Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Gurka, avokado, tomater, groddar, lite ost och gammalt bröd har åkt i komposten tillsammans med lite take away-rester några gånger under experimentet. Familjen Wilhelmsson slänger fast föda ungefär som snittet och mycket mindre än snittet åker i slasken, där de hällt ut kaffe, juice, yoghurt och såser under de tre veckorna. Bild: Anna von Brömssen

Så gick det för familjen att väga matsvinnet

Frukt och grönsaker samt bröd och matrester slängs mest i de svenska hushållen. Hos familjen Wilhelmsson i Göteborg är största matsvinnet just grönsaker som glömts bort. Det blev en något dyster erfarenhet för familjen som satsar på ekologiskt.
– Vi har ett arbete att göra här hemma, konstaterar Ulrika Wilhelmsson.

Utbudet av livsmedel i butikerna är enormt stort. All mat finns alltid tillgänglig, alla årstider och dygnet runt. Vi väljer och vrakar och köper det som vi är sugna på för tillfället.

Livsmedelsproduktionen orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) tillverkas ungefär en tredjedel av all mat i världen förgäves eftersom den blir svinn i slutändan. Västvärlden är värst på att slänga ätbar mat.

Hos familjen Wilhelmsson är det svårt att beräkna hur mycket grönsaker som går åt. ”Man vill ju ha grönsaker hemma och ibland köper man en tredje påse sallad fastän det redan finns två hemma”, konstaterar Jonas. Bild: Anna von Brömssen

Det gamla sättet att planera måltider noggrant, inte handla i onödan, ta tillvara allt och äta rester kanske är på väg tillbaka i större skala. Men fortfarande slänger vi så mycket mat att hushållens svinn tillsammans med det som går förlorat längs vägen i produktionen är ofattbart stort. Om matsvinnet vore ett land skulle det ligga på tredje plats på utsläppslistan av växthusgaser, enligt FAO:s beräkning.

Tre veckors experiment

För att se hur det kan se ut i ett hushåll har familjen Wilhelmsson i Askim ställt upp på vårt experiment att väga sitt matsvinn under tre veckor. Ulrika och Jonas och deras tre barn Sara, Hanna och Fabian har haft bunkar och våg på diskbänken för att kontrollväga både fast och flytande föda som de inte ätit upp. Vätskorna har sedan hällts ut i vasken och överbliven mat har de matat sin kompost med.

Per person i Sverige ligger snittet på matsvinnet 45 kilo årligen. 19 kilo fullt ätbar mat slängs och 26 kilo fil och dryck som kaffe åker ut genom slasken, enligt Naturvårdsverket.

En fempersonsfamiljs genomsnittliga svinn ska beräknas som om den bestod av fyra personer, det vill säga totalt 180 kilo på ett år. Beräknat utifrån de tre veckornas experiment skulle de hamna på hälften.

– Puh.

Ulrika Wilhelmsson pustar ut, lättad över resultatet. Fast ändå ”besviken och irriterad” på sig själv.

– Vi slänger mycket mer grönsaker än vad jag trodde. Vi köper ju ekologiskt och de håller inte så länge.

Men om vi tar de två typerna av svinn var för sig, det vill säga fast föda respektive flytande, hamnar familjen Wilhelmsson sämre till. Det beror just på de grönsaker, frukt och annat som hamnar i komposten. Här slängs det något mer än genomsnittet, medan de ligger mycket bättre till än snittet på det flytande och häller ut bara cirka en tiondel av snittnivån.

Tre veckors experiment

I familjens kompost hamnade i snitt 1 564 gram matsvinn per vecka. Enligt Livsmedelsverket och Naturvårdsverket ska matsvinnet för en familj på fem personer beräknas utifrån snittet för fyra personer. Det fasta matsvinnet är då 1 461 gram per vecka, vilket innebär att de slängde cirka ett hekto mer i veckan än snittfamiljen.

Motsvarande siffror för det flytande som hälldes ut i vasken var 225 gram per vecka hemma hos Wilhelmssons, medan det genomsnittet ligger på 2 000 gram.

De slängde: mögliga grönsaker och frukt, ej uppäten take away-mat och gammalt bröd. Dessutom kaffe, mjölk, smoothie, soppa, sås och yoghurt.

Kylskåpet fylls på och plötsligt hittar de något längst bak som blivit dåligt.

– Nu senast var det champinjoner. Tänkte att jag måste laga något av dem och det blev inte av. Sedan var de luddiga. Det är bara ren lättja.

LÄS MER: Uppdraget: Askimsfamiljen ska väga sitt matsvinn

LÄS MER: Minska matsvinnet i topp hos svenska konsumenter

Maken Jonas räddade någon svamp i alla fall – men situationen är typisk. Likadant var det med några huvuden romansallad som var till en ceasarsallad på sonen Fabians kalas. De blev liggande tills de var bortom räddning.

– Det är svårt att dimensionera inköpen av grönsaker och de blir fort sunkiga. Man vill ju ha grönsaker hemma och ibland köper man en tredje påse sallad fastän det redan finns två hemma, konstaterar Jonas.

Tips för att minska matsvinnet

• Planera inköp. Titta först efter vad som finns hemma. Köp inte mer än du gör av med och dela upp storförpackningar i flera mindre.

• Förvara maten rätt.

• Ät upp maten i tid – håll koll på maten i kylskåp och frys, även det som står längst in. Frys in och ha till senare om det riskerar att bli dåligt.

• Släng inte mat bara för att den passerat bäst före-datum – ofta håller den mycket längre. Titta, lukta och smaka först och våga lita på dina sinnen.

• Ta hand om rester – gör en plockmåltid, använd dem i en ny maträtt som pyttipanna, omelett eller en wok eller frys in.

• Skrumpna grönsaker kan användas i grytor och frukt som börjar bli gammal kan frysas in och användas i en smoothie.

Källa: Livsmedelsverket

De pratar mycket om planering av måltider och hur det skulle spara både tid och pengar. Det finns en bunt recept som de samlat på sig och som funkar i en familj där man äter lite olika, men de skulle behöva ha fler i lager.

– Jag har tänkt att nu beställer vi matkassar med färdiga recept, men med lite olika preferenser i familjen blir det svårt, förklarar Ulrika.

Planering är A och O för att minska matsvinnet. Att ha rätt saker hemma, men inte låta dem förfaras i kylen är en del i det. Bild: Anna von Brömssen

Den planering som ändå görs går ibland i stöpet för att någon som ska äta något speciellt som redan inhandlats till en viss måltid får andra planer och inte ska äta hemma.

– Plötsligt ligger då en bit stekt marulk där och väntar, säger Jonas.

– Fast den åt jag upp till lunch, säger Ulrika som nästan alltid fixar något till sig själv av gårdagens rester.

Försökt leva som vanligt

Under experimentet har hela familjen försökt att inte ändra på sitt beteende kring matsvinn för att förbättra resultatet. Fast ibland har det ändå påverkat dem. Som Jonas som på en jobblunch åt upp en majonnäsröra som inte var god i stället för att ”skrapa ner den till grisarna”.

Dottern Hanna har också försökt göra som vanligt, men reflekterat över att kanske ändå ta den där lite brunfläckiga bananen i stället för den som är gulare.

– Man kan ju göra en smoothie i stället för att äta upp den. Eller frysa in och använda till att baka en banankaka senare, säger hon.

Och Fabian:

– I skolan har jag försökt äta upp allt på tallriken. Jag tar inte mer än jag vill ha och hämtar hellre mer i så fall. Jag har inte slängt så mycket och ibland till och med försökt äta upp det som inte var så gott, säger han.

Under de tre veckornas experiment har eventuellt matsvinn utanför hemmet inte vägts eftersom det inte räknas in i hushållets svinn.

Vad behövs då för att minska matsvinnet till ett minimum i hemmet? Egentligen har familjen lösningar som kan leda i rätt riktning. Handla efter menyer och hålla sig till det. De nämner också att ha bättre koll på vad som döljer sig längst bak i kyl i frys.

– Så att man inte hittar tre halvätna paket med blåbär i frysen, säger Ulrika som precis har städat den.

Matsvinnet i siffror

• 30 procent av den producerade maten förfars eller slängs världen över.

• Produktionen av de livsmedel som slängs i Sverige motsvarar koldioxidutsläppen för 360 000 bilar under ett år med normal körning. Det är ungefär hälften av alla personbilar i Västra Götalands län. Annorlunda uttryckt motsvarar ett kilo matsvinn 17 kilometers bilkörning, enligt IVL Svenska miljöinstitutet.

• Matavfall inklusive allt svinn genererar 8 procent av all världens växthusgasutsläpp, enligt en rapport från Boston Consulting Group (2018).

• Hållbar konsumtion och produktion är det tolfte av sjutton mål för en hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030. Globalt ska matsvinnet i butiker och i konsumentledet halveras till samma år.

• I en Kantar Sifo-undersökning på uppdrag av Willys som presenterades 2019 fick konsumenterna själva beskriva sitt svinn. Först kom mjukt bröd följt av gurka, banan, clementiner och tomater. Naturvårdsverkets rapport som presenterades 2016 hade frukt och grönt som nummer ett på hushållens svinnlista. Sedan kom matrester och bröd.

Dottern Hanna bekänner att hon medvetet kan öppna ett ny mjölk fastän det redan finns ett påbörjat paket.

– Bara för att den är färskare eller kallare. Nu tänker jag mer på att det kanske inte är så smart, säger hon.

Ett batteri av ”fix och tricks” behövs också. Precis som söndagens pulled pork som fick nytt liv i två dagar till med olika tillbehör.

Som sista utväg finns alltid komposten. En bokashi som levererar gödning till annan jord i både fast och flytande form.

Familjen Wilhelmsson har en kökskompost där oätlig mat hamnar. Det organiska avfallet blir till planteringsjord och flytande gödning. Bild: Anna von Brömssen

Kan det kännas som en räddning att ändå kunna slänga mat där?

– Det är lättare att slänga eftersom det blir ”cirkulärt”, men det är fortfarande inte okej att lätta sitt samvete på det viset, sammanfattar Ulrika.

Skillnad på matavfall och svinn

• Matavfall definieras som oätliga delar av mat och dryck såsom skal, kärnor, köttben, kaffesump, teblad som inte anses vara människoföda även om det går att äta vissa skal och köttben kan användas en vända till för buljongkok.

• Matsvinn är det som slängs för att bäst före-datum passerats fastän det var ätbart och mat som blivit över som sedan förvarats vid fel temperatur eller för länge i kyl/frys för att man ska vilja äta den.

Källa: Matsvinnet.se

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.