Kina har blivit en viktig handelspartner för Sverige. Den svenska exporten till Kina har ökat med över 60 procent på fem år, enligt Dagens industri (11/02 2021). Landet är numera vår viktigaste handelspartner i Asien och den sjätte största exportdestinationen globalt för Sverige. Flera svenskkopplade bolag har också en ökad omsättning på den kinesiska marknaden, inte minst Göteborgs flaggskepp Volvo Cars med kinesiska Geely som ägare.
Kinesiska bolagsförvärv i Sverige har dessutom ökat. Sedan 2002 har kinesiska bolag köpt upp 51 företag och förvärvat minoritetspositioner i ytterligare 14 bolag, enligt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
De flesta investeringarna har kopplingar till områden som industriella produkter, elektronik, fordonsindustri, kommunikationsteknologi och bioteknologi. Det är branscher med uppenbara kopplingar till Pekings ”Made in China 2025”-agenda, en statlig industristrategi för att omvandla Kina till en dominerande och global kraft inom den högteknologiska tillverkningen.
LÄS MER: Göteborgs dolda makthavare är det kinesiska kommunistpartiet
Blickar man ut mot Europa är det tydligt att inte bara Sverige, utan hela EU blivit allt mer beroende av Kina. Det gäller framför allt vårt gemensamma behov av kritiska råvaror. Enligt EU-kommissionens sammanställningar finns 137 kritiska importprodukter och råvaror som unionen är beroende av. Av dessa utgörs över hälften av kinesiska produkter och Kina står dessutom för 98 procent av EU-ländernas tillgång till sällsynta jordmetaller, som bland annat används i tillverkning av vindkraft och elfordon.
Det svenska och europeiska beroendet av Kina oroar. Kina har globala maktambitioner och Peking har flera territoriella konflikter på land och hav med grannländer som exempelvis Taiwan, Japan, Sydkorea, Indien och Vietnam. Vad gäller Taiwan har Kina även som uttalat mål att inkorporera den tätbefolkade ö-nationen med det kommunistiska fastlandet.
Och en kinesisk invasion av Taiwan skulle aktualisera ännu en kritisk produkt som Sverige och Europa är beroende av: Taiwan är världsledande i produktionen av så kallade halvledare, datachip som är helt centrala för många av våra elektroniska produkter. Taiwanesiska bolag står för omkring 60 procent av den globala produktionen av halvledare.
Just nu är världens ögon riktade mot den ryska invasionen av Ukraina. Hur västvärlden kommer att besvara Putins maktgalna och blodiga imperialism kan mycket väl ha betydelse för hur Peking agerar i dess strävan att säkerställa mer makt och inflytande. Konflikten om Taiwan lär hetta till inom en inte allt för avlägsen framtid, inte minst mot bakgrund av att Kinas president Xi Jinping lovat att en ”återförening” ska ske. Sverige och övriga europeiska länder behöver ha ekonomiskt-strategiskt utrymme att markera mot Peking om de väljer att exempelvis invadera en demokratisk nation som Taiwan. Erfarenheter från Norge, Australien och Litauen visar att Kina inte räds från att använda ekonomiska påtryckningsmedel för att straffa stater som vågar gå emot Pekings intressen.
Det positiva i allt detta är att det börjar finnas en insikt om problemet. EU har som uttalad ambition att göra sig mindre beroende av Kina vad gäller kritiska råvaror och franska och tyska makthavare önskar mer inhemsk produktion av strategiska produkter som halvledare. En självklar början för ett sådant europeiskt oberoende av Kina är att åtminstone möjliggöra ökad gruvdrift i Europa, inte minst i Sverige, för att säkra tillgången till viktiga mineraler och metaller.
LÄS MER: Med kinesiska ägare kommer den kinesiska staten på köpet
LÄS MER: När techbolagen går Kinas ärenden
