Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Quiz-resenär. När Anders Eldeman och sambon Anna är ute och reser söker de ofta upp quiz att gå på. Under senast besöket i Göteborg hamnade de på Kelly’s.”Vi kände oss genast välkomna och hade en jättekul kväll. Bra med ett prisvärt ställe för studenter och andra”, säger han. Bild: Oskar Omne
Quiz-resenär. När Anders Eldeman och sambon Anna är ute och reser söker de ofta upp quiz att gå på. Under senast besöket i Göteborg hamnade de på Kelly’s.”Vi kände oss genast välkomna och hade en jättekul kväll. Bra med ett prisvärt ställe för studenter och andra”, säger han. Bild: Oskar Omne

Bakom kulisserna på Melodikrysset – Sveriges tryggaste radioprogram

För 25 år sedan tog Anders Eldeman över redaktörskapet för ”Melodikrysset”. Då ansågs han vara en förnyare. I dag är programmet, som sänts i 55 år, snarare en fläkt från en svunnen tid: långsamt, metodiskt och första pris är ett badlakan. Men trots all konkurrens om lyssnarna står programmet stadigt. Vad gör att mysradion funkar år 2020?

Anders Eldeman drar på sig lurarna och ”Ju mer vi är tillsammans”-jingeln ljuder. Han sänker rösten en oktav, säger ”jamen sådär hörni” och går igenom förra veckans lösning, som om ingen haft chans att kolla upp den. På bordet framför honom ligger en hög med bleknade ­tidningsurklipp som han sorterar i bokstavsordning mellan tagningarna. Eldeman är en samlare av rang. Inte bara av artiklar som kan inspirera till skapandet av krysset, utan också av antikviteter. 1800-talsvåningen intill Humlegården i Stockholm ligger bara några minuter från Radiohuset och är full av saker; gamla skrivbord, sammetsdraperier, all svensk film från stumfilmen och framåt. Hans senaste fynd? Ett vitrinskåp. Våningen är som ett museum, enligt honom själv. För någon som ­leder att så anrikt radioprogram som ”Melodikrysset”, av en lyssnare kallat för ”en möbel i folkhemmet”, känns det helt naturligt.

ERFAREN. Anders Eldeman tog över Melodikrysset år 1996, året han skulle fylla 36. I år fyller han 60. Bild: Oskar Omne
ERFAREN. Anders Eldeman tog över Melodikrysset år 1996, året han skulle fylla 36. I år fyller han 60. Bild: Oskar Omne

Anders Eldeman

Född: 25 december 1960.

Uppvuxen: Hässelby strand.

Bor: Östermalm tillsammans med sin sambo Anna.

Gör: Programledare för ”Da Capo” och ”Melodikrysset” i P4. På fritiden går han gärna på quiz tillsammans med sin sambo, letar fynd på loppisar eller reser på solsemester.

Om jobbet på Melodikrysset: ”Det var en av mina målsättningar när jag funderade på vad jag skulle bli i livet. Att ha sovmorgon så många gånger i veckan som möjligt och jobba med någonting roligt. Det har jag baske mig lyckats med. Jag är bortskämd”.

– Jag blev alldeles rörd av den beskrivningen, säger Anders Eldeman och kommer att tänka på en intervju han såg för många år sedan.

I den figurerar Sven-Bertil Taube och Thomas Di Leva, och intervjuaren ber den sistnämnde att beskriva Taube med ett ord.

– Di Leva svarade att han är som filmjölk. Det var det mest svenska han kunde tänka sig, någonting som inte går att tröttna på och som är viktigt för trivseln och särskilt sommaren. Tänk, ibland kan folk sätta fingret på saker precis.

En möbel i folkhemmet förvisso, men vad gör att den inte byts ut? En genomsnittlig lördag lyssnar 1,4 miljoner människor på ”Melodikrysset”, och ytterligare 40 000 i veckan lyssnar ”on demand”, det vill säga när de själva vill via internet. Det gör krysset till ett av Sveriges publikt största radioprogram. Bara ”P4 Extra” och tre år yngre ”Ring så spelar vi” har fler lyssnare. Antalet inskickade kryss ligger en vanlig vecka på mellan 50 000 och­ 60 000 och under en period i våras, då pandemin härjade som värst, sträckte sig antalet över 70 000. Hur kan ”Melodikrysset”, med sitt omoderna formspråk, leva vidare i en tid då mediekonsumtionen förändras från grunden?

Ständigt ökande intresse

Fröet till ”Melodikrysset” såddes för 58 år sedan. I slutet av 1962 presenterade kryss- och tävlingskonstruktören Jan-E. Israelsson ett förslag kallat ”Melodinöten” där idén byggde på att genom tjugo olika melodier fylla ett korsord. Det föll platt. Dåvarande underhållnings­chefen Georg ”Tuppen” Eliasson ansåg att tävlingen krävde ”omständliga arrangemang” eftersom tidningarna skulle behöva publicera ett rutmönster varje vecka.

De hade hört mig i radion och undrade om jag inte var intresserad av att ta över ”Melodikrysset”. Jag sa ja direkt.

En av medarbetarna på underhållningsavdelningen bearbetade idén samtidigt som radions syn på tidningarnas engagemang sakta förändrades. Tre år senare hälsade programledaren Peter Granberg P3-lyssnarna välkomna till det första musikgissningsprogrammet i korsordsform. Lyssnarnas intresse växte stadigt.

LÄS MER: Recept på bärpaj och chokladkakor för mysiga höstdagar

Tre decennier senare hade Anders Eldeman just sagt upp sig från Radio Stockholm. Lokalradion hade kommit med nya besked om att programledarna behövde vara sina egna tekniker, något Eldeman inte var intresserad av. Han hade siktet inställt på att skriva för veckotidningar.

– Allers, Hemmets Journal och allt vad de heter. Jag har alltid gillat den där familjära tonen. Men så ringde telefonen. De hade hört mig i radion och undrade om jag inte var intresserad av att ta över ”Melodikrysset”. Jag sa ja direkt. De undrade om jag inte ville fundera men jag sa att ”nej, det behöver jag inte”. De undrade sen om jag inte ville prata pengar först men jag sa ”nej, det gör vi sen” och ”ring ingen annan nu”.

År 1996, året han skulle fylla 36, sändes det första ”Melodi­krysset” under Anders Eldemans regi. Han ersatte Bo Schedin, som programlett under fyra år.

– Jag kände mig oerhört välkommen från början otroligt nog och minns inga negativa reaktioner från lyssnarna. Kanske skyddades jag av radion, minns Eldeman.

Fram till i dag, ett kvarts sekel senare, har han inte sjukskrivit sig en enda gång.

– Det är bökigare att skola in någon annan än att spela in själv som sjuk. Men det har inte alltid varit kul. Framför allt inte när jag hade en tjej som gjorde slut dagen innan vi skulle spela in eller när mamma låg för döden. Men the show must go on.

LÄS MER: ”Big brother” 20 år senare – så gick dokusåpan från skamlig till standard

Folk grät när programmet ställdes in

Och det har den gjort. Varje lördag klockan 10.03 faktiskt, med undan­tag för tre gånger. En av dem var anledningen ”tekniskt fel”, som det hette.

– Det var fredag och jag satt på ett tåg på väg till svärföräldrarna när en upprörd kvinna ringde och berättade att tidningarna hade fått ruta nummer sju från ett tidigare år. Mitt förslag var att ”Ring så spelar vi”, som sänder en timme innan ”Melodikrysset”, skulle förlänga sitt program med en timme och så blev det.

Melodikrysset, Anders Eldeman, Radiohuset, Sveriges Radio, radio Bild: Oskar Omne
Melodikrysset, Anders Eldeman, Radiohuset, Sveriges Radio, radio Bild: Oskar Omne

När lördagen väl kom blev växeln nerringd.

– Folk grät och sa att jag hade förstört deras lördag. Kvällstidningarna hakade på. Jag hade programlett några år men först då förstod jag hur stort programmet var.

De andra två gångerna har omskakande världs­händelser varit anledningen till inställda program; först terrordådet på Bataclan i Paris i november 2015 och senare attentatet på Drottninggatan i Stockholm i april 2017.

– Jag hade spelat in programmet glad i hågen och fick höra vad som hade hänt på hemvägen. Hela Sverige var i chock.

Det finns så mycket elände i världen, olyckor och krig, och vid sidan av finns grävande journalistik som gör upp med mycket. Det har sin plats. Men det måste finnas någon liten oas där man inte behöver sticka ut hakan som programledare, där det får lov att vara oförargligt.

Han kommenterar sällan vad som händer i omvärlden men har någon gång nämnt pandemin.

– Jag har sagt att vi tänker på de som sitter isolerade och att radion finns till för dem. Men jag vet att många njuter av den förströelse som ”Melodikrysset” ger. Det finns så mycket elände i världen, olyckor och krig, och vid sidan av finns grävande journalistik som gör upp med mycket. Det har sin plats. Men det måste finnas någon liten oas där man inte behöver sticka ut hakan som programledare, där det får lov att vara oförargligt. ”Melodikrysset” är ett trivsamt och snällt program där jag får lov att sprida småputtrig trivsel en gång i veckan.

Anders Eldeman tänker sällan på att så många lyssnar, för då hade det inte gått att prata alls. När ”on air”-lampan lyser lägger han på sin radioröst. Den inger känslan av att allt är som det borde vara, har samma funktion som Arne Weises hade på julafton och vaggar en på samma sätt som ”Sjörapporten” gör en sommardag. Förställer sig Eldeman?

– Nja, det bara kommer. Men min sambo hör skillnad. Kanske är jag lite tydligare och modulerar mer.

LÄS MER: Silvana Imam är tillbaka – på bästa sändningstid

Skapar ordflätorna hemma

Under musikens gång gör han kalkyler, adderar och subtraherar minuter för att se om programmet håller sig inom ramen på en timme. Han och ljudteknikern Emilia Martin beter sig precis som om det vore en ­direktsändning, fastän dagens två program kommer att sändas först om en respektive två veckor. Ordflätorna behöver också god framförhållning. De kan ta 20 minuter eller fem timmar att göra, beroende på humör. De skapas hemma i Anders Eldemans museum. Där sitter han i en hög med suddspån omkring sig, för de görs med blyertspenna på papper, förstås. Så har det alltid varit. Men vad behövs mer då? En tidig morgon, kaffe och ett köksbord?

”Jag går upp så sent som möjligt, älskar te och i vardags­rummet har vi ett stort skrivbord där jag brukar sitta”, berättar Anders Eldeman om sin egen arbetsprocess, kryssen tillverkas hemma i bostaden alldeles nära Sveriges Radio. Bild: Oskar Omne
”Jag går upp så sent som möjligt, älskar te och i vardags­rummet har vi ett stort skrivbord där jag brukar sitta”, berättar Anders Eldeman om sin egen arbetsprocess, kryssen tillverkas hemma i bostaden alldeles nära Sveriges Radio. Bild: Oskar Omne

– Tre fel. Jag går aldrig upp på morgonen om jag inte måste, jag tycker inte om kaffe och för det tredje så har vi inget köksbord, säger Anders Eldeman och skrattar så att stolsryggen bågnar.

– Jag går upp så sent som möjligt, älskar te och i vardags­rummet har vi ett stort skrivbord där jag brukar sitta. Där finns grammofon, tv, allt möjligt. Det är min verkstad.

Musikmässigt spänner dagens program mellan Smurfarna, Miriam Bryant och Peer Gynt. I valet av musik är han mån om blandningen men prioriterar svenskt, gärna dragspel, visor och schlager.

LÄS MER: Hårt slit bakom matchningarna till ”Första dejten”

Radions popularitet

Tid: Ett genomsnittligt dygn lyssnar ålders­gruppen 60 till 79 år på radio 178 minuter jämfört med ­åldersgruppen 12 till 29, som lyssnar 57 minuter, enligt Kantar Sifos års­rapport från 2019.

Räckvidd: Radions räckvidd är relativt stabil, även om det går att urskilja en långsam minskning. År 2009 lyssnade 75 procent av Sveriges befolkning på radio dagligen. År 2019 ligger motsvarande siffra på 70 procent.

Störst: P4 är den kanal som har överlägset flest lyssnare med en genomsnittlig lyssnartid på 140 minuter per dygn.

– Det är viktigt för att musiken inte ska försvinna. ­Radion har ett enormt ansvar i att inte bara spela det nya. Vi måste vara mer blandade och breda i vad vi spelar än vad andra kommersiella kanaler kan vara. Och nya generationer måste få en chans att upptäcka det gamla.

LÄS MER: Svenska kyrkan 2.0 – med podd och cocktailbar

Egna mötesplatser

I dag samlar ”Melodikrysset” ungt och gammalt, yngre och äldre. Radioprogrammet har blivit lika mycket kryss som community på såväl digitala som fysiska plattformar. Kvartersscenen och mötesplatsen 2Lång på Andra Långgatan, som namnet antyder, har anordnat en rad ”Melodikrysset”-frukostar. Nästa är planerad till den 31 oktober. Som mest har morgnarna lockat uppåt hundra personer: familjer, ungdomar och pensionärer.

Erika Svensson, 38, är en av de som deltagit. Hon har en förkärlek till krysset sedan 15 år tillbaka. Under hennes yngre dagar, innan hon fick barn, fanns få saker som kunde stoppa henne från att lösa krysset.

Ständig kunskapslucka. Anders Eldeman älskar pubquiz men vinner inte alltid. ”Jag kan ingenting om sport, har aldrig sett en hel match av någonting i hela mitt liv. Min pappa läste Expressen och när han kom fram till sporten sa han alltid ’nu är Expressen slut’ så det kommer väl därifrån.” Bild: Oskar Omne
Ständig kunskapslucka. Anders Eldeman älskar pubquiz men vinner inte alltid. ”Jag kan ingenting om sport, har aldrig sett en hel match av någonting i hela mitt liv. Min pappa läste Expressen och när han kom fram till sporten sa han alltid ’nu är Expressen slut’ så det kommer väl därifrån.” Bild: Oskar Omne

– Till och med när jag varit ute dagen innan så kände jag att ”nej, jag måste lösa krysset” och ställde klockan. Sen kunde jag gå och lägga mig igen efter att det var klart, säger hon.

En krysslös period var dock den under sommaren 2010, då Erika Svensson bodde på Cypern. Lägenhetens internet var för dåligt för att kunna koppla upp sig. Hon minns sin förtvivlan.

– Jag fick gå till ett kafé i närheten men inte heller där gick det att koppla upp sig på Facebook, där jag och mina kompisar löste krysset tillsammans.

Fem fakta om ”Melodikrysset”

Programledare: Det har bara funnits fyra programledare under Melodikryssets 40 år: Peter Granberg, Bengt Haslum, Bosse ­Schedin och Anders Eldeman.

Sällan inställt: Programmet har fått ställa in tre gånger under Eldemans tid, dagen efter terrorattentatet på Drottninggatan 2017, dagen efter terrordådet i Paris och en gång på grund av ”tekniskt fel”.

Rutor: Kryssets rutmönster är inte kvadratiskt, utan består av 9x10 rutor.

Starten: Melodikryssets första tolv program sändes som en sommarserie, blev snabbt populärt och återkom året därpå, varefter det sänts varje vecka året om.

Signaturen: Programmets signatur­melodi heter ”The more we are together” och spelas av Russ Conway. På svenska heter låten ”Ju mer vi är tillsammans” och framförs av Ernst Rolf.

”Melodikrysset” har blivit en företeelse många samlas kring för att prata om helt andra saker. I en offentlig ”Melodi­krysset”-grupp på Facebook med över fem­tusen medlemmar handlar trådarna lika ofta om lösningar som privatliv. ”Har inte löst krysset på två lördagar nu då jag blev mormor fortare än tänkt” skriver någon följt av bilder på ett för tidigt fött spädbarn. I kommentarsfältet fyller folk på med erfarenheter av havandeskaps­förgiftning. Sedan önskar de varandra en fortsatt bra helg.

I ett annat av internets hörn lockar bloggen ”Kyrko­hederns tankar” hundratals ”melodikryssare” varje lördag. Prästen Kristel Kappel började blogga sommaren 2009 med ambition om att församlingsborna skulle lära känna honom och ganska snart började inläggen handla om ”Melodikrysset” för att visa på hans stora musikintresse. De veckovisa blogginläggen tar avstamp i hans eget liv men mynnar ut i dagens krysslösningar och i kommentarsfältet chattar besökare med varandra i realtid. Bloggen har i dagsläget nära 20 miljoner sidvisningar.

Samlande funktion

Hur kryssets framtid ser ut är upp till de kommande generationerna att avgöra. Poddarna utmanar i dagsläget radiolyssnandet. Rapporten ”Svenskarna och internet” visar att de som ”någon gång ibland” lyssnar på podd nästan dubblerats under en fyraårsperiod: gått från 29 procent till 55 procent. I dag är poddar mer populärt än radio bland personer i åldersgruppen 16–25 år.

Men det finns också hopp om vår möbel i folkhemmet. Ungefär 400 000 av programmets 1,4 miljoner lyssnare är nämligen under 50 år och var således inte födda när programmet hade premiär.

Fem långkörare

1937: ”Dagens dikt”

1959: ”Sommar i P1”

1963: ”OBS”

1968: ”Ring så spelar vi”

1969: ”På minuten”

Erika Svensson tror att krysset har goda chanser att överleva. När hon och familjen åker bil på väg till släktingarna, brukar de ta igen veckans kryss. I baksätet sitter barnen, än så länge för små för att vara behjälpliga. Men kanske om några år.

– ”Melodikrysset” konkurrerar inte med andra quiz utan står för sig självt och har en samlande funktion samma tid, varje vecka. Det är så ovanligt nuförtiden. Jag kallar det för gammeltidens underhållning, säger Erika Svensson och fortsätter:

– Men om ”Melodikrysset” inte hade en framtid hade det redan försvunnit. Framtiden är redan här.

När jag kliver av hoppas jag att en kvinna tar över. Det skulle vara på tiden. Jag har ingen kandidat i åtanke men hon måste ha ett grundmurat intresse för underhållning. Det går inte att låtsas vara folklig, det hör lyssnarna direkt

Sveriges Radio bekräftar själva att programmet fyller funktionen av en lägereld. Det sägs vara anledningen till att den linjära räckvidden är större än den on demand.

– Vi har Kalle Anka på julafton och ”Melodikrysset”. I det ligger en sorts trygghet, säger Anders Eldeman.

Han märker att krysset har en samlande effekt. I responsen han får märks det att veckans telefonsamtal till föräldern eller mormor sker i samband med krysset.

– De ringer varandra efter programmet och stämmer av. Det är fantastiskt att kunna vara en sådan kontaktskapare med ett radioprogram i dessa moderna tider. Jag är glad så länge jag får hålla på. Och annars… jag har alltid tyckt om veckotidningar.

Han tror att förnyelse, utan att tumma på grund­konceptet, är avgörande även för ”Melodikrysset” precis som alla andra program.

– När jag kliver av hoppas jag att en kvinna tar över. Det skulle vara på tiden. Jag har ingen kandidat i åtanke men hon måste ha ett grundmurat intresse för underhållning. Det går inte att låtsas vara folklig, det hör lyssnarna direkt, säger Anders Eldeman.

LÄS MER: Därför quizzar göteborgarna mest i Sverige

Anders Eldemans tre favoritquiz:

  1. Kelly’s på Andra Lång­gatan, Göteborg. Film- och musikquiz varje söndag från klockan 20.
  2. Restaurang Norrport på Roslagsgatan, Stockholm. Allmänbildningsquiz varje söndag klockan 18.
  3. Puben Engelen i Gamla stan, Stockholm: Quiz­mastern Lelle Printer ställer 30 frågor av blandad sort. Varje tisdag klockan 19.

Vissa quiz har i nuläget uppehåll på grund av coronarestriktioner.

LÄS MER: Duon från succépodden ”Raseriet” folkbildar Sverige

Missa inte det senaste från Två Dagar!

Nu kan du få alla reportage, spaningar och tips från GP:s helgmagasin Två Dagar som en notis direkt till din telefon. Klicka på följ-knappen vid taggen Två Dagar, i mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.