Vi lever allt längre. Därför höjde riksdagen riktåldern för pension från 65 till 66 år i fjol. Samtidigt höjdes åldersgränsen för när det förstärkta grundavdraget – en skattesänkning till pensionärer som den förra alliansregeringen införde – träder i kraft. Tidigare började denna skattereduktion gälla från det år man fyller 66 år. Men i och med de nya reglerna kommer skattesänkningen först när man fyllt 67.
Vad det innebär i praktiken är att alla som är födda år 1957 och gått i pension kommer att få en rejäl skattesmäll. Den som har en pension på 20 000 kronor i månaden får en skattehöjning med 2000 kronor varje månad jämfört med den pensionär som är född 1956 eller tidigare. Skattelättnaden för 57:orna börjar inte gälla förrän nästa år.
För många av de 100 000 svenskar som drabbas är de nya reglerna ett hårt slag mot privatekonomin. När reglerna ändrades för knappt ett år sedan hade många redan planerat sin pension. Att ta beslutet att sluta arbeta är inget som görs lättvindigt. Få går i pension utan att räkna på inkomsterna och kanske justera sina utgifter för att få ekonomin att gå ihop.
Att man kommer att behöva betala sammanlagt 24 000 kronor mer i skatt i år – eller ännu mer om man har en högre pension – kommer som en chock. De nya reglerna infördes med sju månaders varsel. Då är det för de flesta för sent att meddela arbetsgivaren att man vill arbeta ett år till.
Hur kunde det gå så fel? Att människor hamnar i kläm när skatteregler ändras är förvisso oundvikligt. Men här handlar det om en hel årskull.
Politikerna har dock inga bra svar. Expressen har frågat samtliga riksdagspartier om hur de ser på snedsteget (3/3). Socialdemokraterna – som initierade ändringen – vill att regeringen ser över situationen. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna vill ta tillbaka skattehöjningen. Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna beskriver situationen som ”olycklig” – men vill inte göra något åt det. I stället skyller de på den förra regeringen, som inte informerat tydligt om de nya reglerna.
Centern har kanske det märkligaste svaret. Till Expressen säger partiet att förändringarna faktiskt har processats sen 2017, men att informationen inte ”nått ut till alla”.
Fräckt är bara förnamnet. Hur ska gemene man kunna ha koll på alla skatteförändringar som ”processas” i olika politiska sammanhang? Ska man under flera års tid behöva sitta och detaljläsa olika beslut från Socialförsäkringsutskottet och förstå att ”processen” nog banar väg för att det blir en skattehöjning? Man måste rimligtvis kunna lita på den information som står på myndigheternas hemsida.
Pensionsmyndigheten har nu gått ut och bett om ursäkt. ”Vi såg inte det här”, säger analyschefen Ole Settergren till Aftonbladet (2/3). Men ärligt talat, vad skulle de ha gjort? De kan inte informera om ett beslut innan det är fattat av riksdagen. Om det är någon som ska be om ursäkt är det den förra regeringen.
Men det är upp till den nuvarande att fixa problemet. Skatteregler kan ändras retroaktivt. Gör det.
