Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Jonas och Ulrika Wilhelmsson stöttar tomaterna. Dagens potatisskörd är redan avklarad. Och när de handlar i matbutiken väljer de helst ekologiskt. Bild: Anna von Brömssen

Uppdraget: Askimsfamiljen ska väga sitt matsvinn

Ulrika Wilhelmsson hade gjort sitt bästa för att blunda för konsekvenserna av vår konsumtion men när klimatångesten väl väcktes tog det henne ända till klimatriksdagen. Men det finns något som familjen inte har koll på. Därför blir nästa utmaning att få kontroll på hushållets matsvinn.

Det var snarare vad som hände med den nära havsmiljön än de stora klimatfrågorna som gjorde att Ulrika Wilhelmsson förstod att något inte stod rätt till.

– På somrarna är vi på en ö utanför Lysekil och när vi var tvungna att lägga ner fisketävlingen för sådär 15 år sedan, för att vi inte fick någon fisk, började jag fundera. När jag var barn kunde vi ju bara plocka upp fisken, berättar hon.

Maken Jonas fick henne att titta på ett avsnitt av Vetenskapens värld som handlade om klimatförändringen. Ett ord som hon dittills medvetet valt bort.

– Både att lyssna till och förstå innebörden av.

Så här kan du notera hur mycket ditt matsvinn väger:

Tv-programmet blev som hon säger en ”käftsmäll”, och hon kände att hon måste göra något.

– Då fick jag höra talas om att Pär Holmgren engagerade sig i debatten om klimatförändringarna. Jag mejlade till honom, frågade vad jag skulle göra och han svarade ”försök att lära dig mer”.

Han är meteorologen som blev klimatexpert, politiskt engagerad och nu sitter i EU-parlamentet.

Började utsläppsbanta

Hon gick själv med i Naturskyddsföreningen och fyllde på med både kunskap och engagemang.

– Då förstod jag att vi inte kunde åka runt i vår monster-suv längre.

Stort hus, tre barn och två bilar – även om båda är miljöbilar och de egentligen bara har en för tillfället. Det är mycket att ta itu med för att banta hushållets bidrag till utsläppen.

– Ja, vi ligger ju på minus redan från början, konstaterar Ulrika Wilhelmsson som försöker se praktiskt på det och göra det familjen kan även om hon fortfarande får klimatångest av att inte göra mer eller kunna påverka andra mer.

Tomatodling på tomten och på jobbet har Jonas Wilhelmsson fått restaurangen att klimatvikta alla rätter i koldioxidekvivalenter för att kollegorna ska kunna välja det bättre alternativet mellan kött, fisk och vegetariskt. Nu ska familjen börja väga sitt matsvinn på uppdrag av GP:s konsumentredaktion. Bild: Anna von Brömssen

Jonas Wilhelmsson konstaterar att bilarna står stilla drygt 98 procent av tiden och att han ”skulle älska” att köpa en mobilitetstjänst som inkluderade västtrafikkort, Styr & ställ-cyklar och tillgång till bil.

– Då skulle jag glatt sälja båda bilarna, för bekvämligheten är ju det största hindret, konstaterar han och säger samtidigt att det än så länge är svårt att klara sig utan med aktiviteter som kräver skjutsande.

Ändra livsstil

För deras del handlar det om en stegvis omläggning av livsstilen. De har redan bergvärme och köper grön el men har sedan haft klimatrådgivare på plats i huset och ska skaffa solpaneler för att producera egen el. Deras hus ligger i perfekt riktning för att tanka ner energi från solen åt båda håll. På solkartan kan man kolla läget för sitt bostadshus.

Ingen flyger heller längre på semester i familjen, men efter fyra tågsemestrar med barnen Sara, Hanna och Fabian blev det bil till Spanien i somras. Jonas Wilhelmsson har flugit till Las Vegas på en mässa i jobbet i år, men åkt tåg till Barcelona.

– Då blev det ett nyfiket ståhej. Går det, undrade många, berättar han som fick arbetstid på vägen och har förmedlat fördelar både till arbetskamrater och på sociala medier.

LÄS MER: Så gör du måltiderna klimatsmarta

På jobbet har han fått restaurangen att klimatvikta alla rätter i koldioxidekvivalenter för att kollegorna ska kunna välja det bättre alternativet mellan kött, fisk och vegetariskt.

– Det är förvånande att fiskalternativet ibland kan vara det sämsta.

Hemma äter de blandat och håller fortfarande på att lära sig mer om växtbaserad kost. De odlar lite och handlar det mesta ekologiskt.

Steg i rätt riktning

Kläder kan vara en utmaning och där är det döttrarna som går före.

– De är duktiga på vintage, som de säger, och lånar och ärver kläder av både varandra och kompisarna, förklarar Ulrika Wilhelmsson.

Själv tycker hon fortfarande att det känns konstigt att köpa second hand-kläder men prövar sig fram och slog till på en klänning i somras.

– Den behövde egentligen sys om, men jag mådde i alla fall bra i själen.

Totalt sett konsumerar de allt mindre, konstaterar Jonas Wilhelmsson.

– Man kan ju inte släppa allt och bo i en grotta, men man kan ta de där stegen som går i rätt riktning, säger han.

Ulrika Wilhelmssons engagemang har fört henne till klimatriksdagen. Första gången den anordnades var 2014 och hon har fortsatt att engagera sig för att känna att hon gör skillnad.

Klimatriksdagen är en ideell förening som försöker påverka klimatpolitiken, bland annat sker detta genom framröstade förslag från svenska folket. Jordbruk, energi och transporter är tre av fokusområdena.

Håller sig uppdaterad

Ulrika Wilhelmsson fortsätter att lära sig och håller sig uppdaterad, bland annat genom att följa många forskare, och har fortfarande nära till paniken.

– Ja, du blir uppgiven, säger mannen.

Det som är värst, känner hon, är att vår klimatpåverkan inte ens har börjat plana ut.

– Det är därför jag får panik, att det fortsätter att gå åt fel håll.

Vad gör det värt att fortsätta?

– Vi har väl inget val, säger Ulrika Wilhelmsson.

Nu fortsätter familjens utmaning med att väga allt matsvinn under september. All ätlig mat och dryck som slängs hemma ska vägas och föras in i ett protokoll. De ska inte försöka att bli duktigare än normalt under försöksperioden. Dessutom ska de notera om de slängt något utanför husets väggar, exempelvis skrapat av matrester från en tallrik på en lunchrestaurang eller i bamba.

Vi återkommer och berättar om projektet och deras erfarenheter.

Här testar du din klimatpåverkan.

Här får du tips för att minska ditt matsvinn.

Så mycket väger restavfallet

Mängden mat- och restavfall ökade 2018 med 4 procent, men då är det inte uppdelat på onödigt matsvinn och oundvikligt avfall, det vill säga oätligt som köttben och äggskal. Det matavfall som räknas in i statistiken är allt som slängts i de speciella kompostpåsarna. Avfall Sverige har som mål att det ska minskas med 25 procent till 2025 jämfört med 2015.

År 2015 var mängden mat- och restavfall i snitt 225 kilo per person.

År 2018 var mängden mat-och restavfall 216 kilo per person.

År 2025 är målet att mängden mat- och restavfall ska vara 169 kilo per person.

Enligt Livsmedelsverket (2014) slängs varje år cirka 19 kilo fullt ätbar mat per person och 26 kilo mat som fil och yoghurt och dryck hälls ut i slasken. Totalt 45 kilo om året eller nästan ett kilo i veckan per person.

Bröd ligger i topp av slängda ätliga livsmedel i Sverige. Totalt slängs 80 000 ton bröd per år, varav hushållen står för 30 000 ton.

Källor: Avfall Sverige, Livsmedelsverket

Så påverkar vår konsumtion

Utsläppen av växthusgaser som orsakas av vår konsumtion kallas för konsumtionsbaserade klimatutsläpp. Då räknas den totala klimatpåverkan ut som konsumtionen bidragit till både i Sverige och utomlands. Den största delen utsläpp av växthusgaser som orsakas av svensk konsumtion sker i dag i andra länder.

Utsläppen av växthusgaser i Sverige har sedan 1990 minskat med 25 procent. Hushållen står för den största delen av minskningen. Men våra klimatutsläpp i andra länder har ökat med nästan 50 procent de senaste 20 åren.

Enligt Naturskyddsföreningen påverkar livsmedel, transporter, boende samt kläder och skor i vår privata konsumtion klimatet mest. Den privata konsumtionen står för cirka två tredjedelar av landets konsumtionsbaserade utsläpp.

Sverige har satt upp mål för att klara av landets åtaganden, nationellt och internationellt, och därför måste vi i snitt gå ner från från 11 ton per person och år till 2 ton senast 2030 i konsumtionsbaserade utsläpp omräknat till koldioxidekvivalenter. För att klara det måste också utsläppen som vi orsakar i andra länder också minska (det är medräknat i ovanstående siffror).

Källor: Naturskyddsföreningen, Statistiska centralbyrån

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.