2020-talet kommer att gå till historien som byggkranarnas decennium i Göteborg. Vi har vant oss vid att det byggs överallt. Stora områden i centrala Göteborg som länge förblivit obebyggda börjar nu komma till användning. Och det är förstås bra för staden. Men vad är det som byggs, och kanske viktigare, hur kommer det att påverka staden?
De största byggprojekten, exempelvis de omkring Hisingsbron samt på Norra Älvstranden är i regel kontorsmiljöer i höghusmiljö. Det är inget fel på varken höghus eller kontor. Men något har helt gått förlorat när det kommer till själva stadsplaneringen och arkitekturen.
De kvarter som byggs kommer troligen inte att utgöra några älskade stadsdelar i framtiden. De nya byggnaderna sticker ut och märks – men de samspelar inte med de omkringliggande stadsdelarna. Det finns ingen naturlig och logisk övergång från tidigare stadsdelar och gatumiljö till det som byggs nu. Helhetsintrycket är en hackig och ogenomtänkt stadsutveckling. Mycket händer, men det skapas utan känsla för vad som verkligen utmärker fungerande stadsdelar och vad som historiskt har tjänat göteborgarna bäst.
Hur kunde det bli så här?
Många politiker började under 2010-talets sista år sjunga den tätbebyggda blandstadens lov. Till slut lät det som att lokalpolitikerna hade förstått: Det finns sådant som gör städer mer trivsamma, mänskliga och funktionella – och sådant som innebär motsatsen.
Blandstad innebär en blandning av funktioner, det vill säga: bostäder, kontor och affärer blandas för att få rörelse fler timmar av dygnet. Exempel på sådana stadsdelar är där det finns affärslokaler i gatuplan och sedan en blandning av både kontor och bostäder i byggnaderna. Ett stort antal boende gör att affärslokalerna går runt och att det finns liv och rörelse, vilket inspirerar till nya affärsverksamheter att etablera sig. En sådan miljö mår förstås också bra om det finns logiska transportsträckor till andra stadsdelar samt möjligheter att ta sig fram till fots, med cykel, kollektivtrafik och bil.
Men mycket av det som byggs nu inbjuder inte till något sådant. Ta ett område vars konturer verkligen börjar framträda: Hisingsbron och Platinan. Det är fullt av ”hårda ytor” - i bemärkelsen det är svårt att ta sig fram, det är inte uppenbart hur man tar sig från punkt A till B. Skalan är gigantisk och det enda gröna som skymtas är några enstaka träd vid den gamla Bergslagsbanans stationshus.
Utöver att Platinan sannolikt är det mest själlösa som byggts i Göteborgs innerstad sedan Regionens hus tog form, som råkar ligga mittemot byggnaden, så är det vansinnigt anonymt. Hade man sett en bild på Platinan utan att veta var den befann sig så hade man inte kunnat gissa i vilken svensk stad den var byggd. Inget ont om verksamheterna inuti huset – utsikten mot Norra Älvstranden från takbaren är fantastisk - men huset fungerar som en isolerad ö. Utåt sett bjuder inte byggnaden in eller interagerar med gatumiljön.
Göteborgs stadskärna skiljer sig inte på något väsentligt vis från området runt Stockholms central, eller något annat tätt trafikerat område där det har smällts upp höghus. Formspråket är monotont och de enda material som sjunger är glas, stål och betong.
Vi har fått en märklig dissonans mellan orden och verkligheten. I planer och prospekt får vi förskönande ordsallad – det ska vara levande och blandat. Men i praktiken får vi stumma och anonyma miljöer utan liv. I visionsbilderna är det alltid motljus och gatorna fylls med flanerande göteborgare. Men i praktiken är det kantiga och människofientliga miljöer.
Mycket hopp står till att den generation av politiker som i några år nu styr över politiken, på båda sidor av blockgränserna, inser att deras makt och möjligheter har varit begränsade, och gör något för att förändra det. Det finns mycket som står bortom politikens kontroll som bör återtas och underställas politisk debatt och beslutsfattande. Vill man förstå varför det brådskar är det bara att ställa sig på bron mellan Platinan och Regionens hus och rotera 360 grader.
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
