Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Staten vill att konsumenterna ska minska sin konsumtion av tunnare plastbärkassar och reglerar det genom att beskatta dem. Men det finns andra plastpåsar som inte drabbas av skatt. Bild: Björn Olsson

Alternativen till allt dyrare plastkassar

Från och med maj beskattas plastbärkassarna. Vilken väg väljer du: andra material eller att fortsätta med plast? En bag i riktigt tjock plast håller i åratal, eller så kan man handla med den vanliga påsen flera gånger än i dag.

Plasten finns överallt: i djur, längs strandkanter, vid havsytan och på havsbottnarna. I alla våra hav finns 150 miljoner ton plast och varje år ökar mängden som flyter runt med 5-13 miljoner ton, enligt Håll Sverige rent. Nästan hälften av skräpet utgörs av engångsförpackningar. Förutom att plasten förorenar våra vatten riskerar vi dessutom att få tillbaka den i mikro- och nanostorlek i livsmedelskedjan.

Nu slår EU:s direktiv igenom med den svenska skatten.

Kan påverka konsument

Det blir tre kronor på plastbärkassarna som du packar livsmedel i och en skatt på 30 öre på tunna påsar på max fem liter, dem som du använder till frukt och grönt. Skatten ska betalas från maj i år av den som tillverkar eller importerar plastbärkassar. Svensk Handel menar att det i slutändan blir konsumenten som får ta den ökade kostnaden för butikerna, och branschorganisationen beräknar att priset för en plastkasse blir sex-sju kronor.

Sunil Kumar Lindström Ramamoorth är universitetslektor och expert på plaståtervinning på högskolan i Borås. Han tror att den nya plastskatten kan komma att påverka på konsumentnivå.

– Jag tror man tänker till när plastbärkassarna blir för dyra och i stället tar med sig en begagnad hemifrån, eller en tygkasse. Allt som man tar med sig själv och kan användas flera gånger är ett bättre alternativ, säger han.

LÄS MER: Så ska du göra för att inte bli en plastbov

Men skatten gäller inte avfallspåsar. Du kan köpa dem på en tjock rulle, och varje kasse kostar då mindre än en krona styck.

– Människan kommer alltid att välja genvägar. Och om soppåsarna hade blivit alltför dyra hade vi kanske fått ett större problem med att man slängde sopor lite överallt, konstaterar han.

Sunil Kumar Lindström Ramamoorthy på högskolan i Borås tror att människan är benägen att välja genvägar, som kanske att använda avfallspåsar i stället för beskattade plastbärkassar, men betonar att det inte är rätt väg att lägga skatt även på soppåsarna. Bild: Filip Asphall

Plastbärkassar som är avsedda att användas flertalet gånger omfattas inte heller av skatten. Sunil Kumar Lindström Ramamoorthy tror och hoppas på att konsumenterna kommer att tänka till och använda sådana eller de tunnare plastbärkassarna fler gånger än i dag. Det är också syftet med plastskatten: att få ner den totala användningen av antalet kassar per person och år.

– Använd dem så många gånger som möjligt. Det finns ännu tjockare av plast som håller några år och som också skulle vara ett alternativ. Jag har sådana bärkassar som jag köpte i en vanlig matbutik för fem-sex år sedan och de håller fortfarande. De går också att köra i tvättmaskinen, förklarar han.

Plasten är inte problemet

Plast är det bästa materialet som utvecklats under det senaste seklet, enligt honom. Problemet är inte plast, utan när den är oljebaserad och att inte alla länder är lika framsynta som Sverige när det gäller återvinning.

– Och på grund av att stora delar av världen är dåliga på att sopsortera, exempelvis Italien och USA, tillverkas allt mer plast.

Fem fakta

Den bästa kassen är den som används flera gånger. Och till syvende och sist har det kanske allra störst betydelse vilken miljöbelastning det har som hamnar i den.

1. Den bästa kassen är den som används flest gånger

Enligt Naturskyddsföreningen går det inte att säga om kassar av plast eller papper är bäst. Vilket material som ger minst miljöpåverkan beror bland annat på i vilket land kassarna tillverkats och vilka råvaror och energikällor som använts.

2. Välj miljökasse istället för plastpåse

Miljökassar ser ut som vanliga plastkassar men är gjorda av förnybar råvara, som majs eller sockerrör. De är bättre för klimatet än de vanliga plastkassarna som är gjorda av olja. De förstnämnda orsakar mindre utsläpp vid tillverkningen.

3. Tygkassen är bra om du använder den massor av gånger

Tygkassarna kräver mycket mer energi, vatten och kemikalier vid tillverkning än övriga kassar, men den kan användas väldigt många gånger. Tygkassen är alltså helt okej om du verkligen använder den i många år. Och den är riktigt bra om den är gjord av tyg som annars skulle kasseras, enligt Naturskyddsföreningen.

4. Släng sopor i tunnare påsar

Den tunnare sortens soppåsar som köps på rulle i butik är bäst att slänga sopor i. Dels kräver de inte lika mycket energi vid tillverkning som tjockare plastpåsar, dels ger de mindre avfall eftersom de är tunnare.

5. Tjocka plastkassar ingen hit

Klädbutikernas tjocka plastpåsar kräver mycket energi vid tillverkningen och ger mycket avfall på grund av tjockleken.

Källa: Naturskyddsföreningen

Årligen skapas cirka 280 miljoner ton plast i världen. Runt 40 procent går till engångsprodukter som matförpackningar och plastpåsar. Återvinna mer är vägen till minskad plastkonsumtion; använda andra råmaterial för att tillverka plast är den hållbara vägen. Exempel på förnyelsebara råvaror år stärkelse, mjölksyra och etanol från sockerrör. De kallas för bioplast och brukar vara lite dyrare än plast från råolja.

– Sortera mera är en bra utgångspunkt, men att producera från förnyelsebara resurser vore det rätta steget, konstaterar säger Sunil Kumar Lindström Ramamoorthy.

LÄS MER: Test: Bästa plastfolien mot mögel och bakterier

Användningen av plastpåsar minskar redan

Syftet med skatten är att minska konsumtionen av plastbärkassar till maximalt 90 per person och år 2019 och 40 kassar år 2025.

Det övergripande målet med plastskatten är att minska nedskräpningen i naturen och haven. Regeringen anser att Sverige har ett globalt ansvar att minska nedskräpningen, även om problemen inte är lika stora här som i Medelhavet och i världshaven.

Regeringen beräknar att plastskatten efter införandet i maj ger intäkter på 2,1 miljarder kronor för 2020 och därefter 2,7 miljarder årligen.

Varje år rapporteras förbrukningen till Naturvårdsverket och vi svenskar har börjat använda allt färre plastbärkassar. Enligt den senaste inrapporterade statistiken låg vi på 102 kassar per person 2018, vilket var en minskning med 11 procent från föregående år.

Personer i åldrarna 18–29 och 30–49 samt män var de grupper som uppgav att de konsumerar flest plastkassar per vecka.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.