Om man tar del av kritiken mot Tidöavtalet, och i synnerhet de delar som avser den inre utlänningskontrollen, kan man lätt få intrycket av att Sverige är på väg in i en ondskefull tid.
Kristerssons styre kommer att ”påminna om de mörkaste kapitlen i Sveriges historia; det rasbiologiska tänkandets 1920-tal” skriver journalisten Gellert Tamas i Aftonbladet. I Dagens Nyheter skriver ledarsidan om hur Tidöavtalets förslag på en skärpt inre utlänningstroll utgör en sorts kontroll av ”underklassen” som ”vi sedan tidigare vet” kommer att ”drabba också åtskilliga svenska medborgare med mörkare hud och hår”. Det går inte att blunda för ”vilka övergrepp på den personliga friheten som den nya regeringskonstellationen öppnar upp för” varnar Tamas.
Det låter ju horribelt. Men varningarna för rasbiologi och förtryck av underklassen döljer det enkla faktum att Sverige under lång tid haft inre utlänningskontroller.
Sverige måste utföra dessa, då gränskontroller inte kan utföras vid landets yttre gräns. Bara för att vi 2013 fick den så kallade ”Reva-debatten” i pressen avskaffades inte de inre utlänningskontrollerna. De flyttades bara, från Stockholms tunnelbana till platser som var mindre iögonfallande, som bilvägar. Antalet kontroller minskade visserligen, men de upphörde aldrig.
Uppskattningsvis befinner sig omkring 50 000 personer i Sverige illegalt. Men mörkertalet är stort. Vissa jobbar för slavlöner, en del är hemlösa. Det handlar dels om personer som fått avslag på asylansökningar men även sådana som inte ens sökt asyl.
Det går inte att förvänta sig att folk i allmänhet förstår detaljerna av Schengenavtalet och vad det innebär för den svenska polisens arbete. Men om man hävdar att en skärpning av kontroller som vi redan måste utföra enligt EU innebär en sorts återgång till rasbiologi och förtryck av underklassen bör man kanske ha mer på fötterna.
Det är som att Sveriges medlemskap i tull- och passunionen Schengen är något lite mystiskt fenomen utan faktiska konsekvenser för svensk politik. Men valet Sverige fattade var binärt: Vi valde bort den yttre gränsen och fick en inre gräns.
Sverige signerade Schengenavtalet 1996. Fem år senare, våren 2001 ratificerades de första delarna av passunionen. Sedan tog det ett par år till att tillämpa resten av samarbetsavtalet. Syftet med avtalet är att förenkla rörelse av resande och handel mellan unionens medlemsländer.
I avtalets 17 artikel står tydligt att gränskontrollerna ska avskaffas och överföras till EU:s yttre gräns. I konsekvensens namn ska även ”kompletterande åtgärder” vidtas för att "skydda säkerheten och hindra olaglig invandring av medborgare från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskaperna”.
Detta har fått både positiva och negativa konsekvenser på en rad områden. Att varor och människor kan röra sig friare över gränserna underlättar för både turister och andra resenärer. In- och utförsel av varor är betydligt smidigare och billigare än tidigare.
Men även smugglare har fått ett lättare liv. Tullen har helt enkelt inte befogenheter att göra lika många kontroller som tidigare. De är bakbundna av Schengenavtalet. Människosmugglare och de som av olika anledningar vill hålla sig undan myndigheterna tjänar också på den fria rörligheten. Enligt siffror från Europarådet har människohandeln ökat i Europa.
Avtalet ställer därför skärpta krav på inre utlänningskontroller. Det var även detta som den första Reinfeldtregeringen gav polisen i uppdrag att göra: öka antalet kontroller av personer som misstänks befinna sig illegalt i landet. Det resulterade dock i högröstade protester om rasprofilering, varför polisen drog ned på kontrollerna.
Det som Tidöavtalet nu föreslår är att kontrollerna faktiskt utförs på ett sådant sätt att personer som inte har fått asyl eller uppehållstillstånd avvisas. Kan man inte upprätthålla den yttre gränsen måste kontrollerna utföras på ett annat vis, vilket hela tiden var syftet med Schengenavtalet.
Är man inte nöjd med att Polisen utför detta arbete så står det var och en fritt att föreslå ett helt annat system. Det är bara att opinionsbilda för att Sverige antingen lämnar Schengensamarbetet – och därmed ersätter den inre utlänningskontrollen med en yttre – eller att vi helt enkelt struntar i att ha någon som helst kontroll av vilka som rör sig in i landet, inkluderat människor som sysslar med trafficking och smuggling.
Men spela inte ovetande om vad Schengensamarbetet faktiskt innebär för Sveriges – och alla andra medlemsländers del. Det var inte Tidöavtalet som hittade på den inre utlänningskontrollen eller behovet av den.
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
