Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Trenden som bara växer

De jagar fiolfikusar, byter sticklingar och samtalar om växter på detaljnivå – men mästrar aldrig varandra. Gröna krukväxter har blivit ett grundelement i stilsäkra hem och några av de ivrigaste trendsättarna är feministiska hobbyodlare, som sätter gemenskapen främst.

”Du vet att du kan sälja den där på Blocket just nu, va?"
Min vän nickade menande åt min skrangliga blomhylla i vardagsrummet och jag förstod ingenting.
– Elefantöra! Sticklingar. Det är brist på dem, helt slut i butikerna. Du kan få rätt mycket för dem.
Min enda elefantöra hade jag fått i present av en inredningsintresserad vän för några år sedan. Jag hade faktiskt lyckats få den att växa sig frodig och fin – men inte anat att den lilla plastkrukan hon lämnat över faktiskt var en eftertraktad raritet.

Det här var för ett par år sedan, just när elefantöra börjat bli en trendig växt. Medievetaren Isabelle Forsberg fick också en liten kruka av en vän vid den här tiden.
– Vi var ute på promenad och plötsligt sa hon 'vänta, jag måste kolla en sak'. Så sprang hon in i en blomsterbutik där hon visste att de hade fått in ett litet parti elefantöra och köpte de två sista. En till sig själv och en till mig.
Fram till dess hade Isabelle bara haft lättskötta garderobsblommor hemma som hon bytte ut i takt med att de vissnade och dog. Nu blev det annorlunda. Hennes elefantöra förökade sig där i krukan, hon pysslade om den, gav bort sticklingar till vänner och började hänga i odlings-
forum där medlemmarna pratade växter och trender, bytte sticklingar med varandra och gav odlingstips. Den första stickling Isabelle köpte blev en liten Skvätt-i-väg, och hennes hem blev långsamt grönare.
För ett år sedan, ungefär, tog intresset fart på riktigt. När "alla andra började", som Isabelle uttrycker sig. För den som följer inredningskonton på Instagram och läser inredningsbloggar, kan se hur vissa gröna växter på kort tid blivit norm i många hem. Små ekar i vas på nattduksbordet. Fläckiga Monsteror framför en symmetrisk tavelvägg. Egenhändigt planterade avokadoplantor på en blank diskbänk. Att ha rätt växter kännetecknar koll och engagemang. Möjligheten att dela med sig och byta sticklingar gör det hela till ett lätt och inkluderande sätt att inreda sitt hem. Eller som Isabelle beskriver det: ”en billig materialsport”.
Numera lägger hon många timmar i veckan tid på sticklandet och odlandet. Hon sköter omsorgsfullt om sina växter och tillbringar en hel del tid i växtgrupper på Facebook och Instagram. Hon säger själv att hon har lätt för att snöa in på saker, att hon är trendkänslig och lite nördig. Innan växterna tog över bakade hon bara surdegsbröd i ett halvår.
Isabelle är uppvuxen i ett hem fullt av växter och får nu uppleva det fina i att förenas med sin trädgårdsälskande pappa över krukorna.
– När han var här senast gick han omkring och tittade på var och en av mina krukväxter, berömde dem och pekade ut någon sort han aldrig hade sett förut. Och så frågade han om jag ville ha en stickling från en krukväxt som min farmor och farfar skaffade när de förlovade sig. Nu har han satt en sådan på tillväxt.

Just att växter genom sticklingar sprider sig i familjer, vänskapskretsar och över generationer är en av tjusningarna med intresset. Om det vittnar flera entusiaster. ”Stick-
lingar har under åren delats ut till syskon och vänner genom både mamma och mig. Bandet mellan våra tre generationer och de band som knyts till vänner blir starkare för varje år”, skriver en gästpostare på Instagramkontot Växtgäris, om en 30 år gammal kaktus som från början tillhörde mormodern.
Kontot är en systergrupp till Facebookgruppen Växtgäris (gäris är slang för tjej), som på kort tid lockat tusentals medlemmar. Det är en separatistisk grupp för kvinnor och icke-binära, som vill diskutera växter i ett tillåtande och uppmuntrande samtalsklimat utifrån en feministisk och antirasistisk värdegrund. ”Jag tycker det behövs fler fria rum för oss. Det kan vara väldigt befriande och tryggt”, skriver grundaren Agnes Stuber i ett fastnålat inlägg på sidan. Gruppen har blivit oändligt populär, är numera osynlig och restriktiv med att släppa in nya medlemmar. Att det bland annat skapats en Facebookgrupp för de som står på väntelistan till Växtgäris, säger en del om intresset.
Isabelle Forsberg tycker att det märks i samtalen inom gruppen hur alla är med på just tanken om ett fritt och tillåtande samtalsklimat.
– Alla vi i Växtgäris vet att man ska vara snäll, tänka snällt och inte kritisera. Det märks verkligen. Jag vet inte hur många intressegrupper på Facebook jag gått ur för att stämningen och tonen blivit så vidrig. Särskilt intressegrupper, det ballar ur för att det uppstår en hierarki där de som vet bättre blir mästrande. I Växtgäris är det inte alls så.
Däremot tycker Isabelle att det blir tydligt hur det delvis handlar om en kultur där det handlar att vara först med vissa trender.
– Saker blir fenomen, det uppstår hela tiden olika måste-ha-trender, och det går väldigt snabbt. Någon lägger upp en bild på en fin krukväxt och så blir det helt hysteriskt. Det slutar med att alla trådar i två veckor handlar om vilka som har just den blomman.
Hon märker hur gruppens admins försöker motarbeta detta, till exempel genom att uppmana medlemmarna att inte skriva ut pris och påminna om att det inte ska råda konsumtionshets.
– Så det är lite dubbla känslor. Det är härligt att få dela mitt intresse med så många och vi har det väldigt mysigt, folk hittar nya kompisar och alla är generösa. Samtidigt kan jag få en fadd smak i munnen när jag inser att det uppstår viss hysteri, och att jag kanske är en del av den, säger Isabelle Forsberg.

Det här är någonting som Lisa Carlsson, trädgårdsingenjör, märker tydligt. Hon driver handelsträdgården Växtverket i gamla Fixfabriken i Majorna, som riktar sig till kunder som efterfrågar kvalitet och ett utvalt sortiment. Därför är hennes jobb att ha koll på trender och ligga lite före.
– Det märks att de där grejerna som växtgärisarna letar efter, vill gemene man inte ha. Det blir också tydligt att våra grossister har svårt att hänga med i svängarna. 'Jaha, nu vill folk ha fiolfikusar tydligen', och så köper de in 17 000 fiolfikusar. Men när de äntligen når butikerna har trendsättarna redan försett sig med fiolfikusar på andra sätt, och så får grossisterna sälja alltihop på Lidl eller Netto. Fast då kommer väl den stora massan och kan köpa fiolfikus billigt.
Lisa Carlsson ser tydligt att sticklingar och gröna inomhusväxter är ännu en ”tantig” trend – likt stickning eller bakning – som plötsligt anammats av ”de coolaste kidsen”, som hon säger.
– Det här är miljömedvetna hipsters som är ganska nördigt intresserade. De skriver gärna ut de vetenskapliga namnen på växterna och kan mycket. Vi får ta del av en massa spännande historier. Typ: den här sticklingen kommer från den här författaren som min mamma hängde med på 1970-talet.
Det märks också att sticklandet är något av en sport. Lite handlar det om att kunna visa upp sina erövringar, tror Lisa Carlsson.
– Vissa växter går ju inte att få tag på, det är väl bland annat därför folk håller på med sticklingar, byter och köper på Tradera. Ibland ser jag nån som visar upp ett ovanligt sticklingsfynd de köpt på eBay för 600 kronor.
Sedan förra sommaren har Växtverket en återvinningsbar, där kunderna kan lämna in eller ta sticklingar utan att betala. Ursprungligen skapades baren till trädgårdsutställningen Gothenburg Green World, men finns nu hos Växtverket och kommer att väckas till liv efter att ha fått vila under vintern.
– Jag tycker att det är ett fint sätt att använda växter, att människor får mötas och dela med sig och utbyta tankar och idéer kring växterna. Det finns alltid någon som vill adoptera det du inte vill ha kvar. En gång hörde någon av sig och undrade: ”Kan jag lämna in min gamla kaktus? Jag har haft den sedan barndomen men jag tror att vi har vuxit ifrån varandra”.

Malin Augustsson, som är trädgårdsmästare och trädgårdsdesigner och som just nu läser en masterutbildning i kulturvård, arbetar på Växtverket tillsammans med Lisa Carlsson. Hon berättar att människor egentligen bytt sticklingar med varandra i alla tider. I takt med att en ny medelklass växte fram i slutet av 1800-talet, som hade råd att bo större och mindre dragigt, och kanske till och med ha ett finrum, kunde fler ta del av statussymbolen krukväxter.
– Fram till förra sekelskiftet var det ganska exotiskt och flott att ha rumsväxter men under början av 1900-talet blev det allt vanligare att ha växter hemma även bland vanligt folk. Eftersom de flesta fortfarande hade det rätt knapert, var bytandet av sticklingar ett billigt sätt att få nya krukväxter, säger hon.
Att kunna hålla sig med växter hemma byggde även på social interaktion. I de första blombutikerna som dök upp i Sverige i början av 1900-talet fanns framför allt snittblommor, så skulle man skaffa sig krukväxter var det stickla och dela som gällde. Under efterkrigstiden, när hushållen fick det allt bättre ställt och utbudet i butiker och handelsträdgårdar breddades, var det inte längre lika nödvändigt att byta växter.
Dagens Växtgäris och andra grupper i sociala medier hade dock en motsvarighet redan på 1940-talet, när Husmoderns Blomsterklubb samlade över 70 000 medlemmar landet över. Det var i mångt och mycket en liknande rörelse: ett sätt för i första hand kvinnor att skaffa vänner och mötas kring sitt intresse, utan pekpinnar eller dömande röster.

Krukväxternas roll som klassmarkör har förändrats, men inte suddats ut. Etnologistudenten Sandra Neergaard-Peterson har skrivit uppsatsen Plastblommor, torra blad och crazy plant ladies, om vad de krukväxter vi väljer säger om vilka personer vi vill vara. Hon har sett att våra växter är mycket mer än bara dekoration, eller en hobby.
På samma sätt som det på 1800-talet blev populärt med stora rumsträd för att markera hur mycket plats man hade i hemmet, så visar många och välskötta växter hemma att man har råd, tid och god smak. Även vilken sort, kruka och placering man väljer är en tydlig statusmarkör. Plastblommor går naturligtvis bort i vårt sökande efter det som är äkta och genuint. I samma jakt signalerar inte längre nötta och lite smutsiga lerkrukor att ägaren kanske är mindre bemedlad eller dålig på att städa, utan snarare en person med god smak. monstera har varit trendväxten nummer ett i flera år, vilket till slut har lett till att den ibland väljs bort av dem som vill vara lite extra trendkänsliga.

Att det gröna nu på nytt blivit så trendigt, skulle kunna vara en reaktion på en orolig omvärld och på det klimathot som hänger över oss. Det tror Frida Ramstedt från Göteborg, som driver Nordens största inredningsblogg.
– Jag tänker att det är en naturlig reaktion på vår oroliga omvärld, klimathotet och allt som händer i den digitala världen. Jag tycker själv att det är skönt att få pyssla om något litet och levande, att få tillåta sig att vara lite närsynt för en stund och att det liksom gror lite hopp tillsammans med det gröna som spirar på fönsterbänken, säger hon.
Frida upplever att det blir lite av en sport att lyckas driva upp en stor planta som kan generera nya skott och bli till glädje åt andra. Hon menar att sticklingar, skott och gröna växter blivit ”den nya surdegen”. En inredningstrend som faktiskt också är hälsosam för oss.
– Många av de gröna växter som är populära just nu tar upp mycket av gifterna som cirkulerar i inomhusluften. Så det finns något hållbart och miljövänligt i trenden också, till skillnad från andra strömningar som snarare driver på och eldar igång konsumentterroristerna i oss, säger hon.
Frida Ramstedt tycker att göteborgarna är skickliga på att använda växter i sin inredning.
– Jag tycker att man ser väldigt mycket elefantöra på de Hemnetannonser som cirkulerar från Göteborg. Jag tror att det var en mäklare på Alvhem som satte igång den trenden, till och med. Överlag tycker jag att göteborgsstylisterna är väldigt duktiga på växter. Många av dem är ju skolade i floristbranschen, så det kanske inte är så konstigt.

 

 

Fakta Sticklingar
• Stickling är en vegetativ förökning där man tar en del av en växt för att för att föröka den. Skillnaden mot sexuell förökning (vilket sker då växternas könsceller slås ihop och bildar en ny växt) är att från sticklingen kommer en planta som blir exakt likadan som moderplantan.
• En stickling kan bestå av blad, skott, rot, gren, stam – kort sagt alla möjliga växtdelar. Varje växt har sitt sätt att föröka sig, så om du har en växt du vill ta sticklingar på måste du först ta reda på om det är ett blad, en bit av roten eller någonting annat du ska ta.

Tips!
Slutet av februari och början av mars är bästa tiden att ta sticklingar, nu kommer ljuset tillbaka och växterna sätter fart.

 

Mest läst