Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Karin Lewin kom till Paris 1968, samma år som de våldsamma studentoroligheterna ägde rum. Karin kom till den franska huvudstaden med konstnärsdrömmar och hon har aldrig ångrat att Paris blev hennes hemstad.. Bild: Johan Tollgerdt

Karin förverkligade drömmen om konstnärslivet i Paris

Redan i tonåren hemma i Göteborg bestämde sig Karin Lewin för att bli konstnär i Paris – och det blev hon.
– Gör det du älskar och älska det du gör, det är mitt ordspråk, säger Karin.

Klockan sju ringer väckarklockan hemma hos konstnären Karin Lewin. Hon behöver inte iväg och trängas med morgontrötta parisare i metron. För hennes ateljé ligger strax utanför sovrummet.

Jobbar direkt efter frukost

Så fort Karin ätit frukost startar arbetsdagen.

– Eftersom det alltid är mycket att göra, startar jag tidigt, säger Karin och visar tavlor, teckningar och litografier.

Vissa är färgglada, andra är dova.

– Tavlorna där på golvet måste jag packa upp, säger hon och pekar på några konstverk som just har anlänt från utställningen på Strindbergsmuseet i Stockholm.

Karin med husorganet "Le Figaro", en av de ledande franska morgontidningarna. Bild: Johan Tollgerdt

I Karins nordvästra stadsdelar fanns i gamla tider små ruckel. Här levde många konstnärer under fattiga förhållanden.

– När nya hyreshus byggdes på 1930-talet fick man igenom att det skulle byggas konstnärsateljéer högst upp. Paris stad hjälper gärna sina konstnärer, säger Karin, som lever under takåsarna på åttonde våningen.

I ateljén är det högt i tak och massor av ljus väller in.

– Jag stormtrivs här, flikar hon in.

Älskar konstnärslivet

Karin lever som sagt för det hon älskar och älskar det hon gör.

Konstnärens filosofi låter enkel. Men är det så i verkligheten?

– Många gallerier stänger och den digitala tillgången av konst gör att konkurrensen hårdnar. Men jag har aldrig ångrat att ha flyttade hit, berättar hon.

I Paris har några av världens mest kända konstnärer verkat under seklernas lopp, som Picasso, Gauguin och de Vlaminck.

I dag påverkar dock konstnärslivet inte metropolen lika intensivt längre.

– Om kaféer som La Coupole, Le Select och La Closerie des Lilas gällde för konstnärerna förr, är det nog bara La Palette i Saint Germain-kvarteret som är kvar, säger Karin, som har studerat på Paris Konstakademi som ligger strax bredvid.

Att måla tillsammans med kollegor kommer inte på tal.

– Konstnärsateljéerna är för trånga och få målar utomhus. Men vi kan ha skojiga projekt tillsammans.

Strindberg och slumpen

Med svenske kollegan Örjan Wikström och grafiska formgivaren Annika Baudry och ett par bokbindare gjorde hon en konstnärlig bok grundad på Strindbergs franska essä "Slumpen i det konstnärliga skapandet" från 1894. Karin tycker att Strindberg och slumpen har mycket att komma med.

Då träffades de hos en litograf med en enorm tryckpress.

– Arbetet tog hela dagen. Samarbete är ett trevligt sätt att umgås på.

Bland annat bestämdes vilken färg som skulle användas till bakgrund. Sedan skulle den tryckas.

– Därefter har vi målat motiven för hand i unika trettiotalet böcker och som vecklas ut i en originell leporello, alltså dragspelsform, säger hon och drar ut den för att visa.

Några av de här verken har nyligen visats på Strindbergsmuseet i Stockholm.

Lagar maten från grunden

Varje dag lagar Karina mat hemma. Snabbmat i mikron är det inte tal om. Grönsakerna handlar hon på torget och köttet hos slaktaren. Hon sitter alltid vid matbordet minst en timme, ensam eller med någon vän.

– Vad behöver jag säga mer än att det är nyttigt och skönt att få koppla av tack vare mat på franskt vis, säger hon.

Karin bläddrar i sin bok "The Artist - l’Artiste". Bild: Johan Tollgerdt

Ett par dagar senare träffas vi i legendariska Montmartre, fast bakom kullen med katedralen Sacré-Coeur.

– Det är ett skojigt kvarter med parisare ur olika samhällsklasser, som borde upptäckas av turisterna, tycker hon.

Det är lördag och de gula västarna samt polisen har blockerat Karin Lewins kvarter. Så hon höll knappt på att komma ut.

– När jag öppnade fönstret vällde tårgasen in. Det var fullt pådrag och svårt att ta sig till spårvagnen, berättar hon.

Våldsamma studentoroligheter

När Karin flyttade till den franska huvudstaden som 20-åring, var det också händelserikt i och med studentrevolten i maj 1968. Självaste president Charles de Gaulle flydde landet.

– Fransmännen säger ofta ifrån när de tycker att politikerna går för långt, förklarar hon.

Men hon känner sig aldrig rädd. Dessutom är hon upprymd av allt Paris erbjuder, särskilt inom konstens värld.

– Jag blir alltid inspirerad av konstmuseerna Louvren och Centre Pompidou och besöker dem ofta.

Karin har möte i konstbokhandeln Chemin des Arts, Konstens vägar, som även är galleri. Den ägs av konstentusiasten Marc Pleinecassagne.

Här har Karin ställt ut, Hon har även medverkat i utställningar i Washington DC, Wien, Rom och Tokyo.

– Titta här, bokhandeln är som ett stort vardagsrum med nya och begagnade konstböcker. Det är så fint, tycker Karin som tagit med en bunt av nya boken "The Artist - l’Artiste" av Kim Reed som ska säljas i butiken.

Flaggade i Slottsskogen

I boken finns bilder på allt från de allra första teckningarna hon gjorde när hon var fem år fram till nutida verk.

Så länge föräldrarna var kvar i livet återvände Karin regelbundet till Göteborg. Numera blir det inte lika ofta.

Men ibland ställer hon ut som häromåret då hon skapat flaggor som hissades i Slottsskogen. Flaggorna syddes på flaggfabriken National och hon använde samma väv som i den svenska flaggan.

Karin Lewin

Ålder: 71 år.

Född: I Göteborg.

Bor: I Paris sedan 1968.

Utbildning: Studentexamen vid Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg, Konstakademin i Paris (ENSBA), diplomerad i måleri, grafisk och litografisk utbildning på Konstakademin.

Familj: Singel.

Hobby: Att klippa och klistra, när hon inte målar.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.