Camilla Brudin Borg är lektor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och är med och driver projektet Gröna bokcirklar, digitala bokcirklar där det erbjuds en motvikt till undergångsretoriken. Hon vill väcka samtal om en värld som inte nödvändigtvis behöver sluta i apokalyps.
LÄS MER:Camilla drar igång digital bokcirkel – för framtiden
– Vi har ett tydligt miljö- och framtidsfokus utan att det blir dystopiskt. Pratar man om skönlitteratur är det mesta som relaterar till klimat i dag undergångsberättelser. Men på till exempel 1800-talet när kvinnorörelsen och arbetarrörelsen blev starka, föregicks det av att man skrev många utopier om att förändra sin situation och skapa en bättre värld. Vi vill att folk ska diskutera vad de drömmer om och vad vi faktiskt kan göra för att komma dit.
Camilla Brudin Borg
Gör: Lektor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet med fokus på miljöhumaniora och ekokritik.
Bor: Hisingen.
Aktuell: Driver gronacirklar.se, föreläsningsserien ”Ett hum om” och håller i den ekokritiska universitetskursen ”Det goda livet”.
LÄS MER:Fyra helgaktiviteter ute i naturen
Enligt Camilla Brudin Borg är litteraturens roll under pågående samhällsförändringar stor och komplex, men den kan förmedla en förändrande faktor.
– Litteraturen hjälper oss att sätta oss in i nya perspektiv. Människans fantasi är fantastisk på det viset att man kan skriva en berättelse ur ett träds perspektiv. Många menar också att det kanske är just det som behövs, att vi har en känslomässig spärr som måste överkommas för att få starkare empati för naturen.
Att diskutera relationsförhållandet mellan oss som människor och det andra, naturen och djuren, är något som man enligt Brudin Borg kan behöva lyfta mer.
– Att förändra vår tillvaro är en jättestor process, praktiskt, politiskt och känslomässigt. Men ett steg är att börja prata och diskutera med varandra om hur vi vill ha det i stället.
”Fem tips på böcker för den framtidsinriktade, visionäre och händige läsaren”
”Oryx och Crake” – Margaret Atwood (2003)
En svindlande resa fylld av mörk humor och existentiella frågor. Huvudpersonen Snömannen sörjer sin älskade Oryx och bäste vännen Crake, men för att förstå hur allt kunde falla samman måste han söka sig decennier bakåt i tiden.
Camillas kommentar:
”Första delen i Atwoods MaddAddam-trilogi gestaltar en framtid där samhälle och natur har exploaterats till sin yttersta gräns, där människorna tappat kontrollen över den tekniska utvecklingen och en genial men galen vetenskapsman planerar för en ’omstart’ av mänskligheten.”
”Hoppet för klimatet” – Johan Ehrenberg (2019)
Ehrenberg skriver om de tecken han ser på att vi närmar oss en brytpunkt då trenden vänder och vår värld kan bli ”ren och fin” igen. Han riktar sig direkt till läsaren och menar att det är var och en av oss som är hoppet, att alla har förmågan att rädda världen.
Camillas kommentar:
”En bok om alla de många intelligenta och rationella sätt som vi kan förändra vardagen på och som gör den både klimatsmartare, billigare och mer rättvis.”
”Trädens hemliga liv” – Peter Wohlleben (2016)
En bok som blev en favorit hos många. Den tyska skogvaktaren gjorde braksuccé med berättelsen om hur träd tänker, pratar och tar hand om varandra. Läsaren får lära sig om de fascinerande och oväntade förmågorna som gömmer sig i skogen och öppnar på så vis upp en ny värld.
Camillas kommentar:
”I skogen finns ett liv som är helt okänt för oss. Där pågår fantastiska saker. Kan vi fortsätta att dominera naturen i takt med att vår kunskap om det ’mer-än-mänskliga’ ökar?”
”Gör skillnad!” – Emma Sundh, Maria Soxbo, Johanna Nilsson (2019)
De tre författarna bildade hösten 2018 Klimatklubben. Syftet var rätt och slätt att få den utbredda ångesten kring klimatförändringarna att i stället bli till engagemang. I boken utgår tipsen från individens perspektiv för att hjälpa läsaren att sätta egna klimatmål.
Camillas kommentar:
”Från klimatångest till handlingskraft med hjälp av experter, hårda siffror och mycket omställningsinspiration.”
Trilogin om Ättlingarna – Mats Söderlund (2018–2020)
Den första delen, ”Hotet” från 2018, omnämndes i GP:s recension som en ”lyckad förening av klimatpolitik, tonårsångest och trolldom”. På den vägen fortsätter berättelsen med ”Kampen” och till sist ”Flykten”.
Camillas kommentar:
”Långläsning för unga (och) vuxna om en hyperdigital framtid där kampen står om jordens vatten. Den utspelas i fjällmiljö i norra Sverige och en uråldrig, icke-mänsklig kraft finns mitt i handlingarnas centrum.”
LÄS MER:Hon driver Göteborgs minsta bibliotek
LÄS MER:Fem matiga nyheter i östra Göteborg
