Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/8

Sumpkräftan bäst i test av tio sorters kräftor

Det ska vara en röd sumpkräfta från Kina. Topp tre, enligt konsumentpanelen. Svenska signalkräftan kunde inte hävda sig i årets test av sötvattenlevande kräftor.

Vi har ätit kräftor sedan medeltiden och på 1500-talet serverades kungligheterna det vid festligare tillfällen. Först 400 år senare åt vanligt folk dessa skaldjur. Numera äter vi 4,5 miljoner kräftor per år.

På självaste dagen för det som förr var kräftpremiär för fisket fick konsumentpanelen bänka sig för att testa både frysta och kylda, det vill säga färska, kräftor från sötvatten. Kina var det mest representerade ursprungslandet, men såväl Turkiet, Spanien och Egypten som Sverige fanns med i startfältet.

Det var tyst runt testbordet förutom vissa typisk ljud.

Anne Lindgren sörplade sig igenom alla huvuden efter att hon metodiskt smakat på stjärt och klor. Hon är van.

– Jag är ju från Skåne och inte så västkustsk när det gäller matvanorna. Man går ju efter det som man är uppvuxen med och jag tycker det är enklast att köpa ett paket med insjökräftor, sa hon.

Tvärtom är det för Magnus Paulsson som är uppväxt på fisk och skaldjur från Hallandskusten och mest gillar havskräftor, som inte testades. Han lyckades ändå hitta en favorit, Sea Cold, som han gav en toppnotering. ”Äkta, dillig”, skrev han om smaken.

Sea Cold fick dela förstaplatsen med Icas variant, och om den skrev Magnus Paulsson att ”dillen kommer fram”. Emanuel Odh skrev att Sea Cold till och med var ”kokt på ett mästerligt sätt” och ”påminner om havskräfta”.

Vinnarna fick fem fyrar vardera i sammanlagt betyg.

Dillen var viktig för ett högt betyg, tyckte panelmedlemmarna. För lite dill eller om någon annan smak tog över sänkte deras omdömen.

Anne Lindgren var en av dem som satte Icas kräftor högst och skrev i sitt protokoll: ”stora och mycket goda klor”.

(Texten fortsätter efter testresultatet.)

Detta betyder betygen:

5 fyrar=lysande

4 fyrar=utmärkt

3 fyrar=bra

2 fyrar=godkänt

1 fyr=underkänt

Överkorsad fyr=uselt

Ica Stora kräftor

Vikt: 700 g
Pris: 125 kr/178,57 kr per kg
Inköpsställe: Ica Maxi
Antal: Cirka 15
Ursprung: Kina Art: Procambarus clarkii
Plus: Bra bjudkräfta. Smörig och len. Fin smak av både dill och salt. Mycket kött. Frisk och god doft.
Minus:

Sea Cold Kräftor jumbo

Vikt: 1 kilo
Pris: 149 kr
Inköpsställe: Willys
Antal: 17-22
Ursprung: Kina
Art: Procambarus clarkii
Plus: En god, välkryddad variant. Mycket smak på stjärten. Bra balans mellan salt och dill. Hyfsat fast kött. Mycket aptitlig doft.
Minus:

Pandalus Stora vildfångade från Kina

Vikt: 700 g
Pris: 99 kr/141,40 kr per kg
Inköpsställe: Lidl
Antal: Cirka 15 stycken
Ursprung: Kina
Art: Procambarus clarkii
Plus: Mycket kött i klorna. God sälta. Neutral smak. Frisk och god kräftdoft.
Minus: Lite svårskalade.

Ullmo Vildfångade Louisianakräftor

Vikt: 1 kilo
Pris: 99 kr
Inköpsställe: Coop Forum
Antal: Cirka 20
Ursprung: Egypten
Art: Procambarus clarkii
Plus: Hårt, fast kött. Fina klor. Inbjudande färg.
Minus: För lite sälta drar ner smakupplevelsen. Obetydlig dillsmak.

Pandalus Vildfångade från Turkiet

Vikt: 700 g
Pris: 89,90 kr/128,40 kr per kg
Inköpsställe: Lidl
Antal: 20 stycken
Ursprung: Turkiet
Art: Astacus leptodactylus
Plus: Okej kräftsmak. Tydlig dillsmak i början. Mycket mat i kräftan.
Minus: Små klor utan mat. Artificiell citronsmak.

Ullmo Vildfångade Louisianakräftor

Vikt: 700 g Pris: 69,95 kr/99,93 kr per kg
Inköpsställe: Netto
Antal: Cirka 20
Ursprung: Spanien
Art: Procambarus clarkii
Plus: Fin sälta. God konsistens. Nästan smälter i munnen.
Minus: Behöver mer smak av dill. Inte mycket mat i klorna.

Fisherman Seafood Kräftor från Spanien

Vikt: 700 g
Pris: 59,90 kr/85,57 kr per kg
Inköpsställe: Willys
Antal: 20
Ursprung: Spanien
Art: Procambarus clarkii
Plus: Fast stjärt. Lätta att skala.
Minus: Mycket sälta. Pyttesmå klor. Något bitter eftersmak.

Smålandskräftan Färska svenska signalkräftor

Vikt: 1 kilo
Pris: 259 kr
Inköpsställe: Ica Maxi
Antal: Anges ej
Ursprung: Sverige
Art: Pacifastacus leniusculus
Plus: Rejäla klor med mycket kött. Fräsch insjödoft.
Minus: För lite dill. Frän eftersmak. Grynigt kött.

Smålandskräftan Frysta svenska signalkräftor

Vikt: 500 g
Pris: 139 kr/278 kr per kg
Inköpsställe: Willys
Antal: Anges ej
Ursprung: Sverige
Art: Pacifastacus leniusculus
Plus: Matiga klor.
Minus: Sur smak. Något hög sälta. Dålig spänst i köttet. Mjukt sammanfallande, inte mycket tuggmotstånd.

Fiskeriet Stora turkiska kräftor (färska)

Vikt: 700 g
Pris: 149 kr/212,86 kr per kg
Inköpsställe: Ica Maxi
Antal: 13-15
Ursprung: Turkiet
Art: Astacus leptodactylus
Plus: En tydlig smak av dill.
Minus: För salta. Tråkig bismak. Lösa i konsistensen. Väldigt små klor.

Mängden kött i klorna var generellt något som i många fall påverkade helhetsintrycket och därmed betygssättningen. Inte bara hos dem med små klor. Ullmos spanska Louisianakräftor, annat namn för sumpkräftan, landade på betyget tre och hade med matigare klor kunnat få ett högre betyg.

Det gick inte så bra för de färska kräftorna och de svenska signalkräftorna. I testet ingick två kylvaror, en från Sverige och en från Turkiet. Dessutom en fryst svensk signalkräfta. Av dessa blev bara de färska svenska signalkräftorna från Smålandskräftan godkända av panelen. Inte ens välfyllda klor kunde ge högre betyg till signalkräftorna.

Så gjordes testet

Vi köpte tio sorters kräftor i olika prisklasser i vanliga matbutiker. Alla utom de färska tinades i kylskåp enligt instruktionen på paketet.

Kräftorna serverades anonymt, numrerade från ett till tio. Halva panelen fick börja med kräftor nummer ett till fem, andra halvan med nummer sex till tio. Som tillbehör fanns kranvatten samt knäckebröd och Bregott.

Kommentarerna under betygen är hämtade ur panelens protokoll.

Priserna är de vi betalade den 5 augusti 2019. Kräftorna kan finnas till andra priser andra dagar och till andra priser i andra affärer.

Konsumentpanelen bestod av 13 deltagare: Stefan Ahlén, Emmy Friske, Yumei Gao, Kjell-Erik Karlsson, Åsa Lennartsson, Anne Lindgren, Emanuel Odh, Malin Olofsson, Magnus Paulsson, Louisa Petersson, Mimmi Silesius, Christer Tuomivuo, Bengt-Tony Ålund.

Läs mer: Tre sorters bröd till kräftorna

Därför har vi kräftpremiär

Fortfarande står det kräftpremiär den 7 augusti i almanackan. Dagen har sitt ursprung i ett tidigare förbud mot kräftfiske mellan november och den 7 augusti. Förbudet avskaffades 1994, men traditionen lever kvar och vi äter mest kräftor i augusti.

Kräftskivan har sitt ursprung i 1900-talets första decennier. Kräftor åts inte i mängd i bondesamhället, men fungerade ibland som fastemat. Kräftfesten är en av de högtider som mest förknippas med svensk identitet.

Källa: Nordiska museet

Flodkräfta

(Astacus astacus) är enligt många kräftälskare i särklass godast. Den har minskat kraftigt på grund av pesten.

Signalkräfta

(Pacifastacus leniusculus) kommer från Nordamerika och har sedan 60-talet planterats in på många håll i Sverige. Den är motståndskraftig mot kräftpest.

Turkisk smalklokräfta

(Astacus leptodactylus) är den art som importeras från Turkiet. Enligt branschfolk är den en riktig delikatess om den produceras rätt.

Röd sumpkräfta eller Louisianakräfta

(Procambarus clarkii) är den sort som importeras från Kina. Den finns också i Spanien och USA. Den är snabbväxande och når så kallad jumbostorlek på fyra till sex månader.

Cajun-kryddade varma kräftor

Kanske dags att testa ett recept på varma kräftor? Här är ett med doft från Louisiana.

Ingredienser

1 kg kräftor

2 l vatten

2 dl folköl

1 msk havssalt

1 tsk lökpulver

1 tsk vitlökspulver

1 krm svartpeppar

1 1/2 krm kajennpeppar

1 1/2 krm chilipulver

3/4 dl honung

Gör så här

• Blanda samtliga ingredienser till lagen. Koka upp den. Lägg ner de halvtinade kräftorna.

• Låt stå svalt/kallt i ett dygn.

Källa: ica.se

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.