Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/9

Så smakar de godaste kräftorna – stort test

Det blev jämnt i toppstriden i årets test av insjökräftor. En kines tog sig upp på översta pallplatsen, tillsammans med turkiska extra stora kräftor.

Det gick inte att ta miste på doften från det framdukade bordet med de orangefärgade och röda läckerheterna. Konsumentpanelen bänkade sig för att provsmaka svenska, turkiska, spanska, egyptiska samt kinesiska kräftor.

LÄS MER: Här är den nya Konsumentpanelen

I år bjöds det dock inte på några odlade kräftor från Kina. Detta eftersom Världsnaturfonden, WWF, i vårens nya fiskguide gav dem rött ljus. Det vill säga att vi konsumenter ska avstå från köp. Anledningen uppges vara att informationen är bristfällig, inte minst om varifrån fodret kommer.

Testet och det nya coronaviruset

För att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer gjorde vi så här när vi genomförde testet:

Panelen var reducerad till åtta personer. Varje deltagare släpptes in en och en i huset. Alla fick möjlighet att tvätta händerna före testet. Panelmedlemmarna slussades sedan, fortfarande en och en, in i testrummet. Där placerades de i olika bänkrader, med minst en och en halv meter mellan varje plats. Alla satt kvar på sina platser under hela testet förutom när de med bibehållet avstånd gick fram till kräftbordet för att göra en visuell bedömning.

När testet var slut gick panelmedlemmarna ut igen, en och en med väl tilltaget mellanrum.

Handsprit och gummihandskar fanns tillgängligt.

Fast det blev ändå en kines i toppen, med Stora vildfångade kräftor från Kina, från Pandalus Seafood. Henrik Jorendal var en av de panelmedlemmar som satte den som allra bäst i testet. ”Mums! En läckerbit. Imponerad, faktiskt”, skrev han i sitt protokoll.

– Jag gillar kräftor, sa han, det var egentligen bara en som jag inte tyckte var så god, sa han.

På delad första plats kom en annan vildfångad kräfta, också den från Pandalus. Extra stora kräftor från Turkiet, som någon i panelen beskrev som ”lyxig”.

LÄS MER: Sumpkräftan bästa kräftan 2019

LÄS MER: Maria Zihammous goda tillbehör till kräftskivan

LÄS MER: Bästa vinerna till skaldjuren

(Texten fortsätter längre ner.)

Detta betyder betygen:

5 fyrar=lysande

4 fyrar=utmärkt

3 fyrar=bra

2 fyrar=godkänt

1 fyr=underkänt

Överkryssad fyr=uselt

Bild: Anna von Brömssen
Bild: Anna von Brömssen

Pandalus Seafood Stora vildfångade kräftor från Kina  


Vikt: 700 g. Pris: 125 kr/178,57 kr per kg. Inköpsställe: Ica Maxi. Antal: Cirka 15 Ursprung: Kina. Art: Procambarus clarkii. Plus: Köttet i korna smakade perfekt. Sälta och dillsmak som lyfter. Bra spänst på köttet. Glansiga, med härlig röd färg. Minus: Svårt få ut köttet ur klorna.
Bild: Anna von Brömssen
Bild: Anna von Brömssen

Pandalus Seafood Extra stora kräftor från Turkiet vildfångade 


Vikt: 700 g. Pris: 119 kr/170 kr per kg. Inköpsställe: Ica Maxi. Antal: Cirka 10. Ursprung: Turkiet. Art: Astacus leptodactylus. Plus: Fin balans mellan smakerna. Ljust, fint kött. Mycket matig. Lättskalad. Minus: För lite ”kräftsaft”.
Bild: Anna von Brömssen
Bild: Anna von Brömssen

Fisherman Seafood Kräftor från Spanien 


Vikt: 700 g. Pris: 86,90 kr/124,15 kr per kg. Inköpsställe: Willys. Antal: 20. Ursprung: Spanien. Art: Procambarus clarkii. Plus: Spänstigt kött. Balanserad smak. God doft av dill. Minus: Alldeles för liten. Klorna var små och där fanns inget att hämta.
Bild: Anna von Brömssen
Bild: Anna von Brömssen

Smålandskräftan Färska svenska signalkräftor 


Vikt: 500 g. Pris: 199 kr/398 kr per kg. Inköpsställe : Willys. Antal: Anges ej. Ursprung: Sverige. Art: Pacifastacus leniusculus. Plus: Bra konsistens på köttet. Goda klor. Bra balans mellan salt och sött i spadet. Minus: Intetsägande doft. Inte mycket kött i klorna.
Bild: Anna von Brömssen
Bild: Anna von Brömssen

Pandalus Seafood Stora kräftor från Turkiet vildfångade 


Vikt: 700 g. Pris: 109 kr/155,71 kr per kg. Inköpsställe: Ica Maxi. Antal: Cirka 15. Ursprung: Turkiet. Art: Astacus leptodactylus. Plus: Lagom sälta. Bra tuggmotstånd. Lättskalad. Minus: Smakar inte mycket dill. Lite blek.
Bild: Anna von Brömssen
Bild: Anna von Brömssen

Ullmo Vildfångade kräftor Louisianakräfta 


Vikt: 1 000 g. Pris: 109 kr. Inköpsställe: Lidl. Antal: Cirka 20. Ursprung: Egypten. Art: Procambarus clarkii. Plus: Utsökt kräftsmör. Inbjudande doft. Långa fina klor. Minus: Lite för mjuk konsistens (tyckte några i panelen). Svårt få ut köttet ur klorna.
Bild: Anna von Brömssen
Bild: Anna von Brömssen

Ullmo Svenska signalkräftor färska pastöriserade 


Vikt: 700 g. Pris: 279 kr/398,57 kr per kg. Inköpsställe: Stora Coop. Antal: Anges ej. Ursprung: Sverige. Art: Pacifastacus leniusculus. Plus: Gott kött både i stjärt och klo. Biffiga klor. Minus: Något mjölig konsistens. Ser inte så aptitliga ut. Doftar inte mycket.
Bild: Anna von Brömssen
Bild: Anna von Brömssen

Ullmo Turkiska kräftor färska pastöriserade 


Vikt: 700 g. Pris: 139 kr/198,57 kr per kg. Inköpsställe: Stora Coop. Antal: Cirka 20. Ursprung: Turkiet. Art: Astacus leptodactylus. Plus: Helt okej sälta. Tydlig dillsmak (nästan för mycket tyckte ett par i panelen). Minus: Lite för mjuka i konsistensen. Skarp eftersmak. Pyttesmå klor.
Bild: Anna von Brömssen
Bild: Anna von Brömssen

Smålandskräftan Frysta svenska signalkräftor 


Vikt: 500 g. Pris: 139 kr/278 kr per kg. Inköpsställe: Lidl. Antal: Anges ej. Ursprung: Sverige. Art: Pacifastacus leniusculus. Plus: Balanserad smak. Fräsch färg. Minus: Lite tråkigt kött. Känns överkokta. Svårskalad.

Signalkräftan har tagit över

Också för flodkräftor i svenska vatten råder rött ljus. Den har drabbats av miljöförändringar och framförallt av kräftpest som kom till Sverige för drygt ett sekel sedan och nu sprids via signalkräftan.

Signalkräftan fanns på tre av våra serveringsfat. Dels färska från Ullmo, dels både färska och frysta från Smålandskräftan.

De färska från Smålandskräftan klarade sig bäst med tre fyrar i betyg. Den frysta varianten fick en fyr mindre i betyg, eftersom de flesta i panelen ansåg att de smakade lite överkokt. ”Lite segt kött som blir svampigt”, skrev Fredrik Sätradahl i sitt protokoll. Prisskillnaden mellan färska och frysta är drygt hundra kronor kilot, fast från olika inköpsställen.

Såväl färsk som fryst hade dock samma balans i smaken på spadet, som panelen ljudligt sörplade i sig från skalet.

Ida Hübinette-Uppström äter kräftor som hon fått lära sig och sörplade som ett första steg i sig det som fanns kvar av spadet. Bild: Anna von Brömssen
Ida Hübinette-Uppström äter kräftor som hon fått lära sig och sörplade som ett första steg i sig det som fanns kvar av spadet. Bild: Anna von Brömssen

– Man vill ju åt allt det göttiga spadet och det är så jag har lärt mig att äta kräftor, förklarade Ida Hübinette-Uppström, som ser bedömningen av lagen som en försmak på kommande härlighet.

Fredrik Sätradahl höll med:

– Om du skalar kräftan först pressas spadet ut.

Serverar kräftorna i lagen

Henrik Jorendal hade ett serveringstips för att få mesta möjliga lag med sig till den egna tallriken:

– Vi lägger först upp kräftorna och sedan häller vi på spadet. Jag vill ha dem så blöta som möjligt.

LÄS MER: Test: Godast räksallad till sommarutflykten

Den kräfta det rådde mest delade meningar om var testets enda spanjor, från Fisherman Seafood. I konsumentpanelen fanns allt från lägsta till högsta betyg och totalbetyget hamnade på en trea.

Så gjordes testet

Vi köpte nio sorters kräftor i olika prisklasser i vanliga matbutiker. Tre var kylvara och sex var frysta. Alla utom de färska tinades i kylskåp enligt instruktionen på paketet.

Kräftorna serverades anonymt, numrerade från ett till nio. Halva panelen fick börja med kräftor nummer ett till fyra, andra halvan med nummer fem till nio. Som tillbehör fanns kranvatten samt knäckebröd och Bregott.

Kommentarerna under betygen är hämtade ur panelens protokoll.

Priserna är de vi betalade den 31 juli 2020. Kräftorna kan finnas till andra priser andra dagar och till andra priser i andra affärer.

Konsumentpanelen: Maria Bergerson, Birgitta Franzén, Ida Hübinette-Uppström, Henrik Jorendal, Anders Rockmyr, Johan Stenberg, Fredrik Sätradahl och Lisa Åkerström.

FAKTA: Olika kräftarter

Kräftskivan har sitt ursprung i 1900-talets första decennier. Kräftor åts inte i mängd i bondesamhället, men fungerade ibland som fastemat. Kräftfesten är en av de högtider som mest förknippas med svensk identitet.

Källa: Nordiska museet

Flodkräfta

(Astacus astacus) är enligt många kräftälskare i särklass godast. Den har minskat kraftigt på grund av pesten.

Signalkräfta

(Pacifastacus leniusculus) kommer från Nordamerika och har sedan 60-talet planterats in på många håll i Sverige. Den är motståndskraftig mot kräftpest.

Turkisk smalklokräfta

(Astacus leptodactylus) är den art som importeras från Turkiet. Enligt branschfolk är den en riktig delikatess om den produceras rätt.

Röd sumpkräfta eller Louisianakräfta

(Procambarus clarkii) är den sort som importeras från Kina. Den finns också i Spanien och USA. Den är snabbväxande och når så kallad jumbostorlek på fyra till sex månader.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.