkligen uselt. Det är utan tvekan skandal. Det är bara en liten smula bättre än den feministiska kanon som för några år sedan sammanställdes av bland andra Ebba Witt-Brattström. Där var det 47 kvinnor och tre män, det vill säga 94 procent kvinnor 6 procent män. Men det kan jag ju knappast åberopa som försvar.

Nej, vi sjuttiotalistgubbar har tocken där obalans di kallart, som 91:an Karlsson skulle ha sagt.

Men även sådana obalanser är bra att känna till för unga män från Örgryte och Salamiyah.

Missa inget från GP Världens gång!

Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens Gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Spårvagnstidtabellen är Göteborgs roligaste litteratur

Kristian Wedel är redaktör för GP Historia, kåsör och författare till drygt tjugo böcker – bland annat jubileumsboken ”Göteborg 400”. På fritiden är han musikant i Hisingens nationalorkester Vier Brillen och skriver barnböcker tillsammans med skådespelaren Per Andersson.
ANNONS