Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Ju fler elbilar och annan ny teknik som solceller, desto snabbare minskar mängden av klimatutsläpp. ”Här kan våra beslut som privatpersoner ha effekt genom att bidra till en ny livsstil”, säger forskaren David Andersson. Bild: Anna von Brömssen

Minskade klimatutsläpp hänger på din livsstil

Alla kan inte göra allt, men varje konsument kan göra något. David Andersson är forskare på psykologiska institutionen på Göteborgs universitet och en av dem som står bakom appen Svalna, som hjälper användarna att få koll på sina utsläpp.

Omställningen till ett mer hållbart samhälle har inletts och Sverige ska senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

I dag är de konsumtionsbaserade utsläppen i snitt 8,9 ton koldioxidekvivalenter per person och år varav knappt 8 ton orsakas av det vi tar ur plånboken: transporter, mat, boende och övrig konsumtion (SCB 2017). För varje krona du gör av med påverkar i slutändan klimatet. Visionen är att Sverige slutligen ska ha negativa utsläpp genom att fånga in och lagra koldioxid.

Klimatorden att ha koll på

Inga nettoutsläpp, betyder så låga utsläpp som möjligt, där det som ändå släpps ut kompenseras med negativa utsläpp eller kolupptag på annat vis. På så vis blir de totala utsläppen ”noll”.

Koldioxidekvivalenter, eller CO2e, är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning. Koldioxid, metan, lustgas och ytterligare några gaser räknas in i denna grupp.

Konsumtionsbaserade utsläpp, är alla utsläpp som ett land orsakar oavsett var i världen de sker.

– Det är såklart en oerhörd utmaning och den blir bara större för varje år som går, så ju tidigare vi börjar desto bättre, säger David Andersson och lyfter sig från fåtöljen för att rita två kurvor på den vita tavlan.

En kurva som börjar nu med att vi minskar våra utsläpp direkt och en kurva där vi agerar lite senare. I så fall måste vi göra större ansträngningar för att nå målet.

– Självklart måste förändringen ske globalt och politiska lösningar måste till, men det hjälper inte att fastna i att tjura över kineserna, politikerna eller företagen. Det spelar roll vad vi gör, säger han.

LÄS MER: Så gör Amanda Borneke för att koldioxidbanta

LÄS MER: Från Göteborg till Paris och London på 16 timmar med nattåg

Samtidigt räcker det inte med att förstå att vi behöver göra något åt vår livsstil för att börja leva mer klimatsmart. De flesta av oss behöver också en puff i rätt riktning.

Det handlar om att gemensamt förändra uppfattningen om vad som är normalt beteende. Normförändringen, säger han, sker redan inom flera klimatrelevanta områden som mat, resande och konsumtion och de här förändringarna skulle kunna sprida sig relativt snabbt.

– Vi är inte rationella varelser, utan det är först när vi märker att vi inte passar in i det sociala sammanhanget som vi agerar, säger han.

Hotad livsstil

Men det kan uppfattas som ett hot om man känner att man måste bli vegan för att passa in. Därför pratar David Andersson hellre om att det finns olika ”lågt hängande frukter” för olika konsumenter.

– Normförändringarna behöver gå i takt med, eller lite före, det allmänna medvetandet helt enkelt, säger forskaren David Andersson. Bild: Anna von Brömssen

För ett par år sedan kom begreppet flygskam och efter det har tågskryt växt fram. I stället för att lägga ut bilder från flygresor på sociala medier har det blivit allt vanligare med inlägg från tågresor. Han vill inte skambelägga flyg, utan tycker att det är bra att vi haft fokus på det ett tag eftersom det skapar utrymme för politiska förändringar.

– Samtidigt finns det en risk att ”vanligt folk” känner sig främmande inför ett alltför högt tonläge även om det är motiverat. Normförändringarna behöver gå i takt med, eller lite före, det allmänna medvetandet helt enkelt.

Spartips för dina klimatutsläpp

• Ta bilen istället för flyget på skidsemestern (Göteborg – Sälen) och spara 320 kilo koldioxidekvivalenter för ett hushåll med fyra personer, 80 kilo per person.

• Gå från blandkost till vegetariskt eller enbart kyckling som animaliskt protein och spara cirka ett ton.

• Gå från vegetariskt till veganskt och spara 500 kilo.

• Reparera istället för att byta ut köket och spara två ton.

Källor: svalna.se och kortspeletklimatkoll.se

Flygandet har minskat under 2019 och även vår inställning har ändrats, enligt en färsk studie av forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Rapporten visar att om alla svenskar som reser till andra kontinenter för att uppleva sol och värme i stället valde att flyga till destinationer i Europa skulle de totala utsläppen från våra flygresor kunna minskas med en femtedel.

David Andersson ska själv tillsammans med några kolleger närmast medverka i ett forskningsprojekt på Chalmers om hur hållbara de hållbara hushållen är. Ett exempel: vad blir nettot på klimatutsläppen i slutändan för dem som valt bort flyget? Eller konkret uttryckt: vart tar deras pengar vägen i stället? Tidigare forskning pekar i båda riktningarna: att dessa konsumenter orsakar större utsläpp inom andra områden eller tvärtom i stället mot att de gör fler andra hållbara val.

Mät dina utsläpp på en klimatuträknare

Som konsument kan du testa dig själv på en klimatuträknare. På Klimatkontot och Klimatkalkylatorn får du svara på frågor om din konsumtion. Liksom Svaln a är de tjänsterna gratis.

Svalnaanvändare kan koppla sin bank till systemet för att få mer detaljerade uppskattningar av utsläppen från varje köp.

– Tar du några steg i rätt riktning kanske grannarna gör det också, säger David Andersson.

Svalna har cirka 16 000 användare varav 4 000 i Västra Götalandsregionen.

Konsumtionen ökar och utsläppen minskar

Växthusgasutsläppen från hushållens konsumtion sjunker fastän vi konsumerar allt mer i en stigande kurva. En liten del av det senare kan förklaras av att vi blivit fler invånare.

En tredjedel av de minskande utsläppen kan förklaras av ändrade konsumtionsmönster, framför allt för att vi lägger en allt mindre del av våra pengar på bensin, diesel och villaolja som har hög utsläppsintensitet. Resten, två tredjedelar, beror på förbättrad ekoeffektivitet för både importerade och inhemskt producerade varor, enligt den senaste konsumtionsrapporten från Centrum för konsumtionsvetenskap.

LÄS MER: Världsskatt ska rädda planeten – så ser den ut

LÄS MER: Västra Götaland på väg att få en koldioxidbudget

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.