Fem punkter: Detta är nya könstillhörighetslagen

I april väntas riksdagen rösta om en ny lag som gör det enklare att byta juridiskt kön. GP:s reporter Lotta Hohner förklarar vad det innebär.

ANNONS
|

Vad går lagen ut på?

Grundtanken är att minska väntetiden för transpersoner som vill byta juridiskt kön, genom att förenkla processen. Dessutom vill man tydligare skilja det medicinska från det juridiska. Idag krävs en diagnos – transsexualism – samt en ansökan till Socialstyrelsens rättsliga råd för att få byta juridiskt kön. Juridiskt kön är det som framgår i ditt personnummer, som står i passet och som du registreras som i offentliga register. I den nya lagen krävs ingen diagnos, utan en ”enklare medicinsk utredning” av en läkare eller psykolog. Man får också rätt att byta juridiskt kön från 16 års ålder, med vårdnadshavares medgivande. Idag behöver man vara myndig.

ANNONS

Varför är den viktig?

Förhoppningen är att den ska minska lidandet för de som väntar länge på att få ändra juridiskt kön. Många transpersoner och organisationer som driver transfrågor har väntat länge på en sådan här lagändring.

Vad menar kritikerna?

Kritiken handlar bland annat om att lagen öppnar för betydligt fler att ändra juridiskt kön samt att det skulle kunna få konsekvenser för könsuppdelade utrymmen som omklädningsrum, fängelser och kvinnojourer. Dessutom ser vissa en risk att kriminella ska utnyttja möjligheten att få ett nytt personnummer, och att statistik som förs utifrån kön påverkas. Andra menar att den sänkta åldersgränsen riskerar att föra in unga personer mot även medicinsk behandling (könshormoner och kirurgi) som det inte är säkert att de är hjälpta av.

Den har också kritiserats ”från andra hållet” för att inte lösa alla de problem som man menar finns i den nuvarande lagen. RFSL vill till exempel se en lag med lägre åldersgräns, och där juridiskt könsbyte är en enkel administrativ process helt utan medicinsk utredning, och där även tredje kön införs.

Vad får lagen för konsekvenser?

Det beror troligen på hur lagen kommer att tolkas och samverka med andra lagar, som diskrimineringslagen. Konsekvenser av den typ som kritiker varnat för finns det exempel på i andra länder med liknande lagar. Förespråkarna menar dock att de hör till undantagen.

ANNONS

Vad händer framåt?

Den 17 april planeras en omröstning i riksdagen om detta.

LÄS MER:Hudterapeuten om åldersgräns: ”Ungefär som att man inte säljer cigaretter till barn”

LÄS MER:Därför pratar alla om kön just nu - snart röstar riksdagen

LÄS MER:Varför vill M och L tvinga igenom den nya könslagen?

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS