Så smakar världens starkaste öl – Snake Venom

67,5 procent – så pass överdrivet alkoholladdat är världens starkaste öl, Snake Venom. Hur smakar det? Och kan det vara en bluff? Robert Lagerström samlade ett gäng ölexperter för att testa.

ANNONS
|

En blåaktig eldslåga slår högt upp från bordet. Det är ölet som brinner! Jag har nämligen hällt ut en skvätt och tänt på. Visst är det lite för effektens skull, men mest för att ta reda på om det verkligen är alkoholstarkt.

Ölet heter Snake Venom. Detta ormgift har en mambagrön etikett och är försedd med en liten illgul varningsflagga, som förkunnar att ingen bör dricka mer än 35 milliliter av innehållet. Tur då att vi är några stycken som ska dela på flaskan.

– Jag har låga förväntningar. Ölet kommer nog att smaka skräp. Men det ska bli jättekul att prova, säger ölentusiasten Mike Lindeblad.

ANNONS

Ölet finns inte i Sverige utan beställdes från Nederländerna för 90 euro.

Inte heller någon annan av de närvarande verkar ha särskilt höga förhoppningar.

– Utan att ha smakat det framstår ölet mer som en ploj än en fantastisk dryckesupplevelse. Som med mycket annat handlar det om marknadsföring, resonerar ölbryggaren och bryggteknikern Linus Pilebrand.

Starkaste ölen enligt Guinness rekordbok

– Om det bara är ett gimmicköl kan marknaden inte vara stor. Då köper man den bara en gång. När någon har köpt sin flaska måste bryggeriet hitta en ny kund för nästa, fastslår ölbryggaren Axel Hagman.

Själv kommer jag inte att inhandla Snake Venom igen, oavsett hur det smakar. Ölet finns inte i Sverige utan beställdes från Nederländerna för 90 euro. Med frakten och den svaga svenska kronan slutade notan på nästan 1 300 spänn.

Vad är då detta för märklig alkoholbomb? Den är framtagen av det skotska bryggeriet Keith, som via varumärket Brewmeister debuterade 2013 med ölet Armageddon, på 65 procent. Men kanske var det inte så pass starkt. Enligt flera olika tester höll det en betydligt lägre alkoholhalt och företaget erkände att man hade problem.

Men Brewmeister hade gett sig den på att leverera en storsmocka. Den kom under hösten samma år. Med sina 67,5 procent blev Snake Venom utnämnt till världens starkaste öl och kom med i Guinness rekordbok. Ordningen var återställd, åtminstone för tillfället.

ANNONS

Så bryggs de superstarka ölen

Och det är just en sådan flaska som nu tronar framför oss i den dunkla vinkällaren i Göteborg. Medan jag famlar efter öppnaren ställs några små whiskykupor på bordet. Det går ju liksom inte att dricka denna extrema maltdryck i ett vanligt hinka-bärs-glas.

När ölet hälls upp bildar det en oljig hinna. Det är bärnstensfärgat, sprider en lukt av etanol och saknar kolsyra. Det senare har med tillverkningsprocessen att göra.

Det går nämligen inte att brygga superstarka öl på vanligt vis. Att använda champagnejäst hjälper en bit på vägen, men det är frysdestillering som är grejen. Man fryser helt enkelt ned ölet. Alkoholen förblir då flytande medan vattnet blir till is, som avlägsnas. Detta görs i flera omgångar och kvar blir ett allt starkare öl.

Snart skulle dock en penismätning börja!

Det är för övrigt stor skillnad på vad som har ansetts vara alkoholstarkt. Länge betraktades tio–tolv procent som väldigt kraftfullt, men 2002 satte Samuel Adams ned foten med Utopias, på 24 procent. Den utnämndes till världens starkaste öl och skulle bli ännu mer alkoholstinn.

Snart skulle dock en penismätning börja! Den stod mellan Tyskland och Skottland och tog form 2009. Det var då som bryggeriet Brewdog presenterade sin Tactical Nuclear Penguin, som med 32 procent petade ned Schorschbräu Schorschbock från tronen.

ANNONS

Men tyskarna gjorde motstånd. De tog fram ett ännu starkare öl, varpå Brewdog hämnades med ytterligare en värsting. Och så där skulle de hålla på, fram och tillbaka, ända tills Schorschbräu pimpade upp Schorschbock till modiga 57 procent. Kampen hade urartat och verkade vara över. Men så dök Brewmeister upp från ingenstans.

Ölprovarna skålar med Snake Venom, ännu lyckligt ovetandes om smaken. Från vänster: Linus Pilebrand, Mike Lindeblad, Nan Albertson, Fredrik Berggren, Petur Olafsen, Axel Hagman och Robert Lagerström.
Ölprovarna skålar med Snake Venom, ännu lyckligt ovetandes om smaken. Från vänster: Linus Pilebrand, Mike Lindeblad, Nan Albertson, Fredrik Berggren, Petur Olafsen, Axel Hagman och Robert Lagerström. Bild: Anders Ylander

Dags att prova Snake Venom

Fast nu får det vara nog med snack. Det är hög tid att prova Snake Venom. Så vi höjer våra glas, skålar och doftar på drycken.

– Jag får spritstick i näsan. Och känner lite butterscotch-karamell i doften, säger Linus Pilebrand.

När ölet hälls in i munnen får jag en chock. Det känns som att smaka på eld och jag spottar och fräser. Ursäkta bordsskicket. Med avdomnade läppar tar jag en smutt till och lyssnar på övriga deltagare.

Om jag inte visste vad det var skulle jag ha trott att det var en riktigt dålig whisky.

– Det är riktigt räligt! Men intressant. Munkänslan är oljig och det finns toner av nötter någonstans. Man känner att det är starkt, man blir varm i magen, tycker Linus.

– Det är extremt hett. Så fort det kommer in i munnen rycker man nästan till. Det smakar knappt öl alls, men har vissa inslag av mandelmassa och körsbärskärnor, anser Axel Hagman.

Själv kan jag förnimma en fruktighet och smaker av karamell, men mest känns Snake Venom som rena rama fulspriten. Den är rå, river och fräter, och värmer upp kroppen. Runt bordet är vi eniga om upplevelsen och behöver inte fråga oss varför ölet existerar. Det handlar ju bara om att vara värst.

ANNONS

– Om jag inte visste vad det var skulle jag ha trott att det var en riktigt dålig whisky, konstaterar ölskribenten Fredrik Berggren och blänger på den guldbruna vätskan i glaset.

En kemisk analys av starkölet

Är den förresten ens ett öl? Olika tester visade att även Snake Venom var svagare än den angivna alkoholhalten på 67,5 procent. Många ölentusiaster hade då redan fått nog av Brewmeister och kallade deras produkter för bluff.

Det blev inte bättre när företaget medgav att etanol kunde behöva tillsättas för att nå rätt styrka. För då är det ju inte längre ett öl. Så har också ordet ”fortified” tillkommit på etiketten. Det betyder förstärkt och berikad, troligtvis vässad med sprit. I samma veva försvann Snake Venom från Guinness rekordbok.

Det är lite typiskt att det är kopplat till just öl, det blir grabbigt och macho.

– Smakmässigt har den inte mycket gemensamt med öl. Men jag ser det ändå som en teknisk utmaning. Hur får man till det? Jag är intresserad av lösningen, säger mikrobiologen Nan Albertson som via sitt företag Beerlab gör kemiska analyser av öl från småbryggerier.

Mikrobiologen Nan Albertson tar ett prov av Snake Venom för att testa i labbet.
Mikrobiologen Nan Albertson tar ett prov av Snake Venom för att testa i labbet. Bild: Anders Ylander

Nan tar vant ett prov av ölet för att senare kunna analysera det i labbet. Dessvärre kan hon inte ta reda på om ölet har blandats med sprit eller om det har blivit så pass starkt via frysdestillering. Däremot kan hon utreda om alkoholstyrkan stämmer.

ANNONS

– I grund och botten är det rätt fånigt att tävla i alkoholstyrka. Och det är lite typiskt att det är kopplat till just öl, det blir grabbigt och macho. Samma sak skulle aldrig hända med vin, fastslår Fredrik Berggren.

Efter ett par dagar hör Nan av sig med resultatet. Flera mätningar ger medelvärdet 67,2 procent, vilket håller sig inom felmarginalen. Snake Venom är dynamit!

Men tro inte att matchen är över. Det har kommit en maltdryck som är ännu mer alkoholstinn, Scottish Beithir Fire på 75 procent. Tillverkaren 88 Brewery kallar den för världens starkaste öl, men är tydlig med att den har spetsats med sprit. Och då är den ju inget riktigt öl. Det finns alltid någon som vill vara värst.

Robert recenserar fyra av världens starkaste öl

Barley wine

Snake Venom

gradegradegradegradegrade
Brewmeister, Skottland
33 cl, 67,5 %, ca 1 000 kr

Kvalitetsbetyg: 1/10

Ett gimmicköl som lär vara spetsat med etanol. Det är rivigt och eldigt, värmer magen och får läpparna att domna. Munkänslan är oljig och bakom det spritiga finns svaga toner av karamell, nötter och körsbärskärnor.
Quadruple-ipa/eisbock

Sink the Bismarck

gradegradegradegradegrade
Brewdog, Skottland
37,5 cl, 41 %, ca 1 000 kr

Kvalitetsbetyg: 6/10

Ett öl som lär ha blivit fryst i fyra omgångar. Det har en oljig munkänsla samt inslag av karamell, örter, melass, ekfat, torkade mörka frukter, apelsin och hostmedicin. Smakar öl men avslutas beskt och spritigt.
Imperial stout/eisbock

Tactical Nuclear Penguin

gradegradegradegradegrade
Brewdog, Skottland
11 cl, 32 %, ca 130 kr

Kvalitetsbetyg: 5/10

Detta är stouten Paradox, som har lagrats på två olika fat och frysdestillerats. Ger rostade toner samt russin, sprit, melass, toffee, lakrits, torkade fikon och ekfat. Ganska skarp och spritig. Smakar inte som öl.
Strong ale

Utopias

gradegradegradegradegrade
Samuel Adams, USA
72 cl, 28 %, ca 2 700 kr

Kvalitetsbetyg: 9/10

Svagast vinner! Utopias lagras på många olika fat och smakar av whiskey, torkade mörka frukter, toffee, ekfat, madeira, karamell och lönnsirap. Elegant och komplext. Stor munkänsla med varmt avslut. Väldigt dyrt.

LÄS MER:Systembolagets topplista – så smakar Sveriges mest sålda öl

LÄS MER:Guide: Göteborgs bästa pubar enligt ölexperterna

LÄS MER:Nan Albertson är mikrobiologen som hjälper ölbryggerierna

Anmäl dig till nyhetsbrevet GP Mat och dryck

Få tips på vin, öl och recept inför helgen och det bästa från Göteborgs restaurangliv. Ett nyhetsbrev för dig som är 25 år eller äldre.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS